Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Samsyn som strategisk kraft

I den här lektionen får du utforska hur dialog och reflektion kring bibliotekets uppdrag kan skapa en gemensam förståelse, bidra till ett mer strategiskt arbetssätt – och leda till att både resurser och engagemang används på bästa sätt. 

I slutet av lektionen hittar du reflektionsfrågor – att använda för dig själv eller i samtal med kollegor. Du kan också låta dem bli ett avstamp för era egna dialoger. För varje samtal är ett steg på vägen mot en starkare gemensam riktning.

Att prata om folkbibliotekets läsfrämjande uppdrag är en strategisk insats. Vi vill alla göra rätt saker, nå rätt målgrupper och använda vår tid klokt. Men om vi inte har en gemensam bild av vad uppdraget faktiskt innebär, riskerar vi att gå åt olika håll.

Att prata om uppdraget innebär inte extra arbete – det är ett sätt att skapa bättre riktning, förståelse och genomslag. För det vi inte sätter ord på är svårt att förankra. Och det vi inte är överens om är svårt att prioritera.

Samsyn – mer än att vara överens

Att skapa samsyn är inte detsamma som att alla ska tycka lika. Det handlar om att skapa ett gemensamt språk kring uppdraget, så att vi kan fatta medvetna beslut, prioritera rätt – och förstå hur varje insats hänger ihop i ett större sammanhang.

Samsyn handlar också om att se varandras perspektiv. När vi delar våra bilder av uppdraget växer förståelsen. Det blir tydligare vad vi gör, varför vi gör det – och för vem.

Som en deltagare i en av pilotworkshopparna uttryckte det:
”Att diskutera och reflektera kring läsfrämjande och sätta ord på vad det betyder för oss, sätter igång väldigt många tankar och diskussioner.”

Vad innebär samsyn i praktiken?

Att nå samsyn betyder att vi tillsammans formulerar vad just vi menar med läsfrämjande – i vår kontext, för våra målgrupper, med våra resurser. Det kan till exempel handla om:

  • en gemensam formulering av det läsfrämjande uppdraget
  • vägledande principer för prioritering
  • ett avsnitt i biblioteksplanen
  • en läsfrämjandeplan
  • att hitta gemensamma vägar framåt.

Poängen är att det blir tydligt vad ni menar med läsfrämjande, och att det finns en förankring kring detta i både vardag och strategi.

 

Att arbeta strategiskt – medvetna val i rätt riktning

Att arbeta strategiskt med sitt uppdrag innebär att göra medvetna val. Det handlar om att göra medvetna prioriteringar baserade på en hos medarbetarna förankrad förståelse av uppdraget, omvärlden och användarnas behov. Och om att kunna anpassa sig när förutsättningarna förändras.

Ett strategiskt arbetssätt är avgörande för att den verksamhet vi planerar och genomför ska bli relevant och ge önskad effekt. Det handlar om att:

  • använda resurserna där de gör störst nytta
  • nå rätt målgrupper med rätt insatser
  • förstå varför vissa satsningar görs – och andra inte
  • kunna justera riktningen när omvärlden förändras.

Det är inte alltid lätt – men det är värt det. När vi delar en målbild blir det lättare att hålla i, följa upp och göra val som håller över tid.

Ett exempel: Gnesta och Strängnäs fördjupar arbetet med läsfrämjande

I pilotprojektet Uppdrag Läsfrämjande deltog biblioteken i Gnesta och Strängnäs. Syftet var att testa och ta fram en metod för att prata om det läsfrämjande uppdraget ur ett övergripande perspektiv i arbetsgruppen.

– Vi arbetar ju mycket läsfrämjande, men saknar ett strategiskt och strukturerat arbetssätt – och inte minst samsyn i arbetsgruppen, säger Betina Kruusmägi, förstebibliotekarie vid Gnesta bibliotek.

Genom projektet fick de möjlighet att testa en ny metod och samtidigt få stöd av Biblioteksutveckling Sörmland.

– Det blev en genväg till att komma igång med arbetet som ska leda fram till en läsfrämjandeplan.

Betina fortsätter:

– Läsfrämjande är ju inte en exakt vetenskap, tyvärr kan man tänka ibland. Alla är vi olika och har olika perspektiv på vad som är läsfrämjande. Det blev tydligt under workshoppen och inte minst när vi efteråt började diskutera vad läsfrämjande innebär för oss.

Workshopparna gav många insikter. Vad innebär egentligen läsfrämjande – och hur ser vi på det i vår verksamhet? Samtalen har också lett till konkreta steg framåt. I Gnesta har man till exempel börjat formulera sitt läsfrämjande uppdrag, identifiera mål och syfte – och framför allt: skapa samsyn.

– Just nu är vi igång med att formulera vårt läsfrämjande uppdrag med avstamp i det som kom fram i workshoppen. Det ska leda till att alla drar åt samma håll och i slutänden till en läsfrämjandeplan, berättar Betina.

Deltagare från workshopparna lyfter även värdet av att stanna upp och reflektera.

”Bra tema. Det är sällan som man stannar upp och grottar ner sig i uppdraget.”

”Uppskattat av deltagarna. De vill att det blir återkommande och en del av planeringen.”

Även Biblioteksutveckling Sörmland har genomfört en pilotworkshop i den egna verksamheten. En av deltagarna sa om workshoppen:

Ett bra sätt att få fart på tankarna och idéerna. Att man går in med en bild av hur man tänker att det är, men resultatet kommer fram till annat än de dagliga samtalen om läsfrämjande.

Workshopdeltagare från Sörmland

För Strängnäs och Gnesta har projektet inte bara gett nya perspektiv – det har skapat nya samtal, nya prioriteringar och en vilja att fortsätta hålla frågan levande. I Strängnäs har man arrangerat en heldag om läsfrämjande för hela personalgruppen och även skapat nya prioriteringar och ny organisering kring läsfrämjande.

– Vi har börjat diskutera mer. Vi har inte landat i definitionen av läsfrämjande, men i behovet av att diskutera, berättar Towe Karlsson, bibliotekschef i Strängnäs. Arbetet fortsätter, på väg mot samsyn.

Ett samtal om uppdraget – varför vi inte börjar i aktiviteter

Den här workshoppen handlar inte om att ta fram en lista på aktiviteter – utan om att skapa en gemensam förståelse för uppdraget. Det kan ibland kännas ovant eftersom konkreta insatser ofta är det vi pratar om först.

Men för att nå samsyn och kunna fatta kloka beslut framåt behöver vi börja ett steg tidigare – med att prata om vad vi menar med läsfrämjande och varför vi gör det vi gör. När vi delar en gemensam grund blir det också lättare att senare formulera aktiviteter som hänger ihop – strategiskt och långsiktigt.

Du kommer därför att se exempel och frågor som lyfter det övergripande perspektivet, snarare än konkreta aktiviteter. Det är helt medvetet. Riktningen först, sedan vägen.

Reflektionsfrågor

  • Hur tror du att samsynen kring det läsfrämjande uppdraget ser ut i din verksamhet idag?
  • Vilket värde kan dialoger om bibliotekets läsfrämjande uppdrag skapa för just din verksamhet?
  • Vilka olika tolkningar av det läsfrämjande uppdraget tror du kan finnas i din verksamhet?
Frågor

I nästa lektion

Vi har nu gått in på varför det är viktigt att prata om våra uppdrag och reflekterat över värdet av dessa samtal. Nästa lektion fokuserar på skillnaden mellan dialog och diskussion och hur du skapar delaktighet och engagemang i workshoppen.