5-30 min

Biblioteket är mer än en plats för litteratur och information. I detta kapitel ur antologin Mod att samverka beskriver Taina Lavikainen, enhetschef för biblioteksenheten Sigma i Upplands Väsby, hur samverkan mellan bibliotek, kyrka och andra lokala aktörer har skapat nya möjligheter för människor att hitta språk, stöd och gemenskap.

Tänk att som barn få uppleva en bilderbok både genom högläsning, skapande och att få ta ett kliv rakt in i bokens bilder! Folkbiblioteket i Vetlanda, Vetlanda museum och kommunens förskolor samverkar i projektet Bilderbokens möjligheter.

Biblioteken har blivit en plats dit människor vänder sig när det digitala samhället inte fungerar som tänkt. Här synliggörs både behov av digital vägledning och brister i tjänster, system och processer som är svåra för enskilda individer att hantera på egen hand.

Varför heter “utlån av böcker” inte “outborrowing of books” på engelska och hur förklarar man för den icke-svensktalande skillnaden mellan en talbok och en ljudbok? För att råda bot på alla språkförbistringar har Digiteket tagit fram ordlistor med översättningar av de vanligaste bibliotekstermerna – samt några andra termer som kan vara användbara på folkbibliotek – på några av de mest användbara språken. Först ut är engelska.  De flesta i Sverige har relativt goda kunskaper i engelska och majoriteten har åtminstone så pass grundläggande kunskaper i språket att de kan be om en vägbeskrivning på en utlandsresa eller hjälpa en turist som gått vilse att hitta rätt. För många, även de som har mycket goda kunskaper i engelska, så uppstår dock problem när det kommer till ...

Stockholmare är dryga. EPA är white trash. Barn behöver mer disciplin. På affischer i norrländska bibliotek utgör påståendena en del av kampanjen Ordet är fritt! Meningen är att besökare och politiker ska möta de provokativa budskapen, stanna upp, och börja prata om yttrandefrihet.

Under sommaren förvandlades Gnesta bibliotek till en plats för mysterier, äventyr och gemensamt berättande. Genom projektet Välj väg fick barnen lösa gåtor, leta ledtrådar och göra vägval i interaktiva berättelser.

Kan svenska folkbibliotek snart få en nationell e-bokstjänst? Under detta seminarium från Bokmässan i Göteborg 2026 samtalade representanter från KB, MTM, SKR och folkbiblioteken om just detta.

Projektet Biblioteken som tankesmedjor visar på värdet av att folkbiblioteken arbetar med explorativa metoder för att nå nya målgrupper i sina kommuner. Det framkommer i en utvärdering gjord av forskaren Cecilia Andersson vid Lunds universitet. Den visar också att samarbete över regiongränser kan skapa nya nätverk och möjligheter till att inspireras av andra biblioteks arbetssätt.

Är det verkligen lättare att läsa med öronen än med ögonen? Trots att lyssningsläsning är avgörande för många människor med läshinder beskrivs den fortfarande ofta som en genväg, ett fusk eller ett mindre legitimt sätt att läsa. Anna Lundh diskuterar hur normer kring läsning kan skapa läshinder och varför lyssningsläsning behöver förstås som värdig läspraktik.

Hur kan biblioteket vara en demokratisk arena för barn och unga? Under ett webbinarium delade folkbibliotek i Tomelilla, Vänersborg, Stockholm och Norge sina erfarenheter av att skapa mötesplatser där barns och ungas röster faktiskt tas på allvar – från mötesplatser till barnrättsmässor och ungdomsledda demokratisatsningar.

Konstnären Makda Embaie har i snart tio år arbetat med en metod där deltagare översätter poesi som ett sätt att närma sig och skapa en relation till språket tigrinja.

Den här essän syftar till att stödja bibliotek och bibliotekarier som vill arbeta med litteraturkritik. Magnus William-Olsson, poet och grundare av Kritiklabbet, ger en historisk bakgrund till kritiken som fenomen och beskriver den som konst- och kunskapsform. Han argumenterar för varför kritik och i synnerhet litteraturkritik är en uppgift för bibliotek. Slutligen tar han upp själva konsten att recensera. Ordet kritik kommer från grekiskans krinō och ännu längre tillbaka från proto-indoeuropeiskans krei. Den generella betydelsen är ”avgöra”, ett ord som behövs i alla språk eftersom människolivet så mycket består just i avgöranden: Ska jag gå hitåt eller ditåt? Ska jag fly eller fäkta? Tycker jag om eller tycker jag inte om? Från verbet krinō kommer såväl ordet kritik som ordet kris. De hör ihop. Det ...

Kan biblioteket vara både en arena för det fria ordet och ett tryggt rum för alla? I sin andra essä om folkbibliotekens demokratiuppdrag utgår Marika Alneng från sin egen röst och rör sig vidare till yttrandefrihetens gränser, till påtryckningarna mot biblioteken och till frågan om vem som ges möjlighet att höras. Detta är den andra av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng.

