En översikt över ramverkets innehåll

Denna lektion består av en översättning av modulernas och enheternas namn, samt deras centrala innehåll i syfte att skapa förståelse för vad ramverket innehåller.

Modul 1: En grundläggande modul: Introduktion till medie- och informationskunnighet och andra nyckelbegrepp

Enhet 1: Att förstå medie- och informationskunnighet: en orientering

Centralt innehåll

Definiera likheter och skillnader mellan information och medier.
Undersöka innehållsleverantörers betydelse.
Beskriva de viktigaste utfallen av medie- och informationskunnighet.

Enhet 2: MIK, medborgardeltagande och rätten till information

Centralt innehåll

Innehållsleverantörer som bibliotek, arkiv, museer, medier och företag inom digital kommunikations funktion.
Vad medborgarna bör förvänta sig av innehållsleverantörer.
Vikten av MIK för demokrati och ett bra samhällsstyre.
Yttrandefrihet, tillgång till information, mediers redaktionella oberoende, pluralism och mångfald hos medier och andra innehållsleverantörer.

Enhet 3: Interaktion med medier och andra innehållsleverantörer såsom bibliotek, arkiv och företag inom digital kommunikation

Centralt innehåll

Hur kommunicerar innehållsskapande institutioner mening?
Frågan om representation: hur framställer innehållsproducenter information, människor, kulturer, bilder, platser etc?
Akademisk och vetenskaplig information.
Användarnas, allmänhetens och publikens roll
Interaktion med företag inom digital kommunikation genom produktion av användargenererat innehåll

Enhet 4: MIK, digitala färdigheter, kulturell delaktighet samt kreativitet och entreprenörskap

Centralt innehåll

Kulturell delaktighet genom innehållsleverantörer.
Kulturproduktion i den digitala eran.
Kritiskt tänkande och forskning inom kulturellt entreprenörskap.
Digital kreativitet.

Enhet 5: MIK, undervisning och det livslånga lärandet

Centralt innehåll

Grundläggande förståelse för MIK och undervisnings- och lärandeprocessen.
MIK och det livslånga lärandet.
Färdighetsträning av MIK.
Pedagogiska ansatser för MIK-lärare om och genom MIK.

Modul 2: Att förstå information och teknik

Enhet 1: Teknik, medier och samhälle

Centralt innehåll

Framväxten av och tillämpningen av yttrandefrihet och pressfrihet som koncept.
Digital kommunikation och mänskliga rättigheter.
Journalistikens syfte i samhället och dess demokratibyggande roll (till exempel friheter, aktivt medborgarskap, transparens och ansvarsutkrävande).
Tekniken i samhället.
Journalisters roll och ansvar under 2000-talet på den nationella och globala arenan (till exempel som spegel, grindvakt, vakthund, facilitator).
Journalistik i det allmännas intresse, redaktionellt oberoende kontra ägarinflytande.
Informationsetikens roll.

Enhet 2: Frihet, etik och social ansvarsskyldighet

Centralt innehåll

Yttrandefrihet, pressfrihet, informationsfrihet och informationsetik.
Nyhetsredaktioner och pressetik, uppförandekoder och globala värderingar: riktlinjer för medier och andra yrkesverksamma inom informationsförmedling.
Journalistisk etik vid nyhetsproduktion (etiska kommittéer, Allmänhetens Pressombudsman).
Medborgarnas rättigheter och sociala handlingsförmåga.

Enhet 3: Vad blir en nyhet: kriterier för nyhetsvärdering

Centralt innehåll

Fakta och faktagranskning som hörnstenar för journalistiken och andra inom informationsbranscher.
Faktorer och kriterier för nyhetsvärdering.
Överväganden att ta i beaktande vid nyhetsvärdering och publicistiska val.

Enhet 4: Nyhetsvärdering: Bortom vem, vad, när, var, varför och hur

Centralt innehåll

Identifiera nyheter och deras berättelser (hur en nyhet växer fram).
Journalistikens grundvalar i form av nyhetsverifikation, oberoende och ansvar.
Faktagranskning av nyheter.

