MIK, Unesco och läroplansramverket
Unescos läroplan lanserades 2011 och syftade till att harmonisera och sammanföra de olika förmågorna och färdigheterna som rymdes i termer som mediekunskap, informationskunnighet och digital kompetens, bland många andra, under ett paraplybegrepp, medie- och informationskunnighet. Läroplanen finns tillgänglig på 12 språk, bland annat svenska. Tio år efter det första ramverket lanserades en uppdaterad version som delvis försöker svara på nya samhälleliga och tekniska utmaningar kring till exempel AI, hatyttringar på nätet och desinformation.
Det första ramverket kom 2011 och hette Media and Information Literacy – Curriculum for Teachers.
Den andra upplagan av läroplanen har signifikant byggts ut och reviderats. Ramverket försöker avspegla informationslandskapets föränderliga natur och beskrivs som att den innehåller insikter från en större mängd innehållsleverantörer än tidigare, inklusive bibliotek, arkiv, museer och företag inom digital kommunikation.
Ramverket har växt betänkligt i omfång, från 191 sidor 2011 till 413 sidor 2021. En av nyheterna är till exempel att den nu har ett större fokus på falsk och missvisande information, så kallad desinformation och missinformation. I detta sammanhang hänvisas det till First Drafts information-disorder-modell. Andra nyheter är att läroplanen lyfter det som kallas för science literacy, vetenskaplig kunnighet, som ett viktigt komplement till MIK. Den avspeglar också samtiden och dess utmaningar genom att lägga större fokus på frågor som kretsar kring personlig integritet och AI-kunnighet. Den diskuterar också den enskildes roll, våra bias och lyfter vikten av metakognition och självkännedom som viktiga förmågor i dagens informationsklimat.
Media and information literate citizens – Think Critically, Click wisely! I den andra upplagan av ramverket lyfts det också att medborgarna, de lärande, också är en målgrupp.
MIK-ramverket och Agenda 2030
2015 samlades representanter från olika länder i världen och kom överens om de 17 hållbarhetsmålen. Dessa syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Målet är att detta ska vara uppnått till 2030. För att uppnå Mål 16, ”fredliga och inkluderande samhällen” och dess delmål 16.10, ”säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna” kan MIK anses vara centralt. Detta anses också vara en förutsättning för att nå alla hållbarhetsmålen. MIK har också bäring på ett stort antal av utbildningsmålen i Agenda 2030.
Vilken är målgruppen för ramverket?
Läroplanen är i grunden ett ramverk för lärarutbildningar, men den tjänar också som ett hjälpande fundament för andra, som elever och andra lärande, innehållsleverantörer av olika slag som internetföretag och nyhetsmedier. Men också för medborgare i alla åldrar som konsumerar, skapar och använder innehåll och information.