Vad innebär samarbetet mellan folkbibliotek och studieförbund för tillgången till folkbildning och kultur? Detta undersöker Klara Steinvall i sin masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Den bygger på intervjuer med verksamma på bibliotek och studieförbund runt om i landet. Hennes slutsats är att samarbetet fyller tre roller: en effektiv, en kompensatorisk och en meningsskapande roll. Här sammanfattar hon uppsatsens innehåll för Digiteket.  Vad spelar samarbete mellan studieförbund och folkbibliotek för roll för hur vi i Sverige får tillgång till folkbildning och kultur? Utifrån intervjuer med verksamma på bibliotek och studieförbund så landar jag i tre huvudsakliga roller för aktörernas samarbete som kan beskrivas som den effektiva, den kompensatoriska och den meningsskapande rollen. Samarbetet kan bidra till effektivisering inom den infrastruktur för folkbildning och ...

Regional biblioteksverksamhet har funnits i snart hundra år – men uppdraget har förändrats. Vi berättar historien om de regionala biblioteken, hur uppdraget har förändrats över tid och låter dessutom de regionala biblioteksverksamheterna själva berätta mer om sitt arbete, sina särdrag och vad de har på gång just nu. “Den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag enligt bibliotekslagen är enkelt att citera, men kan vara svårare att tolka och konkretisera”, så inleder forskaren Ola Pilerot sin rapport Arbete i regional biblioteksverksamhet. Vi som arbetar med och på folkbibliotek är naturligtvis väl medvetna om de regionala biblioteksverksamheternas existens men för allmänheten i stort är det kanske inte lika självklart vad de är och hur de arbetar.  Jag minns när jag under min bibliotekarieutbildning stötte på begreppet för första gången och ...

Hur påverkar AI vårt sätt att söka och värdera information? Vilka konsekvenser får dessa nya sökvanor? Och vad innebär allt detta för folkbibliotekens arbete? I detta femte webbinarium i serien AI i bibliotek belyses ovanstående frågor med hjälp av Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Fokus för föreläsningen är nya sökbeteenden, källkritik och bibliotekens roll i ett allt mer AI-drivet informationslandskap.  Denna artikel är en sammanfattning av den första delen av webbinariet AI i bibliotek: Hur vi söker, värderar och hanterar information. Den andra delen av webbinariet där Weine Sundell, biblioteksutvecklare Blekinge Kronoberg och Per Tikkanen, IT-pedagog Region Kronoberg, ger praktiska tips om hur AI kan användas för informationssökning och källkritik, kommer att publiceras inom kort.  Seminarieserien AI i bibliotek AI i bibliotek arrangeras av Regionbibliotek ...

Vad skulle hända om ett gäng barn tog över biblioteket under en hel dag? Att de, istället för bibliotekspersonalen, bemannade informationsdisken, arrangerade aktiviteter och hjälpte besökare att hitta böcker.

”Läsning är en aktivitet och ett fenomen som omgärdas av en mängd olika känslor, förhoppningar och inte så lite oro.” Det skriver Kristin Johansson, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, i sin essä som på olika vis handlar om tilltron till läsningens förmåga att transformera läsaren. En historisk tillbakablick kastar nytt ljus över läsningens roll även i nutid och påminner om betydelsen av att kunna sätta individens upplevelse och känsla av mening och lust i första rummet.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

Om man säger att en e-bok är tillgänglig – vem kan den då läsas av egentligen? Begreppen som används för att beskriva e-böckers tillgänglighet är luddiga, skriver Martin Persson, verksamhetsutvecklare på MTM. I sin text reder han ut begreppen och visar på vägar framåt. Till syvende och sist är det alltid läsaren som avgör om en bok är tillgänglig eller ej. Ibland stöter man på uttryck som ”tillgängliga e-böcker” eller ”universellt utformade e-böcker” utan någon medföljande definition av tillgänglighet. Tillgänglighet är ju ett i grunden brett begrepp och ibland används det lite svepande, tycker jag. ”Den här boken är tillgänglig”, kanske någon säger, och menar därmed att den kan läsas av – ja, vem, egentligen? På vilket sätt, mer konkret, stödjer boken en mer tillgänglig ...

Den tekniska utvecklingen sker i allt högre takt, där få saker ter sig beständiga. Hur påverkar detta litteraturen? Denna fråga ställer sig docent Karl Berglund i denna essä där han siar om hur villkoren för skapandet och tillgodogörandet av litteratur förändras i grunden av generativ AI.

På vilket sätt kan biblioteket uppmuntra pappor att bli läsande förebilder för sina barn? Och är det så att platsen där vi bor har betydelse för vår läsning? Bibliotekarien Annika Hansson i Torsby bestämde sig för att undersöka detta.

Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? I samband med att sommarlovsarbetande ungdomar i Region Uppsala genomförde ett Shared Reading-projekt med fritidsbarn, gjordes en studie om de ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien.