30-60 min
Världens ”win-win” – att handleda studenter
Brukar du handleda bibliotekariestuderande praktikanter? Praktik beskrivs ofta som något ömsesidigt givande, samtidigt pekar andra på ett gap mellan utbildningen och yrkeslivet. Med rapporten ”Det här var ju världens win-win”: Handledares upplevelser av bibliotekariestudenters kompetenser och bidrag till praktikplatsen vill Sonja Gullberg Fagerholm och Therese Lind nyansera diskussionen.
Folkbiblioteket – demokratins kanariefågel?
Folkbiblioteken blir allt oftare en arena för politiska konflikter. I denna text vill biblioteks- och informationsvetarna Hanna Carlsson, Fredrik Hanell och Joacim Hansson i dialog med Maria Ehrenberg, som arbetat som regionbibliotekarie i Region Halland, diskutera de utmaningar och möjligheter som folkbiblioteksinstitutionens demokratibärande uppdrag står inför i samtidens politiska landskap. Forskarnas inledning Vad är ett folkbibliotek? Frågan kan besvaras på flera sätt. En humanistisk och litterär förståelse erbjuds i den brittiska författaren Ali Smiths novellsamling Bibliotek. I denna varvas personligt färgade hågkomster och berättelser som på olika vis är kopplade till bibliotek med korta texter där både kända och okända människor bjuds in till att reflektera över bibliotekens betydelse. I en sådan text beskriver poeten Sophie Mayer det offentliga biblioteket som ”den idealiska samhällsmodellen, den ...
Angelägen podd – barnbibliotekets pionjärer
För drygt hundra år sedan öppnade Sveriges första bibliotek för barn – en plats byggd på idén att barn har rätt till god litteratur i en vacker miljö och friheten att själva få välja sin läsning. I det här avsnittet av Angelägen podd möter vi Margareta Aspán, universitetslektor vid Stockholms universitet och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning
Biblioterapi och moraliska skador – en väg till läkande med ord
Litteratur kan erbjuda mer än kunskap, underhållning och igenkänning. I arbetet med veteraner i bland annat USA, Storbritannien och Australien har läsning, skrivande och samtal använts som stöd i bearbetningen av krigets psykiska och moraliska konsekvenser. Sonja Fagerholm-Gullberg ger en introduktion till biblioterapi och dess betydelse för läkning, meningsskapande och återhämtning
Angelägen podd – om folkbibliotekens roll i en föränderlig tid
På vilka sätt kan bibliotekarieyrket komma att få en ny roll när det demokratiska utrymmet inskränks? Fredrik Hanell från Linnéuniversitetet undersöker bibliotekariers upplevelser i ett förändrat samhällsklimat, och skissar på framtida samhällsscenarier som kan påverka folkbibliotekens verksamheter. Digiteket möter Fredrik i ett poddsamtal. Med ett flertal år bakom sig som skolbibliotekarie och som lärare på masterprogrammet i Arkiv, Bibliotek och Museologi (ABM), är Fredrik Hanell numera forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintresse handlar bland annat om folkbibliotekens demokratifrämjande arbete och deras roll i det politiska landskapet. Tillsammans med forskarna Hanna Carlsson, Joacim Hansson och Lisa Engström har han varit delaktig i ett forskningsprojekt som handlar om bibliotekariers upplevelser av det demokratiska utrymmet, och dess vid några tillfällen krympande vidd i ett antal ...
Angelägen podd – om passionerad läsning
Titt som tätt talas det om att vi har en pågående läskris i Sverige och från samhällets sida läggs mycket fokus på att nå de så kallade icke-läsarna. Litteraturprofessorn Magnus Persson har istället vänt blicken mot de dedikerade läsarna i sin senaste bok. I det här avsnittet av Digitekets podd har vi träffat Magnus för att samtala om passionerad läsning.
Kunskapen och folkbibliotekens demokratiuppdrag
1759 gav Peter Forsskål ut en skrift mot censuren vilken genast blev förbjuden i hela landet. Hotet mot den fria kunskapen ser annorlunda ut i dag. Det kommer inte uppifrån, från kung och kyrka, utan från desinformation, algoritmer och faktaresistens. Vad gör biblioteken åt detta? Svaret finns kanske i det vardagliga: vilka medier som köps in, hur rummet används och upplevs, vilka som bjuds in att tala och vad personalen gör och kan. Detta är den första av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng. Ibland blir vi alla tvungna att erkänna vår okunskap, även om det svider till. Det hände mig i höstas när jag hamnade bredvid en statsvetare på en middag och litet lättsamt försökte middagskonversera. Jag berättade att jag forskar ...