Modul 3: Forskning, informationscykler, digital informationshantering, upphovsrätt

Enhet 1: Hur skapas akademisk och vetenskaplig information

Centralt innehåll

Definition av vetenskap.
Definition av vetenskaplig kunskap.
Vetenskapens struktur och natur.
Den vetenskapliga kunskapens natur och struktur.
Källor till ny kunskap.

Enhet 2: Att söka: Strategiskt informationsutforskande

Centralt innehåll

Faktorer för att avgränsa och fokusera ditt informationssökande.
Nyckelord som representerar ditt informationsbehov.
Booleska operatorer och andra avgränsande sökfunktioner.
Användning av sökmotorers genvägar för tidssparande.

Enhet 3: Bedömning av akademisk och vetenskaplig information

Centralt innehåll

Bedömningsprinciper för akademisk och vetenskaplig information.
Bedömningskriterier för de huvudsakliga informationskällorna.

Enhet 4: Informationskunnighetens koncept och tillämpningar

Centralt innehåll

Introduktion till information och informationskunnighet.
De viktigaste begreppen inom informationskunnighet.
Informationens påverkan på samhället och nya färdigheter.
Normer och tillämpningar inom informationskunnighet.
Informationskunnighetens olika skeden.

Enhet 5: Lärmiljöer och informationskunnighet

Centralt innehåll

“The Big 6” – en guide till informationsproblemlösning i sex steg.
Användandet av bibliotek.
Lärmiljöer och innehållsproducenter.

Enhet 6: Mer om digital informationshantering

Centralt innehåll

Den nätbaserade informationens natur.
Utforska datorers hård- och mjukvara.
Upphovsrättslagstiftning i den digitala informationseran.
Skydd av mjukvara och elektronisk data.
Digitala tjänster, inklusive maskinöversättning, tal-till-text och ljudtranskribering och lärande via nätet (e-learning).
Digitalt bevarande och digitala format.

Enhet 7: Immateriella rättigheter och rätten att bli erkänd som upphovsman

Centralt innehåll

Definition av immateriella rättigheter.
Olika former av immateriella rättigheter.
Olika typer av lagar som skyddar olika former av immateriella tillgångar.

Modul 4: Medie- och informationskunnighet för att möta missinformation, desinformation och hatyttringar: ett försvar av sanningssökande och fred

Enhet 1: Sanningen spelar roll

Centralt innehåll

Reflektioner över sanningsteorier.
Den så kallade postfaktiska eran.
Sanning som en grundval för journalistik och bibliotek.

Enhet 2: Missinformationens och desinformationens ekosystem (ursprung, definition, distinkta karakteristika, bakomliggande anledningar etc.)

Centralt innehåll

Falskt och missvisande innehåll – desinformation, missinformation och malinformation samt konspirationsteorier.
Vanliga kategorier av falsk information (missvisande innehåll, bedrägligt innehåll, fabricerat innehåll, falska kopplingar, falsk kontext, manipulerat innehåll).
Missinformation och hatyttringar.

Enhet 3: Medier och missinformation

Centralt innehåll

Desinformation och mediemanipulation.
Sociala medier som utvald plattform för desinformation.
Arkitekturen bakom desinformation och trollande/klickbetesinnehåll.

Enhet 4: Falsk och missvisande informations påverkan på individer och samhället

Centralt innehåll

Falsk och missvisande informations påverkan på förtroendet för journalistik (medier).
Desinfodemin och covid-19-pandemin – Påverkan på den individuella hälsan och folkhälsan (se https://en.unesco.org/covid19/disinfodemic).
Desinformation och demokrati (inklusive val. Se “Elections and Media in Digital Times”, UNESCO World Trends Report).
Missinformation och ekonomin.

Enhet 5: Missinformation och medie- och informationskunnighet

Centralt innehåll

Faktagranskning och andra verktyg.
MIK som svar på informationsoreda (information disorder).
MIK-program och projekt som svar på missinformation.

