5-30 min

På vilket sätt kan biblioteket uppmuntra pappor att bli läsande förebilder för sina barn? Och är det så att platsen där vi bor har betydelse för vår läsning? Bibliotekarien Annika Hansson i Torsby bestämde sig för att undersöka detta.

Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? I samband med att sommarlovsarbetande ungdomar i Region Uppsala genomförde ett Shared Reading-projekt med fritidsbarn, gjordes en studie om de ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien.

Vad behöver personalen på Sveriges folkbibliotek kunna mer om – och inom vilka områden känner de sig säkra? Digitekets studentmedarbetare Ana-Marija Spajić har genomfört en enkätundersökning för att förstå vilka kompetensbehov bibliotekspersonal upplever att de har.

Bibblix är en app som gör det möjligt för barn i åldern 6–12 år att läsa böcker direkt på sin surfplatta eller telefon.

I ett alltmer digitaliserat samhälle förändras synen på vad en medborgare behöver kunna för att vara aktiv i samhällslivet. Helena Iacobaeus, forskare vid Linköpings universitet, skriver i sin essä om digitalt utanförskap med särskilt fokus på mötet mellan medborgare och tjänsteman. Biblioteken förväntas hantera de praktiska konsekvenserna av att så många tjänster digitaliseras – samtidigt kan de vara betydelsefulla för hur samhället ska hitta en fungerande väg framåt.

På Stenröseskolan i Lund får elever med omfattande fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar känna läsglädje genom upplevelsesagor – böcker som engagerar flera sinnen genom exempelvis dofter, föremål, musik och rörelse.

Det finns många läsfrämjande resurser inom Svenska Akademien, och inte minst möjligheter att söka medel till litterära projekt. Dessutom kan bibliotek nominera kollegor till folk- eller skolbibliotekariepriset. Här berättar Mats Malm för Digiteket om hur folkbibliotek kan använda Svenska Akademiens läsfrämjande arbete. Svenska Akademien gör betydligt mer än utser Nobelpristagare i litteratur. Under de senaste åren har olika läsfrämjande projekt initierats för barn och unga, och även språkstödjande insatser för nyanlända. Akademien delar årligen ut pris till folk- och skolbibliotekarier, det finns möjligheter att söka medel till litterära projekt, och de finansierar Litteraturbanken som är en resurs med oanade möjligheter för bibliotekarier.  En stor del av Akademiens läsfrämjande arbete under de senaste åren har initierats av Mats Malm som valdes in 2018. Året efter tog ...

I dag görs massvis för att öka människors läsning. Läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. I boken Den frivilliga läsaren följer forskarna Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsningen utanför skola och arbete har styrts av politiken under ett flertal decennier. Frågan är hur det ska gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.

I Helsingborg är det lång väntetid för små barn med misstänkt språkstörning att få hjälp av en logoped. Skulle biblioteket kunna erbjuda något stöd under väntetiden?

Hur lär man små barn ifrågasätta, granska och utvärdera information? Kanske med hjälp av en välkänd björn och hans familj och vänner? Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. Emelie Ekholm, som arbetat med utställningen, berättar här mer om projektet. Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. I utställningen får barnen tillsammans med Nina Kanin och Bamses barn Teddy, Nalle-Maja och Brum ta sig an rollen jasom källspanare. Uppdraget är att lösa mysteriet kring vem som sprider falska rykten om Bamse. Genom att undersöka bevis och ställa frågor om vem, vad och varför tränar barnen på att ...

Vad händer med din identitet när du förlorar förmågan att läsa? För den som drabbas av afasi kan tillgänglig läsning handla om att få vara den person man alltid har varit.

På många bibliotek, inte minst mindre, efterfrågar både besökare och personal mer kvalificerade samtal om litteratur. Hur kan bibliotekarien ta plats i samtal om litteratur? Kursen Kritisk och redaktionell kompetens på bibliotek– att skriva litteraturkritik, som erbjuds av Kritiklabbet, ger nya tankar om bibliotekariens roll i vår tid, skriver Eva Fred, litteraturkonsulent i Västra Götalandsregionen.

