Bibliotekens roll i det civila försvaret

Frågan om bibliotekens beredskapsarbete har i och med samhällsutvecklingen och världsläget blivit allt mer aktuellt. Anna McWilliams, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har i en ny rapport tittat närmare på vilka roller folkbiblioteken skulle kunna ta i händelse av krig. 

Det finns i dagsläget 1 070 folkbibliotek i Sverige, där man förutom att låna böcker kan ta del av nyheter, delta i aktiviteter och få hjälp med att söka kunskap. Enligt bibliotekslagen ska Sveriges bibliotek i sin dagliga verksamhet arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, bidra med kunskapsförmedling och stödja den fria åsiktsbildningen. Biblioteket är även en plats människor söker sig till för att få stöd och hjälp i stressade situationer. Biblioteken kan således ofta beskrivas som lokala samlingsplatser. Vad kommer detta att betyda för biblioteken i händelse av krig?

Biblioteken har en tydlig koppling till befolkningen i landets alla kommuner och har flera uppgifter som även kan vara användbara i olika delar av det civila försvaret. Det skulle till exempel kunna handla om befolkningsskydd och trygghetspunkter, eller om psykologiskt försvar och uppdrag kring information, kunskapsuppbyggnad och försvaret av demokratin. Men hur ser dessa roller ut och vilka utmaningar finns för att dessa ska kunna fungera? I dagsläget har folkbiblioteken inte någon definierad roll i det civila försvaret. 

I rapporten Bibliotekets roll i det civila försvaret diskuteras vilka roller folkbiblioteken skulle kunna ha utifrån fyra olika kategorier: 

• kunskapsuppbyggnad och samhällsinformation 
• att främja kultur, demokrati och det fria ordet
• bibliotek som samlingar
• bibliotek som samlingsplatser 

Dessa kategorier baseras på en analys kring vilken roll biblioteken har i fred, internationella exempel på hur bibliotek utsätts i krig samt förutsättningar i det civila försvaret.