Forskning

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

När AI började skriva litteratur förändrades även läsandet av dem. En studie av svenska kritikers reaktioner på AI-genererad litteratur visar på en paradox: i stället för att textens ursprung skulle bli mindre viktigt har författarens mänsklighet blivit allt mer avgörande för hur vi värderar litteratur. Forskningen visar hur vi rör oss mot en värld där böcker kan behöva märkas med ”Human Authored” för att tas på allvar. Läs mer i denna artikel av Daniel Helsing, Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson. Som alla som har studerat litteraturteorins historia vet hände det något i synen på texttolkning och -värdering i mitten av 1900-talet: författaren relegerades till förmån för texten själv. Nykritiker som William K. Wimsatt och Monroe Beardsley menade att författarintentionen är irrelevant eftersom intentionen, i den ...

Julia Pennlert undersöker i denna artikel hur läsfrämjande som begrepp både "görs" och skrivs fram på olika nivåer – från vardaglig högläsning vid sängkanten till strategiska planer på kommunal nivå. Genom att identifiera dessa parallella narrativ kan bibliotekarier utveckla en mer strategisk approach och skapa gemensam förståelse för vad läsfrämjande faktiskt innebär i praktiken.

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till biblioteken för tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroendet för en så viktig samhällsinstitution. 2024 års nationella SOM-undersökning visar något ökat förtroende för biblioteken jämfört med föregående år, men det är främst Ingen uppfattning som ökat. Det finns en koppling mellan förtroende för bibliotek och hur ofta man besöker och använder bibliotekets resurser. Därför undersöker vi hur många och vem som besöker bibliotek och deltar i olika aktiviteter. De som besöker bibliotek ofta har ökat något och är nu på samma nivå som före pandemin. 16–49 åringar är fortsatt de som besöker biblioteken mest. Vi kan ...

Denna artikel av Pamela Schultz Nybacka, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Södertörns högskola, undersöker hur lustläsning uppfattas inom läsfrämjande arbete på bibliotek. Trots att forskning visar på lustläsningens positiva effekter på välbefinnande och läsförmåga, präglas den ofta av skam och skuld, särskilt populärlitteratur som ses som "fulläsning" jämfört med respekterad "finläsning".

Vad handlar universell utformning egentligen om? Och hur är det relevant för att skapa mer tillgängliga och inkluderande bibliotek? Ulrika Danielsson och Victoria Lagerkvist, biblioteksutvecklare i Region Uppsala respektive Sörmland, har djupdykt i området och ger i den här artikeln en introduktion. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen vara tillgängliga för alla barn, unga och vuxna. Det är ett rimligt mål att sträva mot, men vägen dit är inte enkel. För att nå dit behöver vi utforma biblioteket utifrån att människor har olika förutsättningar. Behov kan också variera över tid och beroende på situation. I detta ibland svårnavigerade arbetsområde kan vi använda det som brukar kallas för universell utformning när vi planerar, genomför och förbättrar biblioteksverksamheten. Universell utformning handlar om att utveckla lösningar, eller som i det ...

Forskaren Catarina Schmidt har tillsammans med bibliotekarier från Eksjö och Gislaveds kommun utvecklat en modell för hur bibliotek kan arbeta mer fördjupat med läsfrämjande för barn i förskoleklass. Modellen bygger på en upplevelsebaserad läsning som öppnar upp bokens innehåll för barn genom samtal, lek och skapande. På vilket sätt skulle man kunna arbeta läsfrämjande för sexåriga barn, där man också involverar deras närstående vuxna? Som del av Kulturrådets nationella satsning Läsfrämjandelyftet initierade Biblioteksutveckling Region Jönköpings län ett forskningsprojekt tillsammans med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Syftet var att synliggöra och fördjupa förståelsen av läsfrämjande för målgruppen sexåringar och deras närstående vuxna samt utveckla och pröva en tänkbar modell med potential att förstärka positiva läsvanor för målgruppen. Därför bedrevs forskningen i samverkan mellan forskare ...

