Guide
En guide är en kurs eller en artikel som steg för steg introducerar och lär ut ett program, en metod, en process eller dylikt. Guiden innehåller med fördel många bilder och förklarande texter som håller läsaren i handen hela vägen. Exempel: Skapa fejkade skärmdumpar i utbildningssyfte.
Lär känna de regionala biblioteksverksamheterna
Regional biblioteksverksamhet har funnits i snart hundra år – men uppdraget har förändrats. Vi berättar historien om de regionala biblioteken, hur uppdraget har förändrats över tid och låter dessutom de regionala biblioteksverksamheterna själva berätta mer om sitt arbete, sina särdrag och vad de har på gång just nu. “Den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag enligt bibliotekslagen är enkelt att citera, men kan vara svårare att tolka och konkretisera”, så inleder forskaren Ola Pilerot sin rapport Arbete i regional biblioteksverksamhet. Vi som arbetar med och på folkbibliotek är naturligtvis väl medvetna om de regionala biblioteksverksamheternas existens men för allmänheten i stort är det kanske inte lika självklart vad de är och hur de arbetar. Jag minns när jag under min bibliotekarieutbildning stötte på begreppet för första gången och ...
En levande lokalsamling lyfter hembygdens historia
Kursen syftar till att ge biblioteksanställda kunskap och konkreta verktyg för att göra lokalsamlingen till en levande, tillgänglig och professionellt förmedlad resurs. Genom att synliggöra och strukturera samlingen kan biblioteket stärka samhörigheten i lokalsamhället och ge fler medborgare – oavsett bakgrund eller tidigare kunskap – möjlighet att upptäcka sin hembygds historia och kulturarv.
Lär känna forskarna – del fyra
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.
Säg inte bara tillgänglig, säg mer!
Om man säger att en e-bok är tillgänglig – vem kan den då läsas av egentligen? Begreppen som används för att beskriva e-böckers tillgänglighet är luddiga, skriver Martin Persson, verksamhetsutvecklare på MTM. I sin text reder han ut begreppen och visar på vägar framåt. Till syvende och sist är det alltid läsaren som avgör om en bok är tillgänglig eller ej. Ibland stöter man på uttryck som ”tillgängliga e-böcker” eller ”universellt utformade e-böcker” utan någon medföljande definition av tillgänglighet. Tillgänglighet är ju ett i grunden brett begrepp och ibland används det lite svepande, tycker jag. ”Den här boken är tillgänglig”, kanske någon säger, och menar därmed att den kan läsas av – ja, vem, egentligen? På vilket sätt, mer konkret, stödjer boken en mer tillgänglig ...
Ett språkrättvist och tillgängligt bibliotek
Den här kursen ger er verktyg för att kunna reflektera över hur ni kan skapa en biblioteksverksamhet som är språkrättvis och tillgänglig. Med det menar vi att man får uttrycka sig och bli förstådd på det språk och sätt man känner sig mest bekväm med och att man har möjlighet att delta på lika villkor.
Valpåverkan, källtillit och demokrati med Andreas Önnerfors och Johan Farkas
Biblioteken i Malmö har under våren bjudit in till en föreläsningsserie som på olika sätt kretsar kring temat källtillit. Varför litar vi på vissa källor men inte på andra? Och vad betyder det för demokratin? Initiativet fokuserar på hur vi kan förhålla oss till information i en digital tidsålder, skydda oss från manipulativ påverkan och stärka det demokratiska samtalet. I denna artikel kan du se föreläsningar av forskarna Johan Farkas och Andreas Önnerfors som pratar om olika aspekter av temat. De två föreläsningarna i Biblioteken i Malmös serie om källtillit närmade sig oron över vad den digitala informationsmiljön gör med oss från två olika håll. Andreas Önnerfors, som forskar om radikalisering och konspirationsteorier, pratade om ämnet ur en praktisk vinkel. Han leder projektet Valkollen 2026 ...
Bibblix – läsning för barn direkt i mobilen
Bibblix är en app som gör det möjligt för barn i åldern 6–12 år att läsa böcker direkt på sin surfplatta eller telefon.
Sverigefinska minoriteten – litteratur, språk och kulturhistoria
Det här är en av kurserna i ett paket på Digiteket med fokus på Sveriges nationella minoriteter och urfolket samerna. Kursen är för dig som vill öka din kompetens och din förståelse för den sverigefinska minoriteten. Kursen strävar inte efter att vara heltäckande, utan fokuserar istället på några olika ämnen och områden, där olika perspektiv framhävs. Sverigefinska röster blandas med insikter från forskning och myndigheter. Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken (bibliotekslagen 2013:801). Språklagen och Barnkonventionen är ytterligare lagar som ger riktlinjer för och värnar de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Barns och ungas inflytande ska särskilt främjas (lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk, förstärkt 1 jan 2019). Att synliggöra litteratur på ...
Lär känna forskarna – del tre
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.
AI-orientering för bibliotekspersonal och besökare
Blir du nervös när du tänker på AI? Sätter du kaffet i halsen vid tanken på att du ska vägleda besökarna i ämnet? Du är långt ifrån ensam. När det kommer till AI är vi nästan alla amatörer. Vi blir aldrig fullärda, men med lite lekfullhet och erfarenhet kan vi komma över de värsta osäkerhetskänslorna. Ett sätt att både lära sig själv och lära ut om AI kallar vi på Nyköpings bibliotek för AI-orientering. Vad innebär AI-orientering? AI-orientering är en metod för att prova på och lära sig mer om olika generativa AI-tjänster, det vill säga verktyg som skapar text, bild, film och så vidare. Varje lektion består av en eller flera uppgifter att genomföra i en eller flera AI-tjänster. Vi tror att man lär ...
