Mål och syfte med MIK

Kunskaper, färdigheter och värderingar

Unesco listar vilka kunskaper, färdigheter och attityder som läroplanen är tänkt att utveckla i en graf. Dessa är indelade som ett antal värderingar och attityder, samt kunskaper och färdigheter.

MIK: Kunskaper, färdigheter och attityder.

Grafen i lite högre upplösning.

MIK-kunskaper och färdigheter

Förståelse för förutsättningar som påverkar innehållsförmedlares arbete
Känna igen och artikulera sina egna medie- och informationsbehov
Förstå medier och andra innehållsförmedlares roll och funktion i samhället
Hitta och få tillgång till relevant samhällsrelaterat innehåll
Kritiskt granska innehåll från alla innehållsförmedlare
Skydda sig själv från risker online
Extrahera, dela, organisera och spara information och medieinnehåll
Sammanställa eller agera utifrån idéer
Etisk och ansvarsfull användning av innehåll och kommunikation i lämpliga former och medier
Använda IKT-förmågor för att bearbeta innehåll och skapa användargenererat innehåll
Använda IKT för kommersiell produktutveckling för att fostra entreprenörskap
Använda IKT som ett verktyg för teknik och kritiskt tänkande
Interagera med medier och andra innehållsproducenter som aktiv medborgare
Hantera integritet i relation till AI-system och spel
Applicera MIK på sociala litteraciteter
Använda MIK för kreativitet, problemlösning och samarbete
Kunskap om hur man bemöter hat och radikalt innehåll på nätet

Värderingar och attityder

Interkulturell och interreligiös dialog
Åsiktsfrihet och yttrandefrihet
Tolerans och respekt för andra
Självkännedom och utmanande av egna föreställningar
Mänskliga rättigheter och värdighet
Solidaritet och fred

MIK:s förtjänster och förutsättningar

Unesco beskriver MIK som stärkande för ett medborgarnas förmåga att kritiskt och meningsfullt interagera med information. Detta ligger i linje med de i Agenda 2030 formulerade målen samt FN:s mänskliga rättigheter som beskriver att envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet.

De huvudsakliga vinsterna med MIK listas i ramverket.

I undervisnings- och lärandeprocessen så bistår den utbildande med stärkt kunskap om hur man kan interagera med information, medier och digital teknik i syfte att stärka medborgarna.
MIK kan ge medborgare möjlighet att förstå de positiva saker de kan utföra med hjälp av medier och digitala verktyg och på sätt skapa ett bättre internet.
MIK ingjuter grundläggande kunskap om innehållsförmedlare som bibliotek, arkiv, museer, medier och digitala producenter, kunskap om förutsättningarna för att bedriva verksamheten samt verktyg för att kritiskt kunna granska dem.
MIK ger förutsättningar för att tackla den ökande “desinfodemin”.
MIK är en förutsättning för andra typer av kunnighet som vetenskaplig och kulturell litteracitet eftersom det stärker förmågan att identifiera och navigera mellan bra och dålig information.
MIK fungerar integritetsstärkande.
I samband med frågor som kretsar kring AI och etik så är MIK en nödvändig förmåga.
MIK, för alla och av alla, stärker flerpartsstyrning av internet som når alla delar av samhället.
MIK stärker utbildningars kvalitet genom att koppla samman det formella lärandet med det vardagliga sociala lärandet, både i det fysiska och digitala rummet..
En hög medie- och informationskunnighet gör att man i större utsträckning ser bortom overifierad information och sina egna bias och fördomar som ökar könsskillnader och diskriminering..
MIK ger innehållsförmedlare och de etablerade institutionerna verktyg för att stärka medborgarnas förmåga att kunna avgöra sanningshalt, i en tid där detta är dalande. (Tilltro är i sig inte ett mål, men det är viktigt att poängtera vikten av förväntningar, när de är berättigade, på att aktörer agerar ansvarsfullt och i god tro i relation till allmänhetens behov. Tilltro som helt okritiskt krävs eller erbjuds skiljer sig från skepticism som gör att folk kritiskt kan bedöma om förtroende är berättigat.
Ett medie- och informationslitterat samhälle främjar hållbar utveckling och utvecklingen av fria, självständiga och pluralistiska medier samt öppna informations- och kommunikationssystem.

För att det ska vara möjligt att skörda dessa frukter av MIK krävs, förutom det som nämns i de 5 lagarna (som lyfts nedan), att nedanstående förutsättningar är uppfyllda.

Medie- och informationskunnighet bör betraktas som en helhet och innehålla en kombination av kompetenser (kunskaper, färdigheter, attityder och värderingar).
MIK-läroplanen bör möjliggöra för lärare och elever att tillgodogöra sig och sprida medie- och informationskunnighet till andra lärande, och medmänniskor, med målet att man ska kunna hantera information, medier och digitala verktyg som självständig, kritiskt tänkande och handlingskraftig medborgare.
Medborgare bör ha kännedom om hur man hittar och tillägnar sig information, samt om hur produktion av information och andra innehållsformer går till.
Kvinnor och män i alla åldrar, samt i samhället marginaliserade grupper, som människor med funktionsnedsättningar, ursprungsbefolkningar eller etniska minoriteter, ska alla ha lika tillgång till information och kunskap.
MIK bör ses som ett nödvändigt verktyg för främja interkulturell dialog, ömsesidig förståelse och kulturell litteracitet.

Medie- och informationskunnighetens 5 lagar

För att understryka kopplingarna inom MIK-området har Unesco omarbetat de så kallade fem lagarna för biblioteksvetenskap. Dessa skapades av S. R. Ranganathan redan 1931 och är i Unescos tappning tänkta som en guide att använda tillsammans med de andra vid MIK-arbete.

Dessa finns i svensk översättning av Martin Törnros:

Bibliotek, medier, teknologi, internet är likvärdiga informations- och kommunikationsbärare och ska användas för att främja samhällsengagemang och hållbar utveckling.
Varje person är skapare av information och kunskap och har något att berätta. Var och en ska besitta verktygen att tillgodose sig ny kunskap och att uttrycka sig.
Information och kunskap är inte alltid neutral eller partiskt oberoende. Detta ska vara transparent och förståeligt för mottagaren.
Alla vill förstå ny information och kunskap samt kommunicera, även om hen själv inte är medveten om, medger eller uttrycker denna önskan.
Medie- och informationskunnighet förvärvas inte med en gång. Det är en upplevd och dynamisk process som kräver kunskap och attityd och innefattar tillgång till, utvärderande av samt eget skapande av information i olika medier, med olika teknologier.