Modul 5: Medborgare som publik

Enhet 1: Att förstå det globala medborgarskapet

Centralt innehåll

MIK-förmågor som krävs för att analysera och arbeta mot att lösa verkliga utmaningar.
Vikten av medie- och informationskunnighet i förhållande till globalt medborgarskap.
Behovet av samarbete mellan olika intressenter innanför och utanför lärandeutrymmet.
Medvetenhet om våra förutfattade meningar, erfarenheter, vår bakgrund och tro och hur detta påverkar vår världsbild.
Hur globaliserad information och kommunikation kan driva på globalt medborgarskap.

Enhet 2: Publik: Nationell och global kontext

Centralt innehåll

Att utveckla och nå publik.
Hur publik uppfattar och skapar mening.
Hur publiker påverkas av uppfattningen om globalt medborgarskap.
Hur vi uppfattar medieanvändare som både konsumenter och producenter samt användare.

Enhet 3: MIK, digitala medier och medborgarengagemang

Centralt innehåll

Den nya teknikens påverkan på globalt medborgarskap och medborgerligt engagemang.
Individens och kollektivets röst och handlingsförmåga i samhällsdeltagandet.
Pedagogiska strategier som framhåller aktiv användning av sociala medier och som knyter det till demokratiska rättigheter, aktivt medborgarskap och kompetenser.
Exempel på strategier som uppmärksammar och verkar för användardiversitet, företag inom digital kommunikation och möjligheter till medborgerligt deltagande.
Medie- och informationskunnighet och medborgarengagemangets potential i klassrummet, samhället och i de offentliga institutionerna.

Enhet 4: Medborgardriven information och medborgarjournalistik

Centralt innehåll

Förståelse för konceptet medborgardriven information för allmännyttan ur ett MIK-perspektiv.
Medborgarjournalistik i relation till medborgardriven information.
Medie- och informationskunniga medborgare som intellektuell grund för medborgardriven information.
Medborgarjournalistikens roll i ett öppet samhälle och en liberal demokrati.
Medborgardriven information för samhällsengagemang och interkulturell dialog.
Medie- och informationskunnighet som drivkraft för medborgarjournalistik.

Modul 6: Representation i medier och information: Fokus på könsojämlikhet

Enhet 1: Representation som begrepp

Centralt innehåll

Stereotyper i medier och inom företag som arbetar med digital kommunikation.
Vikten av diversitet, jämlikhet och inkludering hos innehållsproducenters representation.
Hur kan budskap och värderingar förmedlas genom innehållsproducenters representation.
Representationens påverkan på åhörare.
Vikten av handlingsförmåga i representation.
Vikten av avsiktsförklaringar för att säkra diversitet, rättvisa och inkludering.

Enhet 2: Nyhetsrapportering och bildens makt

Centralt innehåll

Fallstudie: Nyhetsrapportering och det visuellas makt.
Representation av katastrofer.
Representation av genus.

Enhet 3: Branschregler kring diversitet och representation

Centralt innehåll

Uppförandekoder och värdegrund för innehållsproducenter som medier, företag inom digital kommunikation, bibliotek, arkiv och museer.
Tillämpning av koder för granskning av olika mediers användning av koder och regleringar.

Enhet 4: TV, film och trycksaker

Centralt innehåll

Representation i långfilmer.
Representation i trycksaker.
Film- och TV-industrin, samhället och ursprungsfolkens historier.

Enhet 5: Representation och musikvideor

Centralt innehåll

Analys av representation i musikvideor.
Musik och social förändring.

Modul 7: Mediernas och teknikens påverkan på innehåll

Enhet 1: Att läsa medie- och informationstexter

Centralt innehåll

Undersöka koder och konventioner i medie- och informationstexter.
Analys av betydelse – symboler och bildspråk.
Utforska mediespråk och tekniskt språk – bild- och videocollage.

Enhet 2: Medierna och budskapet: Nyheter i press och etermedier

Centralt innehåll

Analys av nyhetsmediers koder och konventioner.
Användandet av koder och konventioner i skapandet av en nyhet.
Mediespråk och meningsskapande: bedömning och analys av nyheter och information.

