Inspirationsartiklar

Stenhagenbiblioteket i Uppsala har under det gångna året arbetat utforskande med metoden Lesersørvis. Personalen har försökt hitta fungerande rutiner i vardagen, som att avsätta tid för snabbläsning och att använda sig av lässcheman som delas med varandra. De har även reflekterat kring hur man kan använda metoden i olika sammanhang och delar här med sig av reflektioner och tips.

Fler besökare! En stor mängd välbesökta webbinarier och en nysatsning på Angelägen forskning. När Digiteket nu går in på sitt sjunde levnadsår är det återigen dags att presentera den årliga statistiken. Vad är du mest nyfiken på att läsa om?  Ett utökat uppdrag, nya medarbetare, fler uppdragsgivare och en nysatsning på Angelägen forskning. Det är bara några av de spännande händelserna som skett på Digiteket det senaste året. Men hur återspeglas detta i statistiken? ”Figures don’t lie, but liars figure” sa en gång den amerikanske statistikern Carroll D. Wright. Vilket skulle kunna översättas till ”Siffror ljuger inte, men lögnare manipulerar siffror”. Och precis som alla experter på källkritik ständigt varnar om så är det i många fall inte siffrorna i sig det är fel på utan ...

Miljö- och klimatfrågor är högst aktuellt, men vilken roll spelar kommunikation för en hållbar framtid? Den andra studien går in på hur läsfrämjande arbete motvilligt tar sig an digitala uttryck, men däremot utspelar sig i nya rum, såsom lärosätesbibliotek.

Att introducera någon till Legimus handlar om mycket mer än att skapa ett konto. Det handlar om att lyssna och förstå behov, att anpassa introduktionen utifrån varje enskild persons förmåga och, inte minst, att uppmuntra till läsning. I den här artikeln delar två bibliotekarier i Malmö med sig av sina erfarenheter. MTM har även skapat en kurs som ger stöd för bibliotekspersonal som registrerar användare i Legimus.

Läsvanor. Klimat. Desinformation. Bibliometri. Politik, eller kanske digital humaniora. Detta och mycket mer finns det forskningsbaserad kunskap om. Forskning som rör folkbibliotekens uppdrag sker på olika orter och inom många olika ämnen. Det är dock sex lärosäten i Sverige som särskilt bedriver utbildning och forskning som rör biblioteken och bibliotekarier – och de är rika kunskapskällor att ösa ur.

Delaktighet, samverkan och relationsskapande – det är ingredienser som ofta framhålls som viktiga för att lyckas med läsfrämjande för barn och unga. Kulturrådet har fått i uppdrag att samla goda exempel på läs- och skrivfrämjande insatser från vårt avlånga land. Dessa finns nu att ta del av på en inspirationswebb och i ett nytt matnyttigt magasin. Men vad är egentligen ett gott exempel?

På bibliotek och i skolan möter vi en bredd av läsare – från de som slukar tryckta böcker till de som föredrar att lyssna, ”öronläsa”. Men är alla sätt att läsa lika mycket värda? Hur kan biblioteken stötta olika sätt att ta till sig text och samtidigt både stärka läsförståelsen och väcka läslust? I detta seminarium från Bokmässan 2025 möts forskare, pedagoger och bibliotekarier för att utforska hur vi kan bredda vår syn på läsning utan att fastna i en debatt om rätt och fel. 

Är du sugen på att besöka och jobba med kollegor runt om i Europa? Inom EU:s program Kreativa Europa fördelas flera olika stöd som är möjliga att söka för folkbibliotek. Här informerar Kulturrådets kontaktkontor om stöd som kan sökas av aktörer i bibliotekssektorn, och ett stöd från Europeiska Kulturfonden. Passa på att söka! Kreativa Europa är EU:s program för de kulturella och kreativa sektorerna. Målet för programmet är att skydda, utveckla och främja den europeiska kulturella och språkliga mångfalden och det europeiska kulturarvet. Internationellt fokus på Europa är förstås en grundförutsättning, men stöden har olika inriktningar, mål och kriterier. Kreativa Europa Desk Sverige är Sveriges kontaktkontor på Kulturrådet och Filminstitutet. De kan ge rådgivning och stöd till dig och din organisation om ni vill ansöka ...

Vad är egentligen läsfrämjande och litteraturförmedling? Var går gränsen mellan formell kompetens och personliga egenskaper? Det var frågor som dök upp då Biblioteksutveckling Region Kalmar län skulle göra en kartläggning inom ramarna för Läsfrämjandelyftet. Kartläggningen gjordes för att identifiera kompetensbehov hos folkbiblioteken i Kalmar län kring läsfrämjande och litteraturförmedling för barn och unga.

På en fritidsgård i Trosa bjöd biblioteket in vuxna med funktionsnedsättning till ett taktilt boksamtal – en metod som genom känseln gör litteraturen tillgänglig för alla. I den här essän skriver bibliotekarien Maria Hansson om kvällen när en deltagare för första gången tyckte om en dikt.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med ytterligare tio forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning.

