Digitalt utanförskap

I den förra lektionen fick du lära dig om det digitala imperativet. Ett typiskt uttryck för det digitala imperativet är att alla ska med på det digitala tåget. Varför? Annars kan man bli kvar på perrongen när tåget går. Eller mer exakt: det blir svårt att hänga med och vara delaktig i många sammanhang: arbete, ekonomi, köpa och sälja, demokrati, vård, skola, omsorg, information, kultur, spel, underhållning och sociala medier. Under coronapandemin har många dragit nytta av att en stor del av samhället är digitaliserat, medan andra har blivit ännu mer exkluderade.

I den här lektionen ska vi beröra frågor om digital delaktighet/digitalt utanförskap och att vara digitalt inkluderad/exkluderad.

Det är ofta här det skaver i mötet mellan bibliotekspersonal och den som behöver hjälp med ett digitalt problem. När besökaren kommer till informationsdisken kan det till att börja med se ut som att det handlar om ett litet tekniskt problem, till exempel hjälp med en inställning i telefonen, en app som ska laddas ner eller en blankett som ska skrivas ut. Men det är oftast inte så enkelt.

I takt med att samhället digitaliseras och myndigheter och kommuner går över till att i första hand erbjuda tjänster digitalt, får biblioteken hjälpa fler och fler med olika typer av digitala samhällstjänster.

Vad säger forskarna?

En forskargrupp från Linköpings universitet har gjort flera delstudier om hur biblioteken jobbar med digital inkludering, deras forskning redovisas i rapportserien DINO – Digitalisering i nya offentligheter. Rapporterna finns i den kommenterade läslistan lite längre ner, deras första rapport om Motala DigidelCenter är mycket konkret, praktisk och vardaglig. I slutet av rapporten finns flera tips för den som vill bygga upp DigidelCenter-verksamhet på sitt bibliotek. Det finns också en rapport med observationsstudier på bibliotek som inte har DigidelCenter, om hur biblioteken arbetar med digital inkludering. Forskningsrapporten DINO Rapport 2021:7 kartlägger digital delaktighet och hållbarhet i Skäggetorp, en förort till Linköping, där svaren visar att 21 procent inte känner sig delaktiga i det digitala samhället, en betydligt högre siffra än i samhället i stort.

I forskningssammanställningen om digital delaktighet och att kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle, DINO Rapport 2019:3, sägs det:

!Här erkänns att individer inte är lika, utan lever med olika förutsättningar att i olika sammanhang agera som människor och medborgare. Det kan handla om individer som föds in i eller hamnar i svåra ekonomiska eller sociala villkor, har kognitiva eller andra funktionsvariationer, språkliga problem såsom dyslexi eller ett annat modersmål än det officiella, eller individer med en hudfärg som uppfattas som avvikande från normen och som möter strukturell diskriminering. Med denna utgångspunkt framhålls att likabehandling av människor som växer upp med eller lever under olika förutsättningar kan leda till att målet med lika rättigheter och skyldigheter inte uppnås. Istället krävs att vissa får särskilt stöd, för att på så sätt kunna nå upp till de grundläggande villkoren som leder till att de kan ta del av samhällets olika tjänster, samt fullgöra sina skyldigheter.” DINO Rapport 2019:3, s. 4.

Du läste i citatet ovan ”att målet med lika rättigheter och skyldigheter inte uppnås. Istället krävs att vissa får särskilt stöd”, och nu undrar du kanske, är det jag som är det stödet? Jag som jobbar på biblioteket? Har jag kompetensen, uppdraget, tiden? Får jag stöd från min chef och mina kollegor? Har vi en policy på arbetsplatsen? Har vi kommunens uppdrag? Har vi fått de resurser vi behöver? Vet kommunpolitiker att de fattar beslut som gör att människor kommer till biblioteket för att få hjälp att klara sin vardag?

En del kommuner har insett att det behövs resurser och stöd och har till exempel inrättat DigidelCenter på bibliotek dit människor är välkomna att få hjälp med digitala frågor. Forskargruppen från Linköping har följt arbetet på ett DigidelCenter i en mellansvensk kommun. Besökarnas svar på frågan ”Vad hade du för problem eller fråga när du kom hit idag?” kategoriserades så här:

Mobiltelefon och Ipad 23 % (appar, inställningar, fotografera, lagring, radio, överföra bilder)
Myndighetsärenden 14 % (Migrationsverket, Skatteverket, tandläkare, vård, adressändring, söka bidrag)
Dator 12 % (kurser, hur den funkar, sökfunktioner på internet)
Bankärenden 7 % (betala räkningar, BankID)
Jobbsök 7 % (utforma CV, söka jobb)
Biblioteksrelaterat 7 % (e-böcker, söka böcker)
Språkrelaterat 6 % (t.ex. läxhjälp)
Skriva ut 5 %
Mejl 4 %
Facebook 4 %
Nöjesrelaterat 4 % (näthandel, dataspel)
Byta lösenord 1 %
Oidentifierat 7 %

81 % av besökarna ansåg att personalen hade rätt kompetens för att svara på frågorna och 71 % svarade att deras problem blev lösta. Uppgifterna är hämtade från DINO Rapport 2019:1, s. 20–21.

Vad säger bibliotekspersonalen?