Enhet 3: Filmgenrer och berättande

Centralt innehåll

Filmgenrer.
Filmers tekniska och symboliska kodspråk.
Att skapa bildmanus till en filmscen.

Enhet 4: Kommunikation på sociala mediers digitala plattformar

Centralt innehåll

Sociala medier.
Plattformsanpassad produktion, monetisering och datafiering.
Estetik, genrer och olika former av kommunikation på sociala medier.

Modul 8: Integritet, dataskydd och du

Enhet 1: Att förstå integritet i förhållande till medie- och informationskunnighet

Centralt innehåll

Introduktion till integritetskunnighet.
Hantering av integritet på nätet.
Skydd av personlig information.
Etisk användning av data.
Skapande och användning av data online.

Enhet 2: Integritet, data och utveckling

Centralt innehåll

Datadriven utveckling.
Hållbara utvecklingsmål.
Integritet och dataskydd.
Integritetsaspekters påverkan på personlig och samhällelig utveckling.
Integritet, yttrandefrihet och informationstillgång.
Integritet och transparens.

Enhet 3: Kännedom om institutioners skyldigheter att skydda din integritet och data

Centralt innehåll

Integritetsskyddets nyckelaktörer.
Olika typer av institutionella skyldigheter.
Upprättelse vid integritetskränkningar.
Institutioner som verkar för medie- och informationskunnighet som integritetsskydd.
Olika typer av integritetskränkningar.

Modul 9: Internet: Möjligheter och utmaningar

Enhet 1: Unga människor i den virtuella världen

Centralt innehåll

Web 2.0 och den virtuella världen.
Barn och ungas internetanvändande och nätvanor.
Internationella överenskommelser och andra barnrättsrelaterade styrmedel.

Enhet 2: Den virtuella världens utmaningar och risker

Centralt innehåll

Förståelse för internetanvändningens utmaningar och risker.
Stärkt handlingskraft och etiska skyldigheter vid internetanvändning.
Integritet och säkerhet.

Enhet 3: Lärande, nätverkande och socialt engagemang på nätet

Centralt innehåll

Nätverkat lärande.
Socialt engagemang.
Kritisk medie- och informationskunnighet.
Användning, konsumtion, produktion och interaktion i och av sociala medier.

Enhet 4. Medie- och informationskunnighetens fotavtryck: mer om att hantera din onlinenärvaro

Centralt innehåll

Vad är MIK-fotavtryck?
Hur relaterar MIK-fotavtryck till digitala fotavtryck?
Varför främja MIK-fotavtryck?

Modul 10: Reklam och MIK

Enhet 1: Reklam, intäkter och regelverk

Centralt innehåll

Analys av annonsmarknadens regelverk.
Tillämpning av regler på aktuell reklam.
Mediernas och den digitala kommunikationsbranschens annonsintäkter.
Etiska aspekter på att följa olika regeringars regelverk.

Enhet 2: Riktad reklam och den politiska arenan

Centralt innehåll

Analys av politisk reklam och valannonser.
Utvärdering av riktlinjer för politisk annonsering.
Utvärdering av tillsynsorgan för specifika annonsregleringar under nationella val.
Sociala mediers roll vid riktad reklam.

Enhet 3: Samhällsinformation

Centralt innehåll

Analys av public service-budskap.
Den kreativa processen och planeringen bakom samhällsinformation från public service.

Enhet 4: Reklam: Den kreativa processen

Centralt innehåll

Reklam och sponsring – plats, budskap och målgrupp.
Att granska reklamens påståenden och dragningskraft.
Granskning av reklamens design och utförande.
Produktplacering i program.

Enhet 5: Transnationell reklam och globala varumärken

Centralt innehåll

Användandet av ny teknik i de transnationella reklamstrategierna.
Globala varumärkens lockelse.
De bakomliggande strategierna i skapandet av globala varumärken.
Övergripande teman och budskap som sprids genom globala reklamkampanjer.
Globala varumärken och frågor om upphovsrätt.

