30-60 min

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.

Under DigiDag 2024 deltog Irene Christensson, från Myndigheten för psykologiskt försvar, med ett föredrag om otillbörlig informationspåverkan. I sin föreläsning lyfter hon bland annat begrepp som påverkanskampanjer, desinformation och propaganda samt hur vi kan motverka dessa.  Irene Christensson är senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar och bjöds in till DigiDag för att föreläsa om otillbörlig informationspåverkan. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. Irene menar att artificiell intelligens (AI)kan ses som en av flera aspekter inom otillbörlig informationspåverkan. Med AI-verktyg kan man skapa syntetisk media vars kvalitet kan skifta rejält, vissa är uppenbart falska medan andra är svårare ...

Vilka utmaningar, möjligheter och svåra frågor kan AI innebära när det gäller etik, personlig integritet och demokrati? Hur ska biblioteken arbeta med dessa frågor och vilken kunskap behövs för att möta invånarnas behov? Dessa frågor var i fokus under ett webbinarium med forskaren och internetanalytikern Marcin de Kaminski. 

Årets sista sändning av Angelägen forskning ägde rum den 28 november. Den handlade om hur läsfrämjande kan öka delaktighet. I samtalet medverkade Linda Stjernholm, doktorand vid Certec i Lund, Malin Reimerthi, bibliotekarie vid Lomma bibliotek och Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare vid MTM.

Vilka kompetenser behövs för att arbeta med läsfrämjande och litteraturförmedling? I juni arrangerade Digiteket och Biblioteksutveckling Östergötland ett webbinarium på temat folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande.

Folkbibliotekens arbete med samverkan och delaktighet stod i centrum för detta avsnitt av forskarforumet Angelägen forskning. Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås och Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala, diskuterade olika aspekter av samverkan och delaktighet med fokus på målgruppen ungdomar. Samverkan och delaktighet är angelägna frågor för folkbibliotek. Hur kan bibliotek samverka med olika aktörer, hur kan delaktighet med bibliotekens användare öka, på vilka sätt är social hållbarhet en del av folkbiblioteks arbete och hur påverkar dessa aspekter bibliotekens medarbetare? Dessa frågor utforskades i detta tillfälle av Angelägen forskning där Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås, samtalade med Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala.  Se samtalet i efterhand Samtalet tog sin utgångspunkt i Sofia ...

Den nya tillgänglighetslagen som träder i kraft den 28 juni 2025 innebär stora förändringar för e-boksmarknaden, som i förlängningen även berör biblioteken. Lagen, som baseras på ett EU-direktiv, ställer krav på att digitala produkter och tjänster, inklusive e-böcker, ska vara tillgängliga för alla. Vad detta innebär för bibliotekens verksamhet diskuterades i ett webbinarium arrangerat av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

I det här poddavsnittet möter vi Malin Utter som samtalar med Maria Ringbo om marknadsföring på bibliotek. Malin berättar om sina två böcker och ger konkreta tips på saker att tänka på för den som vill komma igång med att arbeta med marknadsföring.

I det här poddavsnittet möter vi Ingrid Schild som samtalar med Maria Ringbo om utvärderingar. Varför och för vem gör man utvärderingar och på vilka olika sätt kan man utvärdera? Ska utvärderingar ses som en process eller ett resultat? Vad krävs för att en utvärdering ska vara givande och vad ska man tänka på? Dessa är några av de frågor som berörs i samtalet.

I syfte att reda ut hur långt bibliotekets uppdrag med handledning i digitala tjänster sträcker sig i praktiken har flera bibliotek i Västra Götalandsregionen utarbetat rutiner och riktlinjer. I förlängningen syftar framtagandet av rutiner till att tydliggöra bibliotekets roll för användaren, förbättra arbetsmiljön och skapa bättre samverkan med andra aktörer i kommunen.

Tonläget i den folkliga debatten har höjts och fler tjänstepersoner utsätts för hot och hat. Många aktörer har dragit sig undan från det offentliga rummet och demokratin är ifrågasatt. Biblioteken ska enligt bibliotekslagen välkomna alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Hur kan folkbiblioteken möjliggöra konstruktiva och civiliserade möten mellan meningsmotståndare i en politiskt turbulent tid?  

Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.

I detta tillfälle av Angelägen forskning står rösten, ljudet och samtalet som en del av det läsfrämjande arbetet i fokus. I samtalet medverkar Sirpa Bark och Julia Pennlert från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås samt Linda Willander, bibliotekschef vid Ystads stadsbibliotek.

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.