En kort introduktion till medie- och informationskunnighet

Begreppet MIK, medie- och informationskunnighet, eller på engelska, MIL, media and information literacy lanserades av Unesco 2011. Det beskrivs som ett paraplybegrepp som inrymmer och samlar ett antal olika förmågor, kunnigheter, från olika traditioner och kunskapsområden. MIK omfattar en uppsjö förmågor, kunskaper och förhållningssätt. Dessa syftar till att lära oss att förstå och hantera och agera på medier och information.

Unescos definierande skrift beskrivs som en läroplan, tanken är att den ska kunna användas som ramverk och inspiration för lärare och andra utbildare, samt i lärarutbildningar. Att stärka befolkningens medie- och informationskunnighet har av FN-organet identifierats som en viktig demokratifrämjande åtgärd.

Unesco skriver att läroplanen är utformad för att stärka lärare och de lärande i allmänhet – från skollärare till medier och bibliotek, regeringar och intresseorganisationer (NGO:er). Att lära människor att identifiera olika typer av falsk och vinklad information, och framförallt utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande, ses som viktigt för att kunna stärka graden av demokrati i världen.

Ulla Carlsson är professor i medie- och kommunikationsforskning vid Göteborgs universitet och sammanfattar förtjänstfullt vad MIK är, och varför det behövs, i det inledande kapitlet i antologin Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern:

“Sammantaget handlar det om att förutom allas tillgång till medier och kommunikation med allt vad det innebär: kunskap om hur medier, plattformar och nätverk fungerar, hur mening skapas, om rättigheter och ömsesidig respekt, om etik, hur medie- och kommunikationssystemet är organiserat, om aktörers olika målsättningar och dess konsekvenser (t ex propaganda, desinformation och reklam), om medie- och kommunikationsindustrins ekonomi och struktur, om tekniken och dess effekter (i detta nu algoritmens makt). Och inte minst gäller det vikten av källkritik. Att kunna filtrera fram och klassificera information ur det stora flödet, att förstå och ifrågasätta uppgifter, att kunna tolka ord, budskap och bilder. Dagens digitala kommunikationssamhälle är bildintensivt men ofta förbises vikten av att behärska olika bilduttryck. Det handlar särskilt om att förstå innebörden av att vara en del av det offentliga rummet. Hat, hot, mobbning och sexism på nätet är återkommande teman i dagens samhällsdebatt. Det finns ett uppenbart behov av mer kunskap rörande personlig integritet, skydd av privatliv, och säkerhet samt upphovsrättsliga frågor. De risker som internet innefattar måste tydliggöras och hanteras när gråzonen mellan privat och offentligt blir allt större och mer svårgenomtränglig – anonymiteten har många sidor. För att vara medie- och informationskunnig erfordras god kunskap om hur olika medier, plattformar på internet och andra kanaler kan användas för kreativa uttryck – att producera eget innehåll – att uttrycka sig på många olika sätt genom bild, ljud och ord. Inte bara för personlig utveckling utan också för att göra sin röst hörd i demokratiska processer. Medie- och informationskunnighet innefattar även kunskap om tekniken bakom innehållsleverantörers plattformar online – den förståelsen är ett villkor för kritiskt förhållningssätt. Det går inte idag att t ex bortse från betydelsen av algoritmer och användningen av artificiell intelligens (AI) för bl a yttrandefriheten. Imorgon är det ytterligare fenomen i teknikutvecklingen att hantera.”

Det är värt att ha i åtanke att denna text skrevs innan Unesco lanserade det uppdaterade ramverket 2021, som kan sägas innehålla en vidgad definition av MIK:s innehåll.

Syftet med medie- och informationskunnighet

MIK har de senaste åren allt mer blivit ett begrepp som används av olika samhällsaktörer, denna kurs kommer dock inte lyfta fram alla dessa, men vi redovisar några nedan. Detta för att du ska få en bild av hur begreppet används i formella sammanhang. Många biblioteks styrdokument och biblioteksplaner betonar också vikten av MIK-arbete.

Regeringen lyfter i Strategi för en stark demokrati MIK som en viktig del av arbetet med att såväl förankra som att värna demokratin. De menar att MIK, oavsett målgruppens ålder, är en förutsättning för att var och en ska kunna nyttja den digitala utvecklingens potential till demokratisk delaktighet.

Kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet sammanfattar i sin slutrapport vad medie- och informationskunnighet i ett demokratiperspektiv förväntas bidra till:

kunskap och insikt om innebörden av yttrandefrihet som en mänsklig och medborgerlig rättighet och dess relation till medier och andra innehållsleverantörer på internet
förståelse för komplexiteten i mediemiljön och mediernas och andra innehållsleverantörers roll och funktion i ett demokratiskt samhälle
kunskap och insikt om förhärskande normer som formar vår syn på människan, t ex när det gäller kön och könsidentiteter
medvetenhet om och kritiskt förhållningssätt till hur uppfattningar, åsikter och fördomar formas i och av medier och andra innehållsleverantörer på internet
förmåga att kritiskt utvärdera ord, text och bild i medier och i annat innehåll på internet med tanke på trovärdighet, syften, möjligheter och risker
förmåga att interagera med medier och andra innehållsleverantörer på internet.

De konstaterar att medie- och informationskunnighet kan ses som en färdighet som har betydelse för demokratin och som ett redskap för att motstå desinformation, propaganda och näthat. Detta ligger i linje med Statens medieråds MIK-definition:

”[…] de kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang”.

MIK som paraplybegrepp

Unescos begrepp medie- och informationskunnighet syftar till att lyfta in flera olika kompetenser och förmågor för att underlätta samtal och diskussion om termerna. Under paraplyet ryms mediekunnighet, informationskunnighet, och i och med det uppdaterade ramverket, det vi brukar kalla digital kompetens.

I den svenska digitaliseringsstrategin används till exempel digital kompetens som begreppet som inbegriper MIK, medan det i andra sammanhang ser annorlunda ut. Unesco vill genom ramverket minska denna begreppsförvirring.

”Digital kompetens handlar dels om tekniska färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster, dels om medie- och informationskunnighet, som omfattar de kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang.”

Ulla Carlsson beskriver MIK som en knutpunkt för olika sak- och kunskapsområden och menar att paraplybegreppet under vilket flera olika kunskapsområden ryms har en fördel genom att av tradition ha en politisk konnotation. Det handlar ytterst om kritisk reflektion och politiskt engagemang i ett demokratiperspektiv.