Modul 11: AI, sociala medier och MIK-kompetenser

Enhet 1: AI:s grunder och dess användning i sociala medier

Centralt innehåll

Grundläggande om algoritmer.
Olika sorters AI – automation, GPAI (General Purpose AI), maskininlärning (ML) och neurala nätverk.
Big data, mönsterigenkänning.
Sociala medier och datadrivna affärsmodeller.

Enhet 2: MIK-kompetenser i AI- och sociala medier-eran

Centralt innehåll

Varför är MIK-kompetenser relevanta i relation till AI och sociala medier?
Vilka föreslagna kompetenser krävs för AI och sociala medier?
Är MIK-kompetenser desamma som de som behövs i relation till AI och sociala medier?.
Tillämpning av MIK-kompetenser på AI- och sociala medier-miljöer.

Enhet 3: Individuella och samhälleliga rättigheter, valmöjligheter och teknik

Centralt innehåll

Förståelse för rättigheter som koncept: samhälleliga och individuella rättigheter.
Teknikens roll i prioritering av samhälleliga och individuella rättigheter och val.
Teknik som potentiell plattform för interkulturell dialog för samhälleliga rättigheter, rättvisa och sociala rörelser samt för potentiell övervakning, kontroll och manipulation.
Kompetenser i medie- och informationskunnighet och digitala färdigheter för individuella och samhälleliga rättigheter och valmöjligheter.
Teorier om teknikdeterminism och agendasättande som avgörande faktorer bakom samhälleliga rättigheter och individuella val.

Enhet 4: Användandet av AI och sociala medier för samhällsutveckling

Centralt innehåll

Användandet av AI för samhällsutveckling.
Användandet av sociala medier för samhällsutveckling.
Nyckelaktörer som använder AI.
Nyckelfrågor kring reglering och styrning av AI.

Modul 12: Digitala medier, spel och traditionella medier

Enhet 1: Från traditionella till digitala medier

Centralt innehåll

Förändring och kontinuitet – en kort mediehistoria.
Vad är mediekonvergens?
Digitala medier som nytt medium.
Viktiga skillnader mellan traditionella och nya medier.

Enhet 2: Användning av nya medier i samhället – de samhälleliga förändringarna

Centralt innehåll

Kommunikationsteknik och utveckling samt deras samhällseffekter.
Människors tillgång till och användning av nya mediemiljöer, inklusive nya former av innehållsproduktion, användarinteraktion och socialt nätverkande.
Den nya teknikens påverkan på funktioner som främjar möjligheten att delta (eller vara delaktig) i förändringar av demokratiska institutioner och processer.

Enhet 3: Användning av interaktiva multimediaverktyg, inklusive datorspel i klassrummet

Centralt innehåll

Interaktiva multimediaverktyg, öppna lärresurser (OER) och mjukvarulösningar för förstärkt undervisning.
Interaktiva multimediaverktyg/datorspel för skapande av inlärningsvänliga miljöer.
Mediaspel som verktyg för att stärka medvetenheten och främjandet av globala frågor.
Utbildningsspel kontra underhållningsspel.

Modul 13: Medier, teknologi och de hållbara utvecklingsmålen: MIK-kontexten

Enhet 1: MIK:s roll i förhållande till de globala målen för hållbar utveckling

Centralt innehåll

MIK-utbildning och lärande för hållbar utveckling.
Utbildning för hållbar utveckling.
Utforska, engagera och stärka MIK-modellen i läroplanen.
Data och bibliotek för utveckling.
Globalt partnerskap för MIK åt alla: Unesco MIL Alliance.
MIK-städer.
MIK, språklig diversitet och interkulturell dialog.
MIK för jämställdhet mellan män och kvinnor, och för personer med funktionsnedsättningar.
MIK för att stärka kunskapssamhället: Miljö, klimatförändringar, hälsa och jordbruk.

Enhet 2: Sociala, kulturella och politiska dimensioner på medier och företag inom digital kommunikation.

Centralt innehåll

Medieföretag och företag inom digital kommunikation och ett lands sociala struktur.
Medieföretag och företag inom digital kommunikation och ett lands kultur.
Medieföretag och företag inom digital kommunikation och den politiska situationen.

