Omvärldsbevakning

Kungliga biblioteket (KB) har under 2024 tittat närmare på om och hur lärosätesbiblioteken arbetar med att skapa beredskap. Behovet av säkrad tillgång till forskning, möjligheter och utmaningar kring öppen vetenskap samt vikten av MIK-arbete är några viktiga infallsvinklar som framkommer i kartläggningen.

I en värld av snabb teknisk utveckling: Vad krävs av oss på framtidens arbetsmarknad? Ann-Therése Enarsson, VD på tankesmedjan Futurion, delar sina tankar och insikter om framtidens arbetsliv kopplat till artificiell intelligens i en föreläsning arrangerad av flera samverkande regionbibliotek. Filmen är en inspelning av webbinariet ”AI i bibliotek – jobben, kompetenser och kunskaperna”, arrangerat av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek Stockholm, Biblioteksutveckling Sörmland, Biblioteksutveckling Västernorrland, Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalen, Biblioteksutveckling Region Blekinge Kronoberg och Biblioteksutveckling Region Örebro län inom det regionala nätverket ReDig. Föreläsningen Se föreläsningen på Biblioteksutveckling Sörmlands Youtubekanal. Denna refererande artikel är skriven av Malin Hyttstrand, biblioteksutvecklare Region Jämtland Härjedalen, och Lovisa Sundin, biblioteksutvecklare Region Örebro län. De bidrar också med de biblioteksrelaterade reflektionerna som är insprängda i artikeln. Den ...

Hur kan folkbibliotek arbeta för att motverka psykisk ohälsa? Reflekterande skrivande är en biblioterapeutisk metod som syftar till att stärka människors självkänsla och självförståelse. Det är ett läkande skrivande som rymmer en stor demokratisk potential, menar Anna-Lova Rosell, som nyligen skrivit en rapport om metoden.

Det finns fem olika resursbibliotek för de olika minoritetsspråken. Digiteket träffade två av medarbetarna på Judiska biblioteket i Stockholm, som är resursbibliotek för minoritetsspråket jiddisch, för att ta reda på mer om språket och hur biblioteken kan jobba för att lyfta fram jiddisch och judisk kultur.

I mitten av april bevistade jag en tredagarskonferens i Uppsala. Forskare som arbetar med frågor kring desinformation, kunskapsmotstånd, medielandskapet, kritiskt tänkande och liknande, diskuterade aktuell forskning i dessa ämnen. Det var spännande, aktuellt och man fick med sig många intressanta infallsvinklar och lästips. Denna MIK-utsikt blir något så ovanligt som en konferensrapport, med nedslag i de tre dagarnas imponerande innehåll.

Digitalisering presenteras ofta som lösningen på stora problem i samhället. Samtidigt har digital självservice skapat nya behov av stöd. Bibliotek runt om i landet beskriver skrivaren som en besvärlig tidstjuv och det är tydligt att nya digitala samhällshinder skapas på väg mot målet att göra det bästa av digitaliseringens möjligheter. Genom åren har en fråga vuxit fram inom Digidelnätverket: Går det att se mönster och bygga insikter om digitala samhällshinder genom att, via bibliotekspersonalen, samla in besökarnas frågor?   Under maj och juni 2024 genomförs en gemensam registrering av allmänhetens frågor som är relaterade till digital vardag. Statistikinsamlingen sker via en enkät som administreras av samordningsfunktionen för Digidelnätverket. Det är första gången som den här typen av frågor samlas in brett i Sverige. Alla bibliotek är ...

Den 1 januari 2024 bildades Mediemyndigheten, som är en sammanslagning av Myndigheten för press, radio och tv och Statens medieråd. Vilket är myndighetens uppdrag, vilka delar består dess verksamhet av och på vilket sätt är myndigheten relevant för biblioteksmedarbetare? Läs intervjun med Mediemyndighetens generaldirektörJan-Olof Lind.

Lotta Bergseth och Jenny Sköld har skapat Medveten på nätet ett kurspaket på sammanlagt sju kurser om medie- och informationskunnighet riktat till seniorer. I samband med publiceringen av kurserna så ställde vi några frågor till dem. De har tidigare främst arbetat med unga som målgrupp så att ta fram material för seniorer var något som kändes både roligt och utmanande.

