Lär känna forskarna – del fyra
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.
Forskning om folkbiblioteken och deras verksamhet kan se ut på många olika sätt – och den kan också ske inom många olika ämnen. Biblioteks- och informationsvetenskap är ett av dessa ämnen, och det finns på ett antal lärosäten i Sverige. I den här artikeln får du lära känna några av de som forskar i ämnet – fler forskare finns presenterade i liknande artiklar.
Vad forskar du om just nu? Varför har du valt att forska om just det? Hur kan detta vara intressant för landets folkbibliotek och deras medarbetare? Det är frågor som Digiteket har ställt till forskare inom ämnet i Sverige och bett dem att kortfattat och skriftligen svara på.
I den här artikeln svarar följande personer på frågorna:
- Ulrika Centerwall, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
- Olof Falk, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
- Joacim Hansson, Linnéuniversitetet
- Åse Hedemark, Uppsala universitet
- Karen Nowé Hedvall, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
- Jenny Johannisson, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
- Jenny Lindberg, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
- Karin Lundin, Lunds universitet
- Marco Schirone, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
- Olof Sundin, Lunds universitet
- Johannes Widegren, Linnéuniversitetet
Ulrika Centerwall
Din titel: Universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot skolbibliotek, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu forskar jag i ett projekt som heter ”Lärarbibliotekarie: En yrkesroll i skärningspunkten mellan två feminiserade välfärdsprofessioner”. Det är ett fyraårigt projekt där jag studerar skolbibliotekssatsningar, skolbiblioteksorganisering, skolbiblioteksdebatt och skolbiblioteksansvariga.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Skolbibliotek är ett spännande och väldigt aktuellt ämne eftersom det kommit en ny skollag som anger att skolbiblioteken ska bemannas av bibliotekarier, samtidigt är det betydligt vanligare att de som idag arbetar i grundskolornas bibliotek är lärare eller annan personal. Hur sådana skolbiblioteksansvariga – som ibland kallas för lärarbibliotekarier eller bibliotekspedagoger, men oftast bara för ”ansvariga” – arbetar och under vilka förutsättningar finns det ännu ingen svensk forskning om.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
I många kommuner hör folkbiblioteken och skolbiblioteken tätt samman, de ingår i samma förvaltning och agerar många gånger under samma tak i integrerade skol- och folkbiblioteksfilialer. De arbetar också mot samma målgrupp: barn och unga (och även vuxna). Därför är allt som händer skolbiblioteken också aktuellt för folkbiblioteken.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag har skrivit ett bokkapitel med titeln “Skolbibliotekets roll i normkritiskt arbete” i antologin Normkritiska perspektiv i pedagogisk verksamhet: förskola, fritidshem och skolans tidigare år (2023). Den handlar om hur skolbibliotekarier arbetar normkritiskt men kan vara intressant även för barn- och ungdomsbibliotekarier och andra med intresse för normkritiska frågor.
Mer om Ulrikas forskning vid lärosätet.
Olof Falk
Din titel: Doktorand och (tjänstledig) universitetsadjunkt, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag skriver just nu på en doktorsavhandling vars syfte är att undersöka hur statistiska och maskinella metoder för textanalys (så kallad text mining) kan användas för att förbättra åtkomsten till skönlitterära (digitala) texter i bibliotekskataloger.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Just nu är den innehållsmässiga åtkomsten till inte minst äldre skönlitteratur begränsad i befintliga bibliotekskataloger, och möjligheten att hitta intressant litteratur hänger mycket på att man antingen känner till verk eller författare, eller att bibliotekarien kan lämna rekommendationer. Jag tror att biblioteksanvändare skulle kunna göra många spännande skönlitterära upptäckter genom förbättrade möjligheter att själva utforska samlingarna utifrån innehållet i texterna.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Där tid och/eller resurser saknas för samordnad och storskalig indexering, tror jag på sikt att gränssnitt byggda på digitala, textanalytiska metoder skulle kunna utgöra ett givande och inbjudande komplement eller stöd till bibliotekariernas egna rekommendationer.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Då tipsar jag gärna om mitt bokkapitel “Representing the Aboutness of Fiction: Three Perspectives Towards Classification and Access to Fictional Content”, som vänder sig till såväl yrkesverksamma bibliotekarier som forskare. Kapitlet ingår i antologin Exploring Contemporary Classification Practices: Organizing Information, Technological Change and Ideological Contestation (red. Joacim Hansson och Jack Andersen), som gavs ut på förlaget Routledge hösten 2025.
