Omvärldsbevakning

Vad behöver personalen på Sveriges folkbibliotek kunna mer om – och inom vilka områden känner de sig säkra? Digitekets studentmedarbetare Ana-Marija Spajić har genomfört en enkätundersökning för att förstå vilka kompetensbehov bibliotekspersonal upplever att de har.

I ett alltmer digitaliserat samhälle förändras synen på vad en medborgare behöver kunna för att vara aktiv i samhällslivet. Helena Iacobaeus, forskare vid Linköpings universitet, skriver i sin essä om digitalt utanförskap med särskilt fokus på mötet mellan medborgare och tjänsteman. Biblioteken förväntas hantera de praktiska konsekvenserna av att så många tjänster digitaliseras – samtidigt kan de vara betydelsefulla för hur samhället ska hitta en fungerande väg framåt.

1759 gav Peter Forsskål ut en skrift mot censuren vilken genast blev förbjuden i hela landet. Hotet mot den fria kunskapen ser annorlunda ut i dag. Det kommer inte uppifrån, från kung och kyrka, utan från desinformation, algoritmer och faktaresistens. Vad gör biblioteken åt detta? Svaret finns kanske i det vardagliga: vilka medier som köps in, hur rummet används och upplevs, vilka som bjuds in att tala och vad personalen gör och kan. Detta är den första av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng. Ibland blir vi alla tvungna att erkänna vår okunskap, även om det svider till. Det hände mig i höstas när jag hamnade bredvid en statsvetare på en middag och litet lättsamt försökte middagskonversera. Jag berättade att jag forskar ...

Det finns många läsfrämjande resurser inom Svenska Akademien, och inte minst möjligheter att söka medel till litterära projekt. Dessutom kan bibliotek nominera kollegor till folk- eller skolbibliotekariepriset. Här berättar Mats Malm för Digiteket om hur folkbibliotek kan använda Svenska Akademiens läsfrämjande arbete. Svenska Akademien gör betydligt mer än utser Nobelpristagare i litteratur. Under de senaste åren har olika läsfrämjande projekt initierats för barn och unga, och även språkstödjande insatser för nyanlända. Akademien delar årligen ut pris till folk- och skolbibliotekarier, det finns möjligheter att söka medel till litterära projekt, och de finansierar Litteraturbanken som är en resurs med oanade möjligheter för bibliotekarier.  En stor del av Akademiens läsfrämjande arbete under de senaste åren har initierats av Mats Malm som valdes in 2018. Året efter tog ...

I den här föreläsningen delar Nakima A. Schreider med sig av konkreta verktyg för att skapa inkluderande möten med judiskt liv och kultur.

Hur kan biblioteken främja demokratin och möta behoven av tillförlitlig information fram till valdagen? Digiteket har sammanställt en lista med resurser, tips och inspiration – hjälp gärna till att fylla på!

Siri Christiansen och Christian Haag arbetade under flera år på Storbritanniens största fact-checkingsajt, Logically Facts. Genom konkreta exempel på konspirationsteorier, vaccinskepsis, manipulerade krigsvideoklipp och klimatmissinformation ger de läsaren en god inblick i vad man behöver veta för att förstå och identifiera vilseledande påståenden. Du får också lära dig mer om Medieinstitutet Fojo och deras arbete inför valet som biblioteken kan dra nytta av. Vi är två av få aktörer i Sverige som har konkret, djupgående erfarenhet av factchecking. Som heltidsanställda på Storbritanniens största fact-checkingsajt, Logically Facts, arbetade vi under flera års tid med att dagligen scanna sociala medier, göra nyhetsbedömningar och skriva fact-checks såväl som analyser och rapporter, varav flera plockades upp av svensk riksmedia. Denna artikel är tagen från läroboken Fact-checking och verifikation som ...

I höst är det val men redan nu drar Minibladet igång vårens stora demokratisatsning. Tillsammans med bland annat två folkbibliotek i Malmö får barn lära sig om demokrati och göra sina röster hörda, samtidigt som de slipar sin läs- och skrivförmåga.

Brit Stakston skriver i den här essän hur demokratins framtid också är mycket beroende av vilket ansvar politiker och beslutsfattare tar för att motverka polarisering.

Nobelbiblioteket är Sveriges största privatägda bibliotek och har en hel del resurser för folkbibliotek, såsom specifika fakta om Nobelpristagare, boktipslistor för inspiration och möjligheter till studiebesök.

Digitala böcker är idag en självklar del av folkbibliotekens utbud av medier och tjänster – men mer sällan en självklar del av den läsfrämjande verksamheten. I denna artikel delar KB insikter om folkbibliotekens behov, erfarenheter och prioriteringar vad gäller digitala böcker.

Hur kan biblioteken bli bättre på att arbeta med och för unga inom de nationella minoriteterna? Ta del av ett panelsamtal och lär dig mer i den här artikeln.

