Yttrandefrihet

Att stärka det fria ordet är mer aktuellt än någonsin, inte minst som bibliotekarie. Julie Miller är bibliotekarie i det distrikt i Florida som har flest bokförbud i hela USA. Hon berättar om hur censuren påverkar hennes arbete. Parvin Ardalan från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö berättar om hur biblioteket arbetar för att belysa situationen kring censur i Iran. Se webbinariet i efterhand och läs ett sammandrag.

Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.

Dawit Isaak-biblioteket invigdes 2020 och är dedikerat till yttrande- och pressfrihet. Malmö stad initierade idén med välsignelse från Betlehem Isaak, Dawit Isaaks dotter. Idag är Dawit Isaak-biblioteket en del av Kulturhyllan i stadsdelen Hyllie och har nya publika möjligheter för utställningar och ett Speakers Corner. Men hur kan folkbiblioteken runtom i landet använda Dawit Isaak-biblioteket? Kulturhyllan känns igen på den glasaktiga byggnadens lutande design, strax intill uppgången från tågstationen i Hyllie, vägg i vägg med köpcentret Emporia. Här finns även ett nytt stadsdelsbibliotek och ett kulturinitiativ för unga som heter Work in Progress. Hit har även Dawit Isaak-biblioteket flyttat och de invigde sina nya lokaler i oktober 2025. De första fem åren låg det mitt i stan, nära Möllevångstorget i Malmö, och delade då lokaler ...

De två norska kommunerna Tønsberg och Færder har ett gemensamt bibliotek sedan nästan 100 år tillbaka. Idag har biblioteket en hel avdelning för demokrati och yttrandefrihet, och ett kalendarium där politiska samtal har en tydlig plats. De båda angränsande kommunerna ligger vid Oslofjordens västra sida. Idag är Færder kommuns tätort Borgheim en del av tätorten Tønsberg. Ända sedan 1927 har kommunerna haft ett bibliotekssamarbete, och det gemensamma biblioteket ligger mitt i Tønsbergs centrum. Biblioteket har ett trettiotal anställda, och har en hög besöksfrekvens. De senaste åren har bibliotekets organisation förändrats. År 2013 gjordes en ändring i den norska bibliotekslagen. Då utökades lagen till att: “Folkebibliotekene skal være en uavhengig møteplass og arena for offentlig samtale og debatt.” Efter detta inrättades en ny demokratiavdelning på Tønsberg ...

Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär -  Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.

Sandvikens kommun har haft två fristadsförfattare, och tog förra året emot sin tredje: Liakat från Bangladesh som är bloggare och människorättsaktivist. Johanna Schultz, bibliotekarie, berättar om sitt arbete som koordinator. Sandvikens folkbibliotek ligger i Kulturcentrum, mitt i stan. I Kulturcentrum finns Sandvikens folkbibliotek, Kulturskolan, Konsthallen, teaterscener, folkets hus och Litteraturhuset Trampolin som riktar sig till barn och unga. Folkbiblioteket har, liksom i många andra svenska fristäder, varit involverat i fristadsprogrammet sedan Sandviken gick med 2016. Artikelserie om yttrandefrihet Detta är en artikel på temat yttrandefrihet där vi berör censur, bibliotekens roll för yttrandefrihet, fristadsprogram och fristadsförfattare. Genom organisationen ICORN (International Cities of Refuge Network) förbinder sig städer och kommuner att ta emot, bekosta och utgöra en fristad för en författare eller konstnär som har utsatts ...

Östersund tog emot sin första fristadskonstnär 2018. Fristadskoordinatorn Catharina Andersson är i spänd väntan på stadens fjärde fristadsgäst. Det finns många utmaningar med yttrandefrihet. Biblioteket i Östersund har blivit en viktig plats för att tala om just detta.

Hur arrangerar man engagerande samtal med fysiska möten i biblioteksrummet? Detta är något som flera bibliotek utforskar. Folkbiblioteken i Lund är några av dem, och Digiteket har pratat med Ann-Marie Rauer, journalist och projektledare för konceptet Lund pratar.

Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.

Idag är 25 svenska städer och regioner medlemmar i nätverket International Cities of Refuge Network – ICORN. Städerna erbjuder en tillfällig fristad för författare och konstnärer som tvingats fly sitt hemland till följd av förföljelse eller hot. Bibliotek spelar en avgörande roll, anser Karin Hansson, ICORN-samordnare i Sverige. Organisationen ICORN startade 2006 och har sitt huvudkontor i norska Stavanger. Sedan starten har organisationen vuxit rejält och i nuläget har mer än 80 städer i Europa, Nord- och Sydamerika, anslutit sig. Dessutom har hela regioner anslutit sig. Idag har sekretariatet tretton anställda och finansieras av olika bidragsgivare på kommunal, regional och statlig nivå, där bland annat Kulturrådet är med. Det finns också privata bidragsgivare.  Det övergripande målet är att stödja yttrandefrihet världen över, genom att medlemsstäderna ...

Sedan 1982 infaller varje år i slutet september eller början av oktober Banned Books Week. 2023 var det året för första gången som en nationell kampanj även i Sverige. I denna intervju berättar verksamhetsledaren för Svenska PEN, en av initiativtagarna bakom kampanjen, varför det är viktigt att lyfta frågor om förbjuden litteratur.

I september arrangerade kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett webbinarium med syftet att belysa hur demokratiarbete på bibliotek kan bedrivas rent konkret. Presentationerna går nu att ta del av i efterhand.

I Kungälv startades 2023 projektet "Fängslad litteratur" på biblioteket med syfte att lyfta frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i dels en litteratursamling bestående av förbjuden litteratur, dels programverksamhet på biblioteket på samma ämne.

På vilka sätt kan bibliotekarieyrket komma att få en ny roll när det demokratiska utrymmet inskränks? Fredrik Hanell från Linnéuniversitetet undersöker bibliotekariers upplevelser i ett förändrat samhällsklimat, och skissar på framtida samhällsscenarier som kan påverka folkbibliotekens verksamheter. Digiteket möter Fredrik i ett poddsamtal. Med ett flertal år bakom sig som skolbibliotekarie och som lärare på masterprogrammet i Arkiv, Bibliotek och Museologi (ABM), är Fredrik Hanell numera forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintresse handlar bland annat om folkbibliotekens demokratifrämjande arbete och deras roll i det politiska landskapet.  Tillsammans med forskarna Hanna Carlsson, Joacim Hansson och Lisa Engström har han varit delaktig i ett forskningsprojekt som handlar om bibliotekariers upplevelser av det demokratiska utrymmet, och dess vid några tillfällen krympande vidd i ett antal ...

Barn får inte rösta, men nog har de många åsikter om hur samhället skulle kunna bli bättre. Sedan i våras samlar Umeå stadsbibliotek in barnens röster, först på ett fysiskt torg i biblioteket, och nu på webbsidan Barnens torg där också politiker kan svara barnen direkt. Barnens torg var från början en fysisk plats i Umeå stadsbibliotek. Barn fick rita och skriva hur de tyckte att Umeå kunde bli bättre, och bidragen sattes upp så att alla kunde läsa dem.  – Vi märkte redan när det fysiska torget skapades hur viktigt det var för barnen att kunna dela med sig av sina åsikter. När väl papper, pennor och instruktioner fanns på plats blev det hela väldigt självgående, berättar man från biblioteket. Efter sommaren flyttade torget ...

Brit Stakston skriver i den här essän hur demokratins framtid också är mycket beroende av vilket ansvar politiker och beslutsfattare tar för att motverka polarisering.

Delaktighet handlar om relationer, förtroende och om att visa – i handling – att det som sägs spelar roll. När Veronica Holst Wiberg, bibliotekarie med fokus på tillgänglighet på Strängnäs bibliotek, slutade samla in åsikter och istället började bygga relationer tog arbetet med delaktighet fart på riktigt. För unga med funktionsnedsättningar i Strängnäs handlade det inte om att bli tillfrågade – utan om att bli tagna på allvar.