Ett släktforskarrum blir till ett spelrum för unga i Mönsterås, och i Habo går personalen på barnrättspromenader tillsammans. I Karlskoga är det fokus på månatliga uppföljningar av barnrättsfrågor, och i Sundsvall har man låtit barnen ta över biblioteket för en dag. Att små förändringar i verksamheten kan ge ett stort avtryck blir tydligt när bibliotekschefer runt om i Sverige sätter barnrätt på agendan.

Dawit Isaak-biblioteket invigdes 2020 och är dedikerat till yttrande- och pressfrihet. Malmö stad initierade idén med välsignelse från Betlehem Isaak, Dawit Isaaks dotter. Idag är Dawit Isaak-biblioteket en del av Kulturhyllan i stadsdelen Hyllie och har nya publika möjligheter för utställningar och ett Speakers Corner. Men hur kan folkbiblioteken runtom i landet använda Dawit Isaak-biblioteket? Kulturhyllan känns igen på den glasaktiga byggnadens lutande design, strax intill uppgången från tågstationen i Hyllie, vägg i vägg med köpcentret Emporia. Här finns även ett nytt stadsdelsbibliotek och ett kulturinitiativ för unga som heter Work in Progress. Hit har även Dawit Isaak-biblioteket flyttat och de invigde sina nya lokaler i oktober 2025. De första fem åren låg det mitt i stan, nära Möllevångstorget i Malmö, och delade då lokaler ...

Bibliotek Uppsala introducerade den norska litteratur- och läsfrämjande metoden Lesersørvis som en del av den statliga satsningen Läsfrämjandelyftet. Syftet var att ge hela personalstyrkan inspiration, verktyg och mod att ge läsförslag till barn och unga. Hur har det gått och hur arbetar de olika verksamheterna med metoden idag?

Hur beskriver man bäst ett komplext informationsflöde? Och framförallt, hur gör man det på ett digitalt tillgängligt sätt? Det här var dilemman som Jessica Malmström på Biblioteksutveckling Sörmland och IT-bibliotekarie Anna Corlin i Strängnäs ställdes inför när de försökte skapa en översikt – i form av en visualisering – över hur det egentligen fungerar med folkbibliotekens digitala böcker.

Tycker du det är svårt att veta och hålla reda på vilka nyhetsbrev du ska prenumerera på? Misströsta ej! Digiteket har samlat en lista med alla relevanta nyhetsbrev för medarbetare på folkbibliotek.

Denna forskningsartikel av Marie Öhman, Lina Samuelsson och Birgitta Jansson visar att läsning för det egna nöjets skull ofta hamnar i skymundan.

Att stärka det fria ordet är mer aktuellt än någonsin, inte minst som bibliotekarie. Julie Miller är bibliotekarie i det distrikt i Florida som har flest bokförbud i hela USA. Hon berättar om hur censuren påverkar hennes arbete. Parvin Ardalan från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö berättar om hur biblioteket arbetar för att belysa situationen kring censur i Iran. Se webbinariet i efterhand och läs ett sammandrag.

Aldrig har det varit viktigare att kunna söka, värdera och granska medier och information. Flera nationella insatser och utredningar har identifierat biblioteken som en central aktör för att höja befolkningens medie- och informationskunnighet (MIK). Men hur främjar biblioteken MIK idag? Och hur ser bibliotekens förutsättningar ut för detta? Under 2025 har en kartläggning gjorts över folkbibliotekens arbete med MIK. En arbetsgrupp bestående av medarbetare vid Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna i Blekinge Kronoberg, Gävleborg, Sörmland, Örebro samt Digiteket har tillsammans genomfört en kartläggning över ett antal svenska folkbiblioteks arbete med och inställning till MIK. Elva folkbibliotekschefer har intervjuats i en semistrukturerad form, det vill säga att intervjuunderlaget har varit samma för alla, men olika följdfrågor har ställts beroende på de erhållna svaren. Slutsatser och analyser ...

Tio katter har flyttat in på Malmö stadsbiblioteks barnavdelning Kanini. På Katthotellet bor bland andra PikoPiko, Sally Fields och Häxkatten, som älskar när barn läser för dem.

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

När internet svämmar över av AI-slask – syntetiskt, AI-genererat material – lever källor en undanskymd tillvaro och fakta riskerar att tas för givet. I den här intervjun resonerar Olof Sundin, professor med ett stort intresse för information och samhällsfrågor, med Digiteket om källkritiken av idag. Hur kan förändringarna påverka, men också mötas av, biblioteken?

I sin masteruppsats Du kan lägga in din hjärna i dem har Oskar Jonsson undersökt pojkars läspreferenser utifrån metoden Lesersørvis. Genom att använda Lesersørvis nycklar har han försökt förstå vad pojkarna uppskattar och tilltalas av i böcker. Jonssons uppsats visar att det finns en stor potential i att ta tillvara pojkars intresse för tv- och datorspel för att lyckas med bibliotekets läsfrämjande arbete.

Är alla bibliotekarier läsare? Hur påverkar bibliotekariers läshistoria deras yrkespraktiker? Sofie Samuelsson, bibliotekarie och bibliotekskonsulent, undersöker läsarminnen och läsarlivet hos sig själv och andra bibliotekarier. I texten, som baseras på en masteruppsats, gläntar hon på dörrar till litteraturförmedling, meningsfullhet och förundran.