Samverka bättre! – Del 3: Fördjupning
Samverkan har nästan blivit lite av ett modeord i vår samtid. Det framhålls ofta som en möjlighet och lösning för biblioteken för att nå ut bättre i samhället och till nya målgrupper – men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan är grunden för att få saker att hända på riktigt. När vi samverkar med andra kan vi nå helt andra resultat än när vi gör allting själva. Men samverkan är också svårt – särskilt om det ska göras på lika villkor. I denna kurs, den sista av tre, lär du dig att bli proffs på samverkan genom att ställa dig de lite svårare frågorna. Är vi själva beredda att förändras eller måste all samverkan alltid ske på våra villkor? Du får också lära dig mer komplexa ...
Samverka bättre! – Del 2: Samverkan i praktiken
Samverkan har nästan blivit lite av ett modeord i vår samtid. Det framhålls ofta som en möjlighet och lösning för biblioteken för att nå ut bättre i samhället och till nya målgrupper – men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan är grunden för att få saker att hända på riktigt. När vi samverkar med andra kan vi nå helt andra resultat än när vi gör allting själva. Men samverkan är också svårt – särskilt om det ska göras på lika villkor. I denna andra kurs av tre om samverkan lär du dig hur du gör i praktiken när du nätverkar och samverkar och får tips som du kan använda direkt under Bokmässan, konferenser eller i det egna biblioteksrummet. Här tas frågor upp om hur man kommer ...
Samverka bättre! – Del 1: Grunderna för samverkan
Samverkan är en nyckelfråga för bibliotek som vill nå ut och skapa förändring – men hur gör man? Denna kurs går igenom grunderna i samverkan för folkbibliotek.
Fatta forskning del 3: Kan man lita på forskning?
Ibland läser man att något är ”vetenskapligt bevisat” eller ”vetenskapligt belagt”. I denna tredje och sista delen av Fatta forskning lär du dig vad som krävs för att forskning ska vara pålitlig, hur man ska förhålla sig till experter och varför forskare ibland är oense.
Fatta forskning del 2: Lär dig tolka forskning
Kan man lita på allt man läser om forskning? I den här kursen, den andra delen i Fatta forskning, får du konkreta verktyg för att kunna tolka forskningsresultat. Bland annat får du lära dig skilja på olika typer av studier och vad skillnaden är på samband och orsakssamband.
Pratar du meänkieli? – Puhuks sie meänkieltä?
Hur säger man "välkommen" på meänkieli? Resursbiblioteket för meänkieli har lanserat en digital frasbok som kan underlätta för bibliotek i hela landet att synliggöra det nationella minoritetsspråket. Med enkla ord och fraser – som"tervetuloa" (välkommen) – kan biblioteken skapa en inkluderande miljö för tornedalingar, oavsett var i Sverige de bor.
Fatta forskning del 1: Vad är forskning?
Det hänvisas ofta till forskning, inte minst i media, men vad betyder det egentligen? Hur går forskning till och hur analyserar man forskningsresultat? I den här första delen av kurspaketet Fatta forskning får du lära dig allt du behöver för att förstå, ta del av och tolka forskning och forskningsresultat., helt enkelt bli en fena på att fatta forskning!
Året med Digiteket i siffror – 2025
Fler besökare! En stor mängd välbesökta webbinarier och en nysatsning på Angelägen forskning. När Digiteket nu går in på sitt sjunde levnadsår är det återigen dags att presentera den årliga statistiken. Vad är du mest nyfiken på att läsa om? Ett utökat uppdrag, nya medarbetare, fler uppdragsgivare och en nysatsning på Angelägen forskning. Det är bara några av de spännande händelserna som skett på Digiteket det senaste året. Men hur återspeglas detta i statistiken? ”Figures don’t lie, but liars figure” sa en gång den amerikanske statistikern Carroll D. Wright. Vilket skulle kunna översättas till ”Siffror ljuger inte, men lögnare manipulerar siffror”. Och precis som alla experter på källkritik ständigt varnar om så är det i många fall inte siffrorna i sig det är fel på utan ...
Lärosätena med särskild blick på biblioteken
Läsvanor. Klimat. Desinformation. Bibliometri. Politik, eller kanske digital humaniora. Detta och mycket mer finns det forskningsbaserad kunskap om. Forskning som rör folkbibliotekens uppdrag sker på olika orter och inom många olika ämnen. Det är dock sex lärosäten i Sverige som särskilt bedriver utbildning och forskning som rör biblioteken och bibliotekarier – och de är rika kunskapskällor att ösa ur.
Metodbok för unga läsambassadörer!
Hur kan man nå ut till fler barn och unga med läsfrämjande aktiviteter? Och hur kan man arbeta mer med ung delaktighet? Metodboken Unga läsambassadörerinnehåller praktiska tips på hur man kan arbeta med ungdomar som läsfrämjare.
Barnkonventionen på bibliotek
På senare år har barns delaktighet varit på allas läppar, och de goda exemplen på hur biblioteken arbetar med att göra barn och unga delaktiga är många. Men barnkonventionen rymmer så mycket mer. I den här kursen finns reflektioner om några av de artiklar som konventionen består av.
Lär känna forskarna – del två
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med ytterligare tio forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning.
Nyhetsbreven du inte får missa – vi har hela listan!
Tycker du det är svårt att veta och hålla reda på vilka nyhetsbrev du ska prenumerera på? Misströsta ej! Digiteket har samlat en lista med alla relevanta nyhetsbrev för medarbetare på folkbibliotek.
Lär känna forskarna – del ett
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket bad forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige att berätta om sin forskning.