Mer om Olofs forskning vid lärosätet.
Joacim Hansson
Din titel: Professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Mitt forskningsintresse rör hur olika typer av professionella praktiker formar det vi beskriver som biblioteken som sociala institutioner. Det kan vara hur samlingar är organiserade och görs tillgängliga eller hur professionsetiska förhållningssätt formuleras i exempelvis koder och riktlinjer. Jag har också ett intresse för bibliotekens arbete med olika minoritetsgrupper.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Frågor om bibliotek, kunskapsförmedling och tillgängliggörande går att närma sig från så många aspekter. Jag försöker pendla mellan olika ingångar, men ser allt jag gör som delar i en och samma helhet.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Min forskning bidrar till att synliggöra biblioteken som komplexa samhällsinstitutioner, som både bär och utmanar rådande normer och värderingar. Förhoppningsvis kan den leda till goda samtal och insikter.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Ett exempel på min minoritetsinriktade forskning är den här, som publicerades i IFLA Journal 2023: Public libraries in language assimilation policies: The Swedish Tornedalian example Ett annat exempel är min senaste bok, utgiven av MIT Press, 2025. Den finns tillgänglig open access: Bibliographic Classification: From Mimetic Representation to Isomorphic Documentality
Något mer lästips?
Jag vill gärna tipsa om Niels Windfeld Lunds utmärkta bok Introduction to Documentation Studies. Den för in nya perspektiv som är relevanta för både bibliotek, arkiv och museer.
Mer om Joacims forskning vid lärosätet.
Åse Hedemark
Din titel: Docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Tillsammans med två kollegor – Linnéa Lindsköld och Anna Lundh – forskar jag i projektet Det lilla livets läsning (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond) som syftar till att studera hur läsning har formats i hemmet i det svenska välfärdssamhället. Jag har också precis avslutat ett projekt, i samverkan med Region Uppsala, där vi undersökt hur unga ser på läsning och hur de inspirerats som läsare. Syftet var också att utforska nya sätt att arbeta läsfrämjande med barns och ungas läsning eftersom de unga hade sommarjobb som läsledare för yngre barn.
Jag har också tillsammans med Linnéa Lindsköld kommit ut med en bok som handlar om läspolitik i Sverige under efterkrigstiden. Boken heter Den frivilliga läsaren. Läsningens politik i Sverige efter 1945 (2025) och undersöker hur läsning utanför skola och arbete politiskt har styrts eller försökt styras. Överlag handlar min forskning om att skapa förståelse för såväl nutida som historiska läspraktiker med utgångspunkt i läsares egna beskrivningar av sin läsning.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Vissa läspraktiker förknippas med en rad värden och positiva effekter, medan andra läspraktiker ses som mindre önskvärda. Att främja den ”goda” läsningen görs ofta med de bästa intentioner, men skapar samtidigt normer, kopplade till önskvärd och icke-önskvärd läsning, vilket får konsekvenser för människors faktiska liv, inte minst för de som inte kan leva upp till dessa normer. Dessutom utgår läsforskning sällan från läsarnas perspektiv.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Folkbibliotek är stora läsfrämjare och jag tror att det är viktigt för verksamheten att vrida och vända på hur och varför man bedriver läsfrämjandeverksamheter. Att utgå från och ha kunskap om läsarnas syn på läsning kan bidra till en utveckling av det läsfrämjande arbete som bedrivs på bibliotek. Detta kan min forskning belysa.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Det måste bli min och Linnéas bok Den frivilliga läsaren. Läsningens politik i Sverige efter 1945 (2025), Gidlunds förlag.
