Demokrati och delaktighet
Bibliotekens demokratiska uppdrag. Hur biblioteken verkar för samhällets demokratiska utveckling, ökad delaktighet, yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. Här ryms innehåll om beredskap, tillgänglighet, hållbarhet och det digitala utanförskapet.
Hoppa över filtreringUppdrag fristadskoordinator! Eskilstuna berättar
Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär - Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.
Landskrona utforskar former för lokal demokrati
Landskrona bibliotek deltog i "The Europe Challenge" för att undersöka hur bibliotek kan bli plattformar för lokalt engagemang. Genom pizza, simultantolkning och samarbete med lokala föreningar mötte de invånare och frågade vad de vill förändra i sina närområden. Projektet resulterade även i en metodbok för att hjälpa andra bibliotek med demokratifrämjande arbete.
Social infrastruktur i ett stadsliv som förändras
Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.
En plats för att bryta tystnaden
Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.
Censur på gott och ont − hur har dess roll förändrats över tid?
Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.
Ojämlika livsvillkor – vilken framtid vill vi ge våra barn?
Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?
Tillgänglighetsronden – en checklista för ökad tillgänglighet
Hur kan vi arbeta systematiskt för att förbättra bibliotekens tillgänglighet? Ett sätt är att genomföra en tillgänglighetsrond, som en årlig kontroll och uppföljning.
Resan till Oalia – taktil läsglädje för vuxna
Bokcaféer, högläsning och biblioteksvisningar. Lidingö stadsbibliotek erbjuder många aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättning. I sitt senaste projekt har de skapat boken Resan till Oalia.
Ny databas kartlägger förbjuden litteratur – initiativ från Dawit Isaak-biblioteket
Dawit Isaak-biblioteket i Malmö lanserar ”The Dawit Isaak Database of Censorship”, en ny databas som dokumenterar och synliggör förbjuden och censurerad litteratur från hela världen.
Hbtq+ på folkbibliotek
Biblioteken är till för alla. Genom att arbeta aktivt och strategiskt med inkludering av utsatta grupper kan vi bidra till ökad tolerans, öppenhet och det demokratiska samhällets utveckling. För att skapa trygga, välkomnande platser för alla bibliotekets besökare, och samtidigt vara en säker och inkluderande arbetsplats för våra kollegor, är det viktigt att utbilda sig och ha ett levande samtal på arbetsplatsen kring normer, bemötande och inkludering.
Vad tryckte jag på nu?
Vi som jobbar på folkbibliotek får regelbundet frågor om vi kan hjälpa till när det kommer till användning av digital teknik, såsom smarta telefoner eller surfplattor. Folkbiblioteket är en naturlig plats för många att vända sig till för frågor och stöd, och vi försöker hjälpa till i den mån vi har möjlighet. Den här kursen handlar om hur folkbibliotek kan vägleda människor i användning av smarta telefoner genom att arrangera en nybörjarkurs. Fokus för kursen är seniorer, men innehåll och övningar skulle även gå att använda för att vägleda andra målgrupper.
Lärosätesbibliotek och beredskap
Kungliga biblioteket (KB) har under 2024 tittat närmare på om och hur lärosätesbiblioteken arbetar med att skapa beredskap. Behovet av säkrad tillgång till forskning, möjligheter och utmaningar kring öppen vetenskap samt vikten av MIK-arbete är några viktiga infallsvinklar som framkommer i kartläggningen.