Att dela en stunds närvaro kring en text, och i samma veva prata om nya informationskällor och gamla sanningar, kan ge något både till gruppen och individen. Bibliotekarien Veronica Sarge Cech har erfarenhet av Shared Rreading tillsammans med äldre, både från Åland och Bromölla. Hon ser i metoden möjligheter att motverka ofrivillig ensamhet och främja hälsa och källkritiskt tänkande.

Vem kan bättre nå unga än andra ungdomar? I Västra Götalandsregionen kunde folkbiblioteken söka pengar för att under året anställa unga demokratiambassadörer som ska vända sig till unga och förstagångsväljare. Det visade sig att flera av biblioteken såg det som en chans att öka engagemanget hos unga besökare.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

Hur kan biblioteksmedarbetare närma sig AI på ett sätt som känns relevant, tryggt och kopplat till bibliotekets uppdrag? Tre folkbibliotek i Sörmland deltog i en lärcirkel om AI, initierad av Biblioteksutveckling Region Sörmland. Under fem träffar utforskade deltagarna hur AI påverkar biblioteksverksamheten och vad det innebär för bibliotekets uppdrag. Här delar de med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring hur lärdomar kan spridas vidare till kollegor och besökare. Under hösten 2024 och våren 2025 genomförde Biblioteksutveckling Region Sörmland en regional lärcirkel om AI för folkbibliotek. Medarbetare från tre bibliotek valde att delta: Nyköpings stadsbibliotek, Strängnäs bibliotek och Flens bibliotek. I den här artikeln delar vi erfarenheter, lärdomar och reflektioner från arbetet. Varför en lärcirkel om AI? Utvecklingen inom AI går snabbt och påverkar både ...

Hur påverkar olika trender i ungas läsning bibliotekens inköp av böcker? Och hur hittar man information om vad unga efterfrågar? I masteruppsatsen Ett evigt sökande har Emma Olsson Grahn och Stina Skog riktat blicken mot lästrender bland unga och mot bibliotekariers inköpsarbete. En slutsats de drar är att det kan vara värt att frångå den mer traditionella litteraturbevakningen just när det gäller ungdomslitteratur.

I den här föreläsningen delar Nakima A. Schreider med sig av konkreta verktyg för att skapa inkluderande möten med judiskt liv och kultur.

Week17 eller Vecka17 är en internationell temavecka som sätter hållbarhet i fokus och som engagerar bibliotek från Dorotea i norr ner till Skåne i söder. Stadsbiblioteket i Malmö har valt att göra ett smalare program än tidigare för att plocka upp all drivkraft och allt engagemang som finns hos människor och gemenskaper.

På Ersbodabiblioteket i Umeå är det ungdomarna som leder vägen till läsglädjen. I projektet "Readers are Leaders" högläser lokala tonåringar för lågstadiebarn varje vecka vilket gjort att ungdomarna växt i självförtroende, byggt upp sina ordförråd medan barnen knappt vill att kvällen ska ta slut. Den här artikeln berättar om hur bokklubben blev till och varför den modellen kanske borde spridas långt utanför Ersboda.

Region Halland har haft ett omfattande arbete med små barns språkutveckling under drygt två decennier. Vilka är deras framgångsfaktorer?

Hur kan biblioteken främja demokratin och möta behoven av tillförlitlig information fram till valdagen? Digiteket har sammanställt en lista med resurser, tips och inspiration – hjälp gärna till att fylla på!

Hur kan du vara en bra kompis? Hur undviker du att hamna i bråk? Varför är det viktigt att säga förlåt? Tillsammans med kommunpolisen har Rosengårdsbiblioteket i Malmö regelbundna lässtunder för barn i årskurs ett i skolor i området. Bibliotekarierna Ulrika Clementzlor och Cecilia Kristiansson skriver om ett arbete som främjar såväl läsning som relationen med både polisen och biblioteket. 

Kan en gåvobok bli något mer än en bok som läses en gång och sedan läggs undan på en hylla? På Värnamo bibliotek arbetar man målmedvetet med gåvoböcker gentemot barn, unga och deras vårdnadshavare, vilket har resulterat i ökad läsning.