Bildkunnighet och beredskap: En forskningsöversikt
AI-verktyg producerar fotorealistiska bilder på sekunder, videobaserade plattformar blir en allt viktigare nyhetskälla för unga, och visuell desinformation används aktivt för att underminera demokratisk motståndskraft. Den här forskningsöversikten, hämtad ur rapporten Bildkunnighet och beredskap från Bildkonst Sverige, kartlägger kunskapsläget kring visuell påverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem. I denna text presenteras en forskningsöversikt över aktuella studier inom fyra olika fält. Kapitlet utgörs av två delar. I första delen presenteras aktuell forskning om informationspåverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem i en ny mediemiljö som präglas alltmer av visuella element. Fokus ligger på hur text och bild skiljer sig åt som verktyg för påverkan, samt existerande studier om potentiella effekter av både informationspåverkan och visuell påverkan. Om forskningsöversikten Bild har på kort tid ...
AI-orientering för bibliotekspersonal och besökare
Blir du nervös när du tänker på AI? Sätter du kaffet i halsen vid tanken på att du ska vägleda besökarna i ämnet? Du är långt ifrån ensam. När det kommer till AI är vi nästan alla amatörer. Vi blir aldrig fullärda, men med lite lekfullhet och erfarenhet kan vi komma över de värsta osäkerhetskänslorna. Ett sätt att både lära sig själv och lära ut om AI kallar vi på Nyköpings bibliotek för AI-orientering. Vad innebär AI-orientering? AI-orientering är en metod för att prova på och lära sig mer om olika generativa AI-tjänster, det vill säga verktyg som skapar text, bild, film och så vidare. Varje lektion består av en eller flera uppgifter att genomföra i en eller flera AI-tjänster. Vi tror att man lär ...
Samverka bättre! – Del 3: Fördjupning
Samverkan har nästan blivit lite av ett modeord i vår samtid. Det framhålls ofta som en möjlighet och lösning för biblioteken för att nå ut bättre i samhället och till nya målgrupper – men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan är grunden för att få saker att hända på riktigt. När vi samverkar med andra kan vi nå helt andra resultat än när vi gör allting själva. Men samverkan är också svårt – särskilt om det ska göras på lika villkor. I denna kurs, den sista av tre, lär du dig att bli proffs på samverkan genom att ställa dig de lite svårare frågorna. Är vi själva beredda att förändras eller måste all samverkan alltid ske på våra villkor? Du får också lära dig mer komplexa ...
Samverka bättre! – Del 2: Samverkan i praktiken
Samverkan har nästan blivit lite av ett modeord i vår samtid. Det framhålls ofta som en möjlighet och lösning för biblioteken för att nå ut bättre i samhället och till nya målgrupper – men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan är grunden för att få saker att hända på riktigt. När vi samverkar med andra kan vi nå helt andra resultat än när vi gör allting själva. Men samverkan är också svårt – särskilt om det ska göras på lika villkor. I denna andra kurs av tre om samverkan lär du dig hur du gör i praktiken när du nätverkar och samverkar och får tips som du kan använda direkt under Bokmässan, konferenser eller i det egna biblioteksrummet. Här tas frågor upp om hur man kommer ...
Samverka bättre! – Del 1: Grunderna för samverkan
Samverkan är en nyckelfråga för bibliotek som vill nå ut och skapa förändring – men hur gör man? Denna kurs går igenom grunderna i samverkan för folkbibliotek.
Fatta forskning del 3: Kan man lita på forskning?
Ibland läser man att något är ”vetenskapligt bevisat” eller ”vetenskapligt belagt”. I denna tredje och sista delen av Fatta forskning lär du dig vad som krävs för att forskning ska vara pålitlig, hur man ska förhålla sig till experter och varför forskare ibland är oense.
Angelägen podd – om miljökommunikation och läsfrämjande
Miljö- och klimatfrågor är högst aktuellt, men vilken roll spelar kommunikation för en hållbar framtid? Den andra studien går in på hur läsfrämjande arbete motvilligt tar sig an digitala uttryck, men däremot utspelar sig i nya rum, såsom lärosätesbibliotek.
Den nyttiga läslusten – föreställningar om läsning i svenskt läsfrämjande 2012–2023
Denna forskningsartikel av Marie Öhman, Lina Samuelsson och Birgitta Jansson visar att läsning för det egna nöjets skull ofta hamnar i skymundan.
