Inspirationsartiklar

Hur kan du vara en bra kompis? Hur undviker du att hamna i bråk? Varför är det viktigt att säga förlåt? Tillsammans med kommunpolisen har Rosengårdsbiblioteket i Malmö regelbundna lässtunder för barn i årskurs ett i skolor i området. Bibliotekarierna Ulrika Clementzlor och Cecilia Kristiansson skriver om ett arbete som främjar såväl läsning som relationen med både polisen och biblioteket. 

Vad får barn att vilja besöka biblioteket? Hur hittar barn hit och vad får dem att vilja stanna kvar? Tre kommuner i Kalmar län involverade barn i ett projekt om hur de ser på bibliotekens verksamheter. Elin Johansson från den regionala biblioteksutvecklingen i Kalmar, skriver att det till stor del handlar om att bygga relationer och arbeta mer uppsökande. Allt började med ett initiativ till ett projekt från Region Kalmar län, för att undersöka vad barn tycker om folkbibliotekens verksamhet. En av kommunerna är Oskarshamn: – För att få barn och ungdomar att komma till biblioteket måste vi bygga relationer och lära känna dem. Vi måste hänga med i utvecklingen, annars tappar vi den här generationen. Det är därför vi valt att satsa på Gråttan, ...

Kan en gåvobok bli något mer än en bok som läses en gång och sedan läggs undan på en hylla? På Värnamo bibliotek arbetar man målmedvetet med gåvoböcker gentemot barn, unga och deras vårdnadshavare, vilket har resulterat i ökad läsning.

Shared Reading är välkänt, men hur blir det om man överför metoden till film, spel eller sociala medier? Här berättas om vikten av att unga får dela med sig av sina många film- och spelupplevelser i skolan och hur biblioteken kan jobba med metoden.

Hur kan bibliotek arbeta mer strategiskt med läsfrämjande – och var börjar man? Den här texten presenterar en praktisk modell i fyra lager – individ, arbetsgrupp, organisation och samhälle – som hjälper dig att analysera och utveckla det läsfrämjande arbetet. Tanken är enkel: läsfrämjande är alltid både en individuell och kollektiv aktivitet, och modellen är byggd för att vara flexibel. Använd den på egen hand, i arbetsgruppen eller i samtal med chefer och nätverk. Börja i det lager som känns mest angeläget just nu och bygg vidare därifrån – steg för steg växer helhetsbilden fram. Inledning Läsfrämjande arbete är centralt för landets folkbiblioteksverksamheter och folkbibliotekarier.1Det har också påpekats hur läsfrämjande arbete även utförs i samarbete med andra aktörer, se t.ex. Persson, M. & Sundström Sjödin, E. ...

I den här artikel beskriver två faktagranskare hur fact-checking går till i praktiken, med exempel på vanliga missinformationsteman som konspirationsteorier, hälsopåståenden, krigsrelaterade klipp och klimatförnekelse. Texten är ett bokutdrag från Medieinstitutet Fojo och tar även upp deras valbevakningsprojekt Valkollen 2026.

I höst är det val men redan nu drar Minibladet igång vårens stora demokratisatsning. Tillsammans med bland annat två folkbibliotek i Malmö får barn lära sig om demokrati och göra sina röster hörda, samtidigt som de slipar sin läs- och skrivförmåga.

Vilka aktiviteter genomför folkbibliotek kopplat till demokrati och valet senare i år? I Strängnäs har en bibliotekarie precis påbörjat ett kombinerat läsfrämjande- och demokratiprojekt som riktar sig till personer inom daglig verksamhet.

Brit Stakston skriver i den här essän hur demokratins framtid också är mycket beroende av vilket ansvar politiker och beslutsfattare tar för att motverka polarisering.

Nobelbiblioteket är Sveriges största privatägda bibliotek och har en hel del resurser för folkbibliotek, såsom specifika fakta om Nobelpristagare, boktipslistor för inspiration och möjligheter till studiebesök.

Digitala böcker är idag en självklar del av folkbibliotekens utbud av medier och tjänster – men mer sällan en självklar del av den läsfrämjande verksamheten. I denna artikel delar KB insikter om folkbibliotekens behov, erfarenheter och prioriteringar vad gäller digitala böcker.

När kontakten med deltagarna gick förlorad tvingades Nyköpings bibliotek avsluta sitt projekt för att engagera gymnasieelever i arbete kring nationella minoriteter. Men istället för att se det som ett misslyckande valde biblioteket att lära av sina misstag

Delaktighet handlar om relationer, förtroende och om att visa – i handling – att det som sägs spelar roll. När Veronica Holst Wiberg, bibliotekarie med fokus på tillgänglighet på Strängnäs bibliotek, slutade samla in åsikter och istället började bygga relationer tog arbetet med delaktighet fart på riktigt. För unga med funktionsnedsättningar i Strängnäs handlade det inte om att bli tillfrågade – utan om att bli tagna på allvar.