Något mer lästips?
Jag vill tipsa om Leah Price bok What we talk about when we talk about books (2019) där hon diskuterar och ifrågasätter vår etablerade syn på böcker och läsning.
Mer om Åses forskning vid lärosätet.
Karen Nowé Hedvall
Din titel: Doktor, universitetslektor, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Senast i uppdrag från Kulturrådet, om folkbibliotekschefers arbete med strategiskt läsfrämjande.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Trots att läsning diskuteras flitigt i samhället just nu, är läsfrämjande från ett biblioteksperspektiv relativt osynligt. Det är chefers strategiska arbete som kan synliggöra bibliotekets insatser och ge dem riktning.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Se ovan.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag har tillsammans med kollegor mest skrivit rapporter som belyser folkbiblioteks arbete med utvecklingsprojekt såsom strategiskt läsfrämjande, Stärkta bibliotek, Digitalt först och Götabibliotekens samarbete. Alla dessa rapporter kan ge inspiration och insikter som kan användas i den egna vardagen.
Mer om Karens forskning vid lärosätet.
Jenny Johannisson
Din titel: Docent och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu ägnar jag mest tid åt ett forskningsprojekt om studieförbundens betydelse på kulturområdet som jag och min kollega Sofia Lindström Sol genomför på uppdrag av Myndigheten för kulturanalys.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Den relativt dramatiska minskning av det statliga stödet till studieförbunden som genomförts sedan 2024 är uttryck för en förskjutning i den offentliga styrningen av folkbildning, något som är intressant att forska om utifrån flera olika perspektiv. I vårt projekt fokuserar vi på frågan om hur den kulturpolitiska styrningen av studieförbund har utvecklats under de senaste tio åren, genom att analysera både kulturpolitiska styrdokument och intervjuer med ett urval av de aktörer som genomför studieförbundens kulturverksamhet.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Studieförbunden är en viktig samarbetspartner för folkbiblioteken, inte minst i mindre kommuner och på landsbygden. Förändringar i statens, regionernas och kommunernas styrning av studieförbund får därför också potentiellt konsekvenser för folkbibliotekens möjligheter att till exempel erbjuda kulturprogram.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag vill tipsa om Kulturpolitik som problem eller kulturpolitikens problem. Kunskapsproduktion inom akademin och inom offentlig förvaltning, ett kapitel jag skrev till en antologi om litteratur, konst och politik i välfärdsstaten Sverige och som redigerades av min kollega Linnéa Lindsköld tillsammans med Erik Erlanson, Jon Helgason och Peter Henning.
Något mer lästips?
Jag vill tipsa om en annan antologi som utifrån jämförelser mellan både de skandinaviska länderna och mellan arkiv, bibliotek och museer erbjuder många intressanta ingångar till hur samtida biblioteksverksamhet kan förstås utifrån ett historiskt såväl som samhällsorienterat perspektiv. Den finns också öppet tillgänglig: Hvenegaard Rasmussen, C., Rydbeck, K. & Larsen, H., eds. (2022). Libraries, Archives, and Museums in Transition: Changes, Challenges, and Convergence in a Scandinavian Perspective. Routledge.
Mer om Jennys forskning vid lärosätet.
