Sociala nätverk: exemplet Facebook

Facebook är i dag vår kanske mest kända sociala nätverkstjänst, i alla fall avseende popularitet. På enbart tio år har Facebook blivit en fast punkt i många svenskars vardag och ett centralt redskap för att kommunicera och organisera våra sociala liv. Utgångspunkten för Facebook och liknande tjänster är att föra samman människor som känner till varandra och möjliggöra för dem att visa innehåll som sedan kan kommenteras, gillas och delas. 2020 hade Facebook, enligt egna uppgifter, 1.62 miljarder användare som är aktiva varje dag. De flesta företag och ideella organisationer, men även publika arrangemang och kulturella föreningar, har en Facebook-sida.

På Facebook möter användarna en ständig ström av information där olika genrer och format blandas. Här sammanförs delade nyheter från andra kontinenter, information om den lokala loppmarknaden, foton på våra vänners middagstallrikar, husdjur och barn, politiska diskussioner samt uppgifter om förändrade personliga relationer. Ju fler vänner vi har och ju fler sidor vi följer, desto mer omfattande blir flödet. Samtidigt är skärmens storlek begränsad. Facebooks algoritm bestämmer vilket innehåll som ska komma överst i en användares nyhetsflöde. Vems uppdateringar ska visas, vems kommentarer ska synas och vilken reklam ska vara synlig? Facebooks algoritm belönar användarnas aktiviteter med ökad synlighet.

Facebook uppdaterar löpande sina centrala algoritmer och det är omöjligt för dig som användare att veta exakt hur de fungerar.

Reflektionsfråga

Gå in på Facebook (om du har Facebook vill säga) och scrolla i ditt flöde tills du hittar en annons. Klicka på de tre punkterna uppe till höger i rutan och välj ”Varför ser jag den här annonsen”.

Du ser nu de inställningar som annonsören valt för att nå just din målgrupp. Träffade algoritmen rätt? Var det en annons som så att säga passade dig? Du kan också i denna vyn välja att inte se fler annonser från detta företag.