Angelägen podd – vad gör forskning relevant för folkbibliotek?
Digiteket lanserar podden Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek! I det första avsnittet ska vi börja med att ringa in vad forskning är och hur man kan ta tillvara och använda forskning i det vardagliga biblioteksarbetet. Samtalet är en inspelning av ett seminarium som Digiteket arrangerade på Bokmässan 2025 – spetsa öronen och lyssna på det första avsnittet! I samband med den förstärkta satsningen på att tillgängliggöra och sprida biblioteksrelevant forskning under paraplyet Angelägen forskning lanserar Digiteket en ny podd! I det första avsnittet av Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek får vi lyssna på ett samtal från ett seminarium som Digiteket arrangerade under Bokmässan 2025. I samtalet möts Jenny Lindberg, lektor vid Högskolan i Borås, Erika Lundvall, bibliotekarie på Kulturcentrum Kulören i ...
En praktisk introduktion till generativ AI – ChatGPT, Gemini och Copilot
Den 30 november 2022 tillgängliggjorde företaget OpenAI ChatGPT för allmänheten. Nu har det gått några år sedan dess, och du kanske känner att du missade det inledande tåget och att hinna med att sätta dig in i tekniken. Eller så kanske du har testat en AI-tjänst några gånger och tyckte att den var så imponerande? Kanske har du bara svårt att se på vilket sätt tekniken skulle kunna göra ditt jobb enklare, och tyst för dig själv hoppas du att det här bara är en fluga som snart ska vara över.
Vem läser inte?
Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?
Insikter i sikte – Biblioteksstatistik för ökad användarnytta
Biblioteksstatistik är ett viktigt verktyg för att utveckla bibliotekens verksamhet, men den är idag ofta svår att använda i praktiken. En ny rapport från Regionbibliotek Stockholm undersöker hur biblioteksstatistiken kan förbättras för att bättre hjälpa biblioteken med planering och beslut på lokal nivå.
Censur på gott och ont − hur har dess roll förändrats över tid?
Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.
Minibladets reporterskola – anordna en MIK-aktivitet för barn
Hur inspirerar man barn till att bli bättre på medie- och informationskunnighet? Jo, genom att göra dem delaktiga! I den här kursen får du tips på hur du som arbetar på bibliotek kan genomföra en rolig MIK-aktivitet, där barn bildar en redaktion och skapar artiklar till ett nyhetsblad eller en tidning. Med sina nyvunna verktyg ges de möjlighet att lyfta sina röster och ta plats samtidigt som de lär sig det journalistiska hantverket och får en förståelse för hur medier fungerar.
Psykologiskt försvar – skydd mot otillbörlig informationspåverkan
Under DigiDag 2024 deltog Irene Christensson, från Myndigheten för psykologiskt försvar, med ett föredrag om otillbörlig informationspåverkan. I sin föreläsning lyfter hon bland annat begrepp som påverkanskampanjer, desinformation och propaganda samt hur vi kan motverka dessa. Irene Christensson är senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar och bjöds in till DigiDag för att föreläsa om otillbörlig informationspåverkan. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. Irene menar att artificiell intelligens (AI) kan ses som en av flera aspekter inom otillbörlig informationspåverkan. Med AI-verktyg kan man skapa syntetisk media vars kvalitet kan skifta rejält, vissa är uppenbart falska medan andra är ...
AI i bibliotek: etik, integritet och demokrati
Vilka utmaningar, möjligheter och svåra frågor kan AI innebära när det gäller etik, personlig integritet och demokrati? Hur ska biblioteken arbeta med dessa frågor och vilken kunskap behövs för att möta invånarnas behov? Dessa frågor var i fokus under ett webbinarium med forskaren och internetanalytikern Marcin de Kaminski.
Vad tryckte jag på nu?
Vi som jobbar på folkbibliotek får regelbundet frågor om vi kan hjälpa till när det kommer till användning av digital teknik, såsom smarta telefoner eller surfplattor. Folkbiblioteket är en naturlig plats för många att vända sig till för frågor och stöd, och vi försöker hjälpa till i den mån vi har möjlighet. Den här kursen handlar om hur folkbibliotek kan vägleda människor i användning av smarta telefoner genom att arrangera en nybörjarkurs. Fokus för kursen är seniorer, men innehåll och övningar skulle även gå att använda för att vägleda andra målgrupper.