Jenny Lindberg
Din titel: Lektor i biblioteks- och informationsvetenskap på Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu arbetar jag och Erik Joelsson med en studie om bibliotekens uppsökande arbete för äldre äldre (80+). Där undersöks hur relationen mellan folkbiblioteken och de äldre användarna formas i tider av digitaliserad välfärd – fokus ligger på tjänsten Boken kommer. Bibliotekslagen innehåller generella skrivningar om allas rätt att tillgå information, litteratur och kultur, men bibliotekens förutsättningar att möta kraven varierar stort mellan olika kommuner och arbetsplatser.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Tidigare forskning om äldre målgrupper har främst utgått från åldrandets problem, men för oss är användarnas intressen och upplevda behov utgångspunkten. När de själva beskriver värdet av Boken kommer, är det ofta i termer av läsningens meningsfullhet, viljan till intellektuell utmaning och den gemenskap som kan uppstå i mötet mellan läsare.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Nyanserad kunskap om folkbibliotekens uppdrag och tjänster behövs för en reflekterande yrkespraktik. Bortser man till exempel från användarnas intressen, är det bara alltför lätt att i välment framåtanda prioritera effektiviseringar framför verksamhetens mer tidsödande sociala kvaliteter. För framtidens uppsökande biblioteksarbete behöver ekonomiska och organisatoriska hänsyn balanseras mot användarnas upplevda behov, så att avgörande värden inte rationaliseras bort.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Berättelsen om Boken kommer (2020), ett samarbete med Cecilia Brisander och Karin Sundström, inspirerade det nu pågående projektet. En mer koncentrerad analys finns i Meaningful reading experiences among elderly (2019), ett konferensbidrag samförfattat med Åse Hedemark.
Något mer lästips?
Hanna Carlssons (med kollegors) publikationer utmanar idealbilden av folkbiblioteken som ideologiskt neutrala mötesplatser. Det civiliserade samtalets rum: folkbiblioteket som politisk arena ger ytterligare lästips.
Mer om Jennys forskning vid lärosätet.
Karin Lundin
Din titel: Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu jobbar jag på mitt avhandlingsprojekt, som handlar om hur studenter med ADHD läser med hjälp av ljudbaserade lästeknologier (som talböcker och talsyntes) i högre utbildning, vilket jag förstår som ”akademisk lyssningsläsning”.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Allt fler studenter i högre utbildning uttrycker ett behov av ljudbaserade lästeknologier som talböcker och talsyntes, men än så länge vet vi ganska lite om hur studenter faktiskt gör när de studerar med dessa verktyg. Att veta mer om studenters erfarenheter kan bidra till kompetensutveckling för bibliotekarier, samordnare för pedagogiskt stöd, universitetslärare och andra yrkesgrupper som möter studenter som har behov av ljudbaserade lästeknologier i sina studier. Med tanke på ljudböckernas ökande popularitet både bland personer med och utan svårigheter att läsa tryckta texter menar jag också att vi behöver studera lyssningsläsning för att bättre förstå nutidens och framtidens läspraktiker.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Även om det i första hand är lärosätesbibliotekspersonal som möter just den här användargruppen som jag forskar om så kan det finnas flera beröringspunkter då även folkbibliotek förmedlar tillgänglig litteratur till sina användare.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag har ännu inte hunnit publicera så mycket under min forskarutbildning, men kan tänka mig att bibliotekspersonal skulle kunna ha behållning av ett paper jag skrev tillsammans med två kollegor till konferensen Mötesplats Profession – Forskning: ”Att bli bemött med förståelse, det är viktigare än att allt det tekniska är ’wow’ liksom.” Studenters erfarenheter av att studera med talböcker på Malmö universitet av Linnea Dahlgren, Annika Lewrén och Karin Lundin.
Något mer lästips?
Jag vill tipsa om två böcker av Matthew Rubery: The Untold Story of the Talking Book och Reader’s Block: A History of Reading Differences, som ger spännande historiska överblickar över tal- och ljudböcker och läshinder samt bidrar med nya perspektiv på vad läsning är och kan vara.
Mer om Karins forskning vid lärosätet.
Marco Schirone
Din titel: Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och bibliotekarie vid Chalmers bibliotek.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag skriver en avhandling om hur nya forskningsfält etableras. Jag gör en fallstudie på hållbarhetsvetenskap (eller sustainability science på engelska), vilket är ett tvärvetenskapligt område som adresserar klimat, miljö och samhällsomställning, och undersöker hur tidskrifter formar vilken kunskap som får genomslag och legitimitet.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Forskningen synliggör hur akademiska hierarkier formas och reproduceras. Vilka röster hörs i vetenskapen? Vilka perspektiv – och från vilka delar av världen – får plats? Det handlar om kunskapens demokrati.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Bibliotek är centrala för kunskapsspridning. Min forskning ger verktyg för att kritiskt granska hur vetenskaplig information produceras och värderas – användbart i arbetet med källkritik kring hållbarhetsfrågor, ett ämne som engagerar många låntagare.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
The emergence of sustainability science in the editorials of three scholarly journals (Discover Sustainability, 2025). Öppet tillgänglig. Den visar hur vetenskapliga tidskrifter aktivt formar vad som räknas som legitim kunskap om hållbarhet.