Personalen som arbetar på DigidelCentert säger att det behövs digitala kompetenser och pedagogiska färdigheter och att de hjälps åt att utbilda varandra. Kunskap om medborgarens speciella behov blir viktigare, i form av teknikanpassade verktyg för dyslexi, kognitiva funktionsnedsättningar och synnedsättning. Trots att DigidelCenter har en tydlig strategi och extra resurser och både kommunens och ledningens stöd, så kan det kännas obekvämt ibland. ”Hur långt ska vi gå med vår hjälp?” undrar en i personalen. Tid och tålamod och social kompetens framhålls som nyckelkompetenser vid sidan av digital kompetens.

Vad säger chefen?

Besökarna föredrar att be om hjälp med digitala frågor på drop-in-tider och det sker dagligen vid informationsdisken i biblioteket. Frågorna från besökarna om digital hjälp handlar ofta om väldigt specifika saker, och de vill ha hjälp här och nu. Deras frågor hamnar ofta utanför det som tas upp i schemalagd kursverksamhet och är ofta tidskrävande för personalen. Och det är inte bara vissa grupper som behöver digital hjälp, utan alla typer av medborgare ber om hjälp gällande digitala problem på biblioteket idag. Det behövs resurser, tid och kompetens.

Frågorna i disk har förändrats. Självutlåning av böcker har frigjort tid. Vi får så mycket frågor, medborgarfrågor, om dator och teknik: hur ska vi kunna allt detta? Hur ska vi ha resurser för det här? Men vi har resurser – vi måste använda dem på rätt sätt. Självutlåning frigör tid för oss att använda den till handledning, säger bibliotekschefen. (DINO Rapport, 2019:1)

I den här lektionen har du sett på digitalt utanförskap ur tre perspektiv:

samhällets digitalisering och krav på allmänhetens digitala kompetens
individers olika förutsättningar när de ska be om hjälp
lokalsamhället/institutionen/praktikern som ska ge individuellt stöd

Det krävs ett möte mellan dessa perspektiv som fungerar.

Läs:

Här följer några tips på läsning utifrån de tre perspektiven. Det är inte meningen att du ska läsa allt. Fundera på de olika perspektiven. Finns det något perspektiv som kan fördjupa ditt eget dilemma? Eller kan du kanske hitta nya infallsvinklar från de olika perspektiven? Välj en eller några texter som känns relevanta utifrån ditt dilemma.

Perspektiv 1: samhällets digitalisering och krav på allmänhetens digitala kompetens

Delaktighet i en digital tid – texter för överblick och inspiration. Red. Terese Raymond. 2019. Skriften är utgiven av Digidelnätverket i samarbete med Digitaliseringsrådet. Om när samhället är ett hinder, den tekniska designen är undermålig och hur alla kan hjälpa till för ökad digital delaktighet.

”Datasamhället är ett jäsra bök”: inventering av stöd för digital delaktighet – en förstudie Vilket ansvar har samhället och vilket ansvar vilar på individen för att vara digitalt delaktig? I den här förstudien får personer som i sin yrkesroll eller i sitt ideella engagemang möter människor i digitalt utanförskap komma till tals.

Perspektiv 2: individers olika förutsättningar när de ska be om hjälp

Digitalt utanförskap – en forskningsöversikt, DINO Rapport 2019:3 En sammanställning av forskning, mestadels från det senaste decenniet, om digitalt utanförskap, och vilka faktorer som bidrar till exkludering och vilka som bidrar till inkludering, såsom motivation, tillgång, färdigheter och användning.

Förorten svarar: en enkätmetod för att kartlägga digital delaktighet och hållbarhet i Skäggetorp, DINO Rapport 2021:7. En rapport om metoder för att skapa förtroende för forskarna/forskningen och öka möjligheterna att genomföra en undersökning som bättre speglar dem som bor i området. Resultatet visar på ett digitalt utanförskap som är betydligt större än det som kommit fram i andra undersökningar.

Perspektiv 3: lokalsamhället/institutionen/praktikern som ska ge individuellt stöd

DigidelCenter i Motala – lärdomar för ökad digital kompetens, DINO Rapport 2019:1 Rapporten belyser hur DigidelCenter i Motala bibliotek arbetar med stöd till allmänheten i digitala frågor.

Digitalt först? Kommuners och professionellas arbete för ökad digital inkludering, DINO Rapport 2019:2 Här presenteras intervjuer med professionella som på sitt arbete på bland annat folkbibliotek får frågor av allmänheten om digitala verktyg, något de inte är utbildade för. Vilket stöd får de av sin arbetsledning och sin kommun?

Observerad digital inkludering – kommunernas arbete, DINO Rapport 2020:6 Här redovisar forskarna erfarenheter av att använda observation som metod för att studera digital inkludering i offentliga miljöer. Biblioteksmedarbetare står i fokus för observationerna.

Nordsten, Monica: “Det är någonting som krackelerar i ambitionens Bermudatriangel: om icke-vetande och digital kompetens”, i Bankdosor, skam och sms-poesi, s. 11–22.

Biblioteken som medborgarkontor? Svensk biblioteksförening undersöker i den här rapporten i vilken utsträckning folkbibliotek fungerar som medborgarkontor. Rapporten visar att biblioteken erbjuder en stor variation av samhällsservice och att det finns en uppfattning att biblioteken gör mer än vad som ingår i uppdraget. Rapporten belyser också hur riktlinjerna kring vad medarbetaren ska eller inte ska hjälpa till med, inte räcker till i det situationsunika mötet med besökaren.

Skriv:

Bygg vidare på din essä utifrån texten eller texterna du valde att läsa under den här lektionen.

Hur hänger de olika perspektiven för digitalt utanförskap ihop med ditt dilemma? Vilka konsekvenser/effekter får digitalt utanförskap respektive digital inkludering?

Textens omfång ska nu vara 6–8 sidor.