Bibliotek möjliggör storskaligt återbruk av böcker, film och annan media. Men hur kan bibliotek engagera och verka för en samhällelig omställning? Och vilket ansvar har bibliotek för att främja ett hållbart samhälle? Om det går åsikterna isär. Den 14 november 2024 arrangerades ett panelsamtal med temat bibliotekens roll i den hållbara omställningen av Mistra Environmental Communication i samarbete med Svensk biblioteksförening, biblioteken vid Lunds universitet och Regionbibliotek Västernorrland. Samtalet hölls i Lund i anslutning till Svensk biblioteksförenings konferens Mötesplats Profession – Forskning 2024. Hur kan våra bibliotek spela en roll i den hållbara omställningen? Det var huvudfrågan för panelsamtalet som leddes av Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Frågan öppnar upp för ett samtal om såväl bibliotekens interna hållbarhetsarbete som ...

Årets sista sändning av Angelägen forskning ägde rum den 28 november. Den handlade om hur läsfrämjande kan öka delaktighet. I samtalet medverkade Linda Stjernholm, doktorand vid Certec i Lund, Malin Reimerthi, bibliotekarie vid Lomma bibliotek och Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare vid MTM.

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

Nu finns en ny kurs på Digiteket med namnet Öppen vetenskap i praktiken. Kursen ger handfast kunskap i ämnet och konkreta tips på hur folkbibliotek kan guida sina användare i en värld av öppna resurser. I samband med lanseringen av kursen hölls ett webbinarium som du nu kan se i efterhand.

Forskningsprojektet "Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap" har under flera års tid undersökt hur folkbibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling påverkas när synen på vad demokrati egentligen är ifrågasätts. I denna artikel berättar forskarna mer om politisk påverkan på folkbibliotek och vilka slutsatser de kom fram till under projektets gång.

Folkbibliotekens arbete med samverkan och delaktighet stod i centrum för detta avsnitt av forskarforumet Angelägen forskning. Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås och Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala, diskuterade olika aspekter av samverkan och delaktighet med fokus på målgruppen ungdomar. Samverkan och delaktighet är angelägna frågor för folkbibliotek. Hur kan bibliotek samverka med olika aktörer, hur kan delaktighet med bibliotekens användare öka, på vilka sätt är social hållbarhet en del av folkbiblioteks arbete och hur påverkar dessa aspekter bibliotekens medarbetare? Dessa frågor utforskades i detta tillfälle av Angelägen forskning där Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås, samtalade med Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala.  Se samtalet i efterhand Samtalet tog sin utgångspunkt i Sofia ...

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.

I det här poddavsnittet möter vi Malin Utter som samtalar med Maria Ringbo om marknadsföring på bibliotek. Malin berättar om sina två böcker och ger konkreta tips på saker att tänka på för den som vill komma igång med att arbeta med marknadsföring.

I det här poddavsnittet möter vi Ingrid Schild som samtalar med Maria Ringbo om utvärderingar. Varför och för vem gör man utvärderingar och på vilka olika sätt kan man utvärdera? Ska utvärderingar ses som en process eller ett resultat? Vad krävs för att en utvärdering ska vara givande och vad ska man tänka på? Dessa är några av de frågor som berörs i samtalet.

I det här poddavsnittet möter vi Karen Nowé Hedvall som samtalar med Maria Ringbo om lärande organisationer, organisation och organisationskompetens. Samtalet berör olika sätt att lära och lära av varandra i en organisation. Samtalet behandlar också chefens roll, hur lärande kan stöttas från chefshåll och hur man som chef skapar en lärande organisation.

Den här texten lyfter olika faktorer som kan möjliggöra eller vara ett hinder för positiva läsupplevelser och läsmotivation hos unga. Flera faktorer kan relateras till den enskilda individen, exempelvis intressen, bakgrund och livssituation, läsförmåga och preferenser gällande format.

I det här poddavsnittet möter vi Sofia Lindström Sol som samtalar med Julia Pennlert om delaktighet i kulturen idag.

Det pratas ofta om att barn och unga ska göras delaktiga i olika sammanhang, men det är inte alltid självklart vad som menas då delaktighet kan göras på många sätt och ta sig olika former. I den här artikeln belyses olika perspektiv på barn och ungas delaktighet och medskapande i relation till folkbibliotek och läsning.

Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.

I det här poddavsnittet möter vi Cecilia Gärdén som samtalar med Julia Pennlert om delat lärande på bibliotek och mer specifikt om hur chefer kan stödja bibliotekspersonalens kompetensutveckling inom läsfrämjande och litteraturförmedling.