Bibliotek som tankesmedjor – Exempel och tips för folkbiblioteken
Under 2023 och 2024 har tio pilotbibliotek i södra Sverige utforskat bibliotekens demokratiska uppdrag i en digital samtid, utifrån sina lokala utmaningar och förutsättningar. Metoderna som tagits fram av pilotbiblioteken innefattar bland annat kompetensutveckling inom AI i Karlskrona och Vaggeryd samt nya metoder för debatt och dialog på biblioteken i Lund, Emmaboda, Ystad, Habo och Oskarshamn. Andra kommuner, som Halmstad, Tingsryd och Hylte, har utforskat hur man kan skapa engagemang för demokratifrågor hos prioriterade målgrupper. Nu har projektet och pilotbibliotekens erfarenheter samlats i skriften Biblioteken som tankesmedjor – exempel och tips för folkbibliotek. Biblioteken som tankesmedjor är ett projekt i samverkan mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Skåne, Halland, Blekinge och Kronoberg, Kalmar & Jönköpings län. Projektet finansieras av Regionsamverkan Sydsverige.
Bibliotekens roll i det civila försvaret
Frågan om bibliotekens beredskapsarbete har i och med samhällsutvecklingen och världsläget blivit allt mer aktuellt. Anna McWilliams, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har i en ny rapport tittat närmare på vilka roller folkbiblioteken skulle kunna ta i händelse av krig. Det finns i dagsläget 1 070 folkbibliotek i Sverige, där man förutom att låna böcker kan ta del av nyheter, delta i aktiviteter och få hjälp med att söka kunskap. Enligt bibliotekslagen ska Sveriges bibliotek i sin dagliga verksamhet arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, bidra med kunskapsförmedling och stödja den fria åsiktsbildningen. Biblioteket är även en plats människor söker sig till för att få stöd och hjälp i stressade situationer. Biblioteken kan således ofta beskrivas som lokala samlingsplatser. Vad kommer detta att betyda för ...
Demokrati i praktiken – en fråga för folkbiblioteket
I september arrangerade kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett webbinarium med syftet att belysa hur demokratiarbete på bibliotek kan bedrivas rent konkret. Presentationerna går nu att ta del av i efterhand.
Reflekterande skrivande – att skriva för livet
Hur kan folkbibliotek arbeta för att motverka psykisk ohälsa? Reflekterande skrivande är en biblioterapeutisk metod som syftar till att stärka människors självkänsla och självförståelse. Det är ett läkande skrivande som rymmer en stor demokratisk potential, menar Anna-Lova Rosell, som nyligen skrivit en rapport om metoden.
Delaktighet och medskapande i arbetet med barn och ungas läsning
Det pratas ofta om att barn och unga ska göras delaktiga i olika sammanhang, men det är inte alltid självklart vad som menas då delaktighet kan göras på många sätt och ta sig olika former. I den här artikeln belyses olika perspektiv på barn och ungas delaktighet och medskapande i relation till folkbibliotek och läsning.
Det civiliserade samtalets rum: folkbiblioteket som politisk arena
Tonläget i den folkliga debatten har höjts och fler tjänstepersoner utsätts för hot och hat. Många aktörer har dragit sig undan från det offentliga rummet och demokratin är ifrågasatt. Biblioteken ska enligt bibliotekslagen välkomna alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Hur kan folkbiblioteken möjliggöra konstruktiva och civiliserade möten mellan meningsmotståndare i en politiskt turbulent tid?
Angelägen forskning: bibliotek och beredskap
Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.
Lokal demokrati i en digital värld – ett lyckat samarbete mellan bibliotek och lokalmedier
I denna text berättar journalisten Frida Dam Bergstedt om ett forskningsprojekt där bibliotek och lokala nyhetsmedier anordnade gemensamma aktiviteter med syfte att stärka demokratin.
Biblioteken som tankesmedjor: vad är ett modernt kunskapstempel?
Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.
Biblioteken som tankesmedjor möter riksbibliotekarie Karin Grönvall
Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Med vision om goda villkor för unga och civilsamhället
I den här intervjun berättar Elisabet Johansson och Rebecka Hinn, utvecklingsledare på myndigheten, om vilket uppdrag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har och på vilket sätt myndigheten är relevant för biblioteksmedarbetare. De tipsar samtidigt om några relevanta rapporter och material som myndigheten tagit fram.