Missade du bokmässan i Göteborg i höstas? Nu finns en stor del av programmet tillgängligt kostnadsfritt på strömningstjänsten Bokmässan Play. Här tipsar vi om några guldkorn ur programmet som kan vara intressanta och relevanta för biblioteksmedarbetare.

Nationella minoritetsspråk sida vid sida med svenska, det är verkligheten på Polarbibblo. Sajten, som syftar till att främja barns skrivande, läslust, skaparglädje och språkutveckling, erbjuder även material för bibliotekspersonal och andra yrkespersoner som arbetar med barn. Idag finns Polarbibblo på finska, meänkieli, samiska språk och svenska.

Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm är sedan 2021 ett nationellt resursbibliotek för det finska minoritetsspråket. Digiteket har träffat bibliotekschef Eeva Östberg och barn- och ungdomsbibliotekarie Linda Åkerlund för ett samtal om institutets biblioteksverksamhet och på vilket sätt som denna stöttar folkbiblioteken i sitt uppdrag att arbeta med den sverigefinska minoriteten och det finska språket.

EU-valet närmar sig, och med det frågor kring påverkan och desinformation. EU-kommissionen ställer nya intressanta krav på sociala medier-plattformarna. Kan de exempelvis göra sina algoritmer mer politiskt balanserade? Det har lanserats en europeisk faktagranskningsdatabas inför valet. Denna MIK-utsikt tar även upp en ny svensk satsning på MIK och frågan om AI-kunnighet i en snabbt föränderlig tid.

I höstas genomfördes konferensen Uppslukande bibblan om VR och andra immersiva medier på Hedenlunda slott i Flen. Digitekets Ola var inbjuden som konferensdrönare och avslutade konferensen med en föreläsning kring hans uppfattning över var immersiv teknik befinner sig idag, en historisk tillbakablick samt en sammanfattning av diskussionerna och aktiviteterna under konferensen. 

I november 2023 genomfördes konferensen Uppslukande bibblan – En samskapande konferens om immersiva medier i bibliotek på Hedenlunda slott i Flen. Konferensen syftade till att undersöka hur immersiva medier (VR och AR) kan användas i bibliotek för att stärka empati och trygghet, främja lärande, öka tillgänglighet och inspirera till läsfrämjande. Digitekets Ola var inbjuden som konferensdrönare för att hovra runt bland deltagare och föreläsningar, samla in och sammanfatta intryck och diskussioner. Konferensen bjöd, förutom gemensamma spår där olika aspekter av immersiv media tematiskt utforskades, också på en deltagande virtuell dans-performance samt en föreläsning av den amerikanske konstnären Lance Weiler. Den sammanfattande och avslutande konferensdrönarrapporten kan läsas här: Det första som möter mig när jag ankommit till Hedenlunda slott utanför Flen är ett rum där ett ...

Tonläget i den folkliga debatten har höjts och fler tjänstepersoner utsätts för hot och hat. Många aktörer har dragit sig undan från det offentliga rummet och demokratin är ifrågasatt. Biblioteken ska enligt bibliotekslagen välkomna alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Hur kan folkbiblioteken möjliggöra konstruktiva och civiliserade möten mellan meningsmotståndare i en politiskt turbulent tid?  

Vilket uppdrag har Skolverket, i synnerhet när det gäller skolbiblioteksverksamhet? På vilket sätt är det relevant för folkbiblioteksmedarbetare att ha kännedom om myndighetens arbete?

I denna text berättar journalisten Frida Dam Bergstedt om ett forskningsprojekt där bibliotek och lokala nyhetsmedier anordnade gemensamma aktiviteter med syfte att stärka demokratin.

Att hålla i visningar av biblioteken kan vara både svårt och utmanande. I ett försök till att inspirera biblioteksmedarbetare till att bli bättre på att hålla visningar så pratar Digiteket i denna text med en museipedagog på Malmö museum.

Noa Arvanitis är en av alla unga i Malmö. För en kort tid sedan, i samband med att hon deltog i ett undersökande kommunkoreografprojekt på biblioteket, återupptäckte Noa biblioteket som plats och dess möjligheter. Under projektredovisningen visade Noa ett intresse av att prata om och dela med sig av sina erfarenheter och tankar om biblioteket, dess roll och fokus på unga.

Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.

När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.