Samhällsinformation och bibliotek

Det är inte enbart kommersiella företag som använder sig av algoritmer och det finns andra drivkrafter än rent kommersiella för att vilja öka synlighet. Sociala nätverkstjänster och sökmotorer är infrastrukturer som filtrerar en stor del av den information vi tar del av via internet. Det gäller både kommersiell och allmännyttig information.

Att vara delningsbar på Facebook (eller andra sociala medier) är en framgångsfaktor i vår kultur. Även en icke-kommersiell organisation som Polisen arbetar numera med strategier för sitt arbete med sociala medier. Vi får ta del av polisens arbete genom känslosamma tweets och uppdateringar på Facebook. Dessa delas ofta i hög utsträckning och blir virala. Det kan uttryckas som att Polisen anpassar sin kommunikation gentemot allmänheten utifrån hur algoritmerna fungerar.

Ett annat exempel på en icke-kommersiell aktör som agerar med algoritmer är bibliotek. Vi ser i folkbiblioteken hur algoritmernas kommersiella logik utmanar det traditionella uppdraget. Ett exempel är hur folkbiblioteken i Sverige köper tillgängliggörande av e-böcker av företaget Elib. Folkbiblioteken är här beroende av ett externt företag som inte bara tillgängliggör litteraturen utan också presenterar den för folkbibliotekets användare i enlighet med den kommersiella logik där popularitet lyfts fram. Många folkbibliotek använder sig av topplistor i form av flest lån, användares betygssättning och andra kännetecken på inflytande från algoritmerna när de synliggör sina resurser. Algoritmer har på ett sätt förbättrat tillgängligheten för folkbibliotekens användare, men riskerar å andra sidan att styra användarnas uppmärksamhet mot det som är mest populärt.

Uppgift

Biblioteken och deras tillgång och möjlighet att styra över sina algoritmer har diskuterats i en lektion ovan. Hur ser din arbetsplats roll ut i en uppmärksamhetsekonomi? Finns biblioteket på sociala medier? Är inläggen ”klickvänliga” och delningsvänliga? Är det viktigt att delta i denna uppmärksamhetskamp?