Vad krävs egentligen för att ungas inflytande ska bli mer än en ambition på papper? Under Biblioteksutveckling Region Sörmlands arbete med två folkbibliotek blev det tydligt att vägen dit rymmer både framsteg, motgångar och viktiga lärdomar, om tid, prioriteringar och hur lärande och reflektion kan bli en motor i utvecklingsarbetet.

Hur kan biblioteken bli bättre på att arbeta med och för unga inom de nationella minoriteterna? Ta del av ett panelsamtal och lär dig mer i den här artikeln.

Stenhagenbiblioteket i Uppsala har under det gångna året arbetat utforskande med metoden Lesersørvis. Personalen har försökt hitta fungerande rutiner i vardagen, som att avsätta tid för snabbläsning och att använda sig av lässcheman som delas med varandra. De har även reflekterat kring hur man kan använda metoden i olika sammanhang och delar här med sig av reflektioner och tips.

Fler besökare! En stor mängd välbesökta webbinarier och en nysatsning på Angelägen forskning. När Digiteket nu går in på sitt sjunde levnadsår är det återigen dags att presentera den årliga statistiken. Vad är du mest nyfiken på att läsa om?  Ett utökat uppdrag, nya medarbetare, fler uppdragsgivare och en nysatsning på Angelägen forskning. Det är bara några av de spännande händelserna som skett på Digiteket det senaste året. Men hur återspeglas detta i statistiken? ”Figures don’t lie, but liars figure” sa en gång den amerikanske statistikern Carroll D. Wright. Vilket skulle kunna översättas till ”Siffror ljuger inte, men lögnare manipulerar siffror”. Och precis som alla experter på källkritik ständigt varnar om så är det i många fall inte siffrorna i sig det är fel på utan ...

Miljö- och klimatfrågor är högst aktuellt, men vilken roll spelar kommunikation för en hållbar framtid? Den andra studien går in på hur läsfrämjande arbete motvilligt tar sig an digitala uttryck, men däremot utspelar sig i nya rum, såsom lärosätesbibliotek.

Att introducera någon till Legimus handlar om mycket mer än att skapa ett konto. Det handlar om att lyssna och förstå behov, att anpassa introduktionen utifrån varje enskild persons förmåga och, inte minst, att uppmuntra till läsning. I den här artikeln delar två bibliotekarier i Malmö med sig av sina erfarenheter. MTM har även skapat en kurs som ger stöd för bibliotekspersonal som registrerar användare i Legimus.

Läsvanor. Klimat. Desinformation. Bibliometri. Politik, eller kanske digital humaniora. Detta och mycket mer finns det forskningsbaserad kunskap om. Forskning som rör folkbibliotekens uppdrag sker på olika orter och inom många olika ämnen. Det är dock sex lärosäten i Sverige som särskilt bedriver utbildning och forskning som rör biblioteken och bibliotekarier – och de är rika kunskapskällor att ösa ur.

Delaktighet, samverkan och relationsskapande – det är ingredienser som ofta framhålls som viktiga för att lyckas med läsfrämjande för barn och unga. Kulturrådet har fått i uppdrag att samla goda exempel på läs- och skrivfrämjande insatser från vårt avlånga land. Dessa finns nu att ta del av på en inspirationswebb och i ett nytt matnyttigt magasin. Men vad är egentligen ett gott exempel?

På bibliotek och i skolan möter vi en bredd av läsare – från de som slukar tryckta böcker till de som föredrar att lyssna, ”öronläsa”. Men är alla sätt att läsa lika mycket värda? Hur kan biblioteken stötta olika sätt att ta till sig text och samtidigt både stärka läsförståelsen och väcka läslust? I detta seminarium från Bokmässan 2025 möts forskare, pedagoger och bibliotekarier för att utforska hur vi kan bredda vår syn på läsning utan att fastna i en debatt om rätt och fel. 

Är du sugen på att besöka och jobba med kollegor runt om i Europa? Inom EU:s program Kreativa Europa fördelas flera olika stöd som är möjliga att söka för folkbibliotek. Här informerar Kulturrådets kontaktkontor om stöd som kan sökas av aktörer i bibliotekssektorn, och ett stöd från Europeiska Kulturfonden. Passa på att söka! Kreativa Europa är EU:s program för de kulturella och kreativa sektorerna. Målet för programmet är att skydda, utveckla och främja den europeiska kulturella och språkliga mångfalden och det europeiska kulturarvet. Internationellt fokus på Europa är förstås en grundförutsättning, men stöden har olika inriktningar, mål och kriterier. Kreativa Europa Desk Sverige är Sveriges kontaktkontor på Kulturrådet och Filminstitutet. De kan ge rådgivning och stöd till dig och din organisation om ni vill ansöka ...

Vad är egentligen läsfrämjande och litteraturförmedling? Var går gränsen mellan formell kompetens och personliga egenskaper? Det var frågor som dök upp då Biblioteksutveckling Region Kalmar län skulle göra en kartläggning inom ramarna för Läsfrämjandelyftet. Kartläggningen gjordes för att identifiera kompetensbehov hos folkbiblioteken i Kalmar län kring läsfrämjande och litteraturförmedling för barn och unga.