Enhet 3:Medieägarskap och kommodifiering av information

Centralt innehåll

Den globala ekonomin och e-handel.
Företag inom digital kommunikation och medieägarskap.
Kommunikationsmönster, medieägarskap och kontroll.
Privata (kommersiella medier), statsägda eller statskontrollerade medier och public service-former.
Medborgarmedier och digitala projekt.
Teknikkonvergens (massmedier, företag inom digital kommunikation, telekommunikation och datorer) och uppkomsten av konglomerat inom medier och digital kommunikation.
Transnationalisering (globala medieföretag och företag inom digital kommunikation).
Internationella och nationella regelverk kring medieägarskap och monopollagstiftning.
Ägarskap av företag inom digital kommunikation och medieföretag, innehållsproduktion och programplanering.
Utländskt kontra lokalt innehåll.
Information som samhällelig produkt kontra betalvara.
Tittar- och cirkulationssiffror som mått för medieprodukter och tjänster.
Konsumentkultur (publikens behov kontra deras önskemål).
Strategier och angreppssätt till kommodifieringen av information.
Immaterialrätt och public domain-information.
Upphovsrätt och andra proprietära informationsrättigheter.
Public domain-information.
Fri och open source-mjukvara (och Creative Commons).

Enhet 4: Främjande av alternativa medier med digital teknik

Centralt innehåll

Varför har alternativa medier uppkommit?
Allmänhetens förtroende för de konventionella medierna.
Uppkomsten av informations- och kommunikationsteknologi.
Förändrade medievanor och konsumentmönster.
Definition av alternativa medier (i kontrast till mainstream-medier).
Ägarskap och kontroll över alternativmedier (demokratiserat ägarskap och kontroll).
De alternativa mediernas publik: olika sektorer (kvinnor, unga, barn, arbetare etc.), marginaliserade grupper (kulturella samhällsgrupper, migranter etc).
De alternativa mediernas innehåll (till exempel grupper/communities eller sektorers intresse- och utvecklingsfrågor).
Den journalistiska processen i alternativmedia (till exempel lokalsamhällesperspektiv, deltagande och interaktivt synsätt).
Alternativmedias roll i samhället (till exempel i förhållande till transparens, diversitet och yttrandefrihet.
Planering, genomförande och upprätthållande av alternativmedia i olika sammanhang.
Alternativmedia i skolan.
Alternativmedia i samhällsgemenskaper.
Alternativmedias intäktsmodeller.

Enhet 5: Användandet av nya medieteknologier i samhället – den samhälleliga förändringen

Centralt innehåll

Kommunikationsteknik, utveckling och deras samhällseffekter.
Människors tillgång till och användning av nya mediemiljöer, inkluderat nya sätt att skapa innehåll, användarinteraktion och socialt nätverkande.
Främjande av alternativmedia med digital teknik.
Den nya teknikens påverkan på funktioner som främjar möjligheten att delta (eller vara delaktig) i förändringar av demokratiska institutioner och processer.

Modul 14: Kommunikation och information, MIK och lärande – En avslutande modul

Enhet 1: Kommunikation och information, undervisning och lärande

Centralt innehåll

Definition av kommunikation.
Grundläggande teorier om kommunikation och information.
Utforskande undervisning och lärande som kommunikations- och informationsprocess och hur kunskaper om MIK kan stärka denna process.
Strategier för undervisning med och om MIK.

Enhet 2: MIK och lärteorier

Centralt innehåll

Pedagogik och MIK.
Vad är lärteorier?
Vad är metakognition?
Kopplingen mellan metakognition och MIK.

Enhet 3: Hantera förändring i syfte att skapa en MIK-främjande miljö i lärmiljöer

Centralt innehåll

Den globala kampanjen för medie- och informationskunnighet: en översikt över åtgärder jorden runt, policyutveckling etc.
MIK-främjande miljöer i formella, informella och icke-formella lärmiljöer.
Utmaningar vid integrering av MIK i lärmiljöer och utformning av strategier för att lösa dessa.