Delaktighet, samverkan och relationsskapande – det är ingredienser som ofta framhålls som viktiga för att lyckas med läsfrämjande för barn och unga. Kulturrådet har fått i uppdrag att samla goda exempel på läs- och skrivfrämjande insatser från vårt avlånga land. Dessa finns nu att ta del av på en inspirationswebb och i ett nytt matnyttigt magasin. Men vad är egentligen ett gott exempel?

På bibliotek och i skolan möter vi en bredd av läsare – från de som slukar tryckta böcker till de som föredrar att lyssna, ”öronläsa”. Men är alla sätt att läsa lika mycket värda? Hur kan biblioteken stötta olika sätt att ta till sig text och samtidigt både stärka läsförståelsen och väcka läslust? I detta seminarium från Bokmässan 2025 möts forskare, pedagoger och bibliotekarier för att utforska hur vi kan bredda vår syn på läsning utan att fastna i en debatt om rätt och fel. 

Är du sugen på att besöka och jobba med kollegor runt om i Europa? Inom EU:s program Kreativa Europa fördelas flera olika stöd som är möjliga att söka för folkbibliotek. Här informerar Kulturrådets kontaktkontor om stöd som kan sökas av aktörer i bibliotekssektorn, och ett stöd från Europeiska Kulturfonden. Passa på att söka! Kreativa Europa är EU:s program för de kulturella och kreativa sektorerna. Målet för programmet är att skydda, utveckla och främja den europeiska kulturella och språkliga mångfalden och det europeiska kulturarvet. Internationellt fokus på Europa är förstås en grundförutsättning, men stöden har olika inriktningar, mål och kriterier. Kreativa Europa Desk Sverige är Sveriges kontaktkontor på Kulturrådet och Filminstitutet. De kan ge rådgivning och stöd till dig och din organisation om ni vill ansöka ...

Hur beskriver man bäst ett komplext informationsflöde? Och framförallt, hur gör man det på ett digitalt tillgängligt sätt? Det här var dilemman som Jessica Malmström på Biblioteksutveckling Sörmland och IT-bibliotekarie Anna Corlin i Strängnäs ställdes inför när de försökte skapa en översikt – i form av en visualisering – över hur det egentligen fungerar med folkbibliotekens digitala böcker.

Att stärka det fria ordet är mer aktuellt än någonsin, inte minst som bibliotekarie. Julie Miller är bibliotekarie i det distrikt i Florida som har flest bokförbud i hela USA. Hon berättar om hur censuren påverkar hennes arbete. Parvin Ardalan från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö berättar om hur biblioteket arbetar för att belysa situationen kring censur i Iran. Se webbinariet i efterhand och läs ett sammandrag.

Aldrig har det varit viktigare att kunna söka, värdera och granska medier och information. Flera nationella insatser och utredningar har identifierat biblioteken som en central aktör för att höja befolkningens medie- och informationskunnighet (MIK). Men hur främjar biblioteken MIK idag? Och hur ser bibliotekens förutsättningar ut för detta? Under 2025 har en kartläggning gjorts över folkbibliotekens arbete med MIK. En arbetsgrupp bestående av medarbetare vid Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna i Blekinge Kronoberg, Gävleborg, Sörmland, Örebro samt Digiteket har tillsammans genomfört en kartläggning över ett antal svenska folkbiblioteks arbete med och inställning till MIK. Elva folkbibliotekschefer har intervjuats i en semistrukturerad form, det vill säga att intervjuunderlaget har varit samma för alla, men olika följdfrågor har ställts beroende på de erhållna svaren. Slutsatser och analyser ...

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal om romsk litteratur och kultur. I det här samtalet har författaren Britt-Inger Hedström Lundqvist bjudits in för att berätta om sin självbiografiska bok Pappas flicka gör som fan hon vill – en skildring av hennes uppväxt, liv och identitet som resande.

I en tid där AI-genererat innehåll blir allt vanligare står biblioteken inför nya utmaningar kring urval, mediebestånd och kvalitetsgranskning. Hur ska biblioteken navigera i detta landskap? Vilka verktyg behövs för att upprätthålla ett kritiskt förhållningssätt? Webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet lyfter dessa frågor. I seminarieserien AI i bibliotek ligger fokus på AI utifrån folkbibliotekens perspektiv. Där lyfts utmaningar och möjligheter, men också frågor om förväntan och förhoppningar. Mats Snäll från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inleder webbinariet med en presentation av de AI-riktlinjer som tagits fram av myndigheten. Webbinariet fortsätter sedan med ett panelsamtal med ett biblioteksperspektiv på AI.  Se webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet på Youtube. Webbinariet arrangerades av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek ...

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal som ett sätt att lyfta fram romsk litteratur och kultur. I det här samtalet har Fred Taikon bjudits in för att berätta om sin barnboksserie Barnen på Tanto. Böckerna skildrar romska barns äventyr och lekar i 1950-talets Stockholm. 

Under 2025 arrangerades tre författarsamtal som ett sätt att lyfta fram romsk litteratur och kultur. Det första samtalet om resandefolkets historia finns nu tillgängligt att titta på i efterhand.