Något mer lästips?
Homo Academicus av Pierre Bourdieu. Den visar hur akademin fungerar som ett socialt fält med egna spelregler – och varför viss kunskap blir synlig medan annan förblir i skuggan.
Mer om Marcos forskning vid lärosätet.
Olof Sundin
Din titel: Professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Min forskning handlar om hur information kontrolleras i samhället. Särskilt intresserar jag mig för skärningspunkten mellan källkritik och informationssökning, inklusive hur tillgång till information formas av algoritmer, moderering och generativ AI.
Jag leder också för närvarande projekten ReSearch: Researching the transforming landscape of information seeking: AI technologies and learning in Swedish schools (finansierat av Vetenskapsrådet) och Who is the expert? Generative AI as a site for negotiating expertise, evidence and trust in datafied society (Crafoordska stiftelsen). Därtill är jag medforskare i projekten NORDREN: The Nordic Disinformation Resilience Network (Nordforsk) och The Digital Welfare State: Automation Technologies for the Public Good (Vetenskapsrådet).
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Jag utforskar den digitala infrastrukturen och hur vi människor navigerar i den, vilket i grunden rör frågor om det demokratiska samhällets förutsättningar.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
I första hand kanske inom arbetet med medie- och informationskunnighet, men jag hoppas även att min forskning kan bidra till en bredare förståelse för samhällsutmaningar kopplade till generativ AI.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Min bok från 2024 tycker jag fortfarande är aktuell: Källkritik: Människor, teknik och samhälle (Gleerups).
Något mer lästips?
Varför inte Joacim Hanssons nya bok Bibliographic Classification: From mimetic representation to isomorphic documentality (MIT Press). I den kan man grotta ner sig i klassifikationssystemens betydelse för samhället, och omvänt.
Mer om Olofs forskning vid lärosätet.
Johannes Widegren
Din titel: Doktorand vid Linnéuniversitetet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag jobbar på min avhandling där jag undersöker riskerna och möjligheterna som AI erbjuder för samiska arkiv och digitala samlingar, i samarbete med tidningen Samefolket i Jåhkåmåhkke [det lulesamiska namnet på Jokkmokk, reds anm].
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Samiska arkiv och källor till historien har alltid varit underrepresenterade i Sverige, vilket bidragit till ett historiskt narrativ som möjliggör exploatering och utnyttjande av samiska marker. Om vi kan tillgängliggöra källor som exempelvis Samefolkets artikelarkiv kan vi också bidra till en ökad medvetenhet om Sveriges koloniala historia och vikten av samiska urfolksrättigheter idag. Men då måste källorna först göras sökbara genom indexering och klassificering på ett sätt som speglar en samisk världsbild och motverkar koloniala kunskapsstrukturer. Kan AI hjälpa till med detta, eller förvärrar AI problemet? Det ska vi ta reda på tillsammans.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Om vi kommer fram till vissa sätt att använda AI som samiska användare tycker fungerar skulle detta kunna implementeras för kategorisering och beskrivning av många olika typer av material. Risker med användning av AI-indexering av samiskt material kommer också att belysas, för att förhoppningsvis kunna undvikas i framtiden.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Det skulle vara min kommande artikel om tidigare forskning i skärningsfältet mellan urfolkskunskapsorganisation och AI, och hur sådan forskning kan bedrivas i Sápmi.
Något mer lästips?
Om man har lite tid över borde man titta på Indigenous Protocol and Artificial Intelligence Position Paper av Lewis et al. Ett mycket uppfriskande och annorlunda sätt att se på dagens AI-utveckling!
