Källkritik och MIK i de lokala biblioteksplanerna

I två andra artiklar och kartläggningar redogörs för hur de svenska biblioteken arbetat med källkritik på Facebook respektive på sina webbsidor. Denna kartläggning sammanställer hur biblioteken och de lokala politikerna definierar sina uppdrag kring MIK i de lokala biblioteksplanerna.

Kartläggningen hittas i kalkylarket Källkritik och MIK i de lokala biblioteksplanerna – en kartläggning

Läs mer i de relaterade artiklarna:

En kartläggning över Sveriges biblioteks arbete med källkritik på Facebook under 2020

Källkritik på bibliotekens webbsidor – en kartläggning

Sveriges folkbiblioteks arbete med källkritik på nätet – en översikt – En sammanfattande artikel

Anmärkningar

Ett arbete av det här slaget innehåller troligtvis en del fel i form av relevanta sökträffar som missats, formuleringar som tolkats slarvigt och så vidare. Hör gärna av er så uppdaterar jag artikeln och listan. Kartläggningen genomfördes under januari-mars 2021. 

Biblioteksplaner

Enligt bibliotekslagen skall alla kommuner i Sverige ha en biblioteksplan. Genom ett politiskt förankrat dokument ska betydelsen av biblioteket och dess verksamhet gentemot medborgarna tydliggöras. Biblioteksplanen skall vara ett hjälpmedel vid utvärdering och uppföljning av biblioteksverksamheten.

Biblioteksplanen ska tillsammans med nationella styrdokument som bibliotekslag, skollag, läroplaner samt FN:s konvention om barnets rättigheter samt lokala planer ge stöd åt den kommunala biblioteksverksamhetens utveckling och aktiviteter. 

Utifrån KB:s sammanställning av biblioteksplaner har jag skumläst och sökt mig igenom planerna efter formuleringar som betonar aktivitet med medborgarna som målgrupp på temat källkritik, informationssökning, kritisk granskning och dylikt. Se slutet för en sammanfattning över vilka typer av formuleringar som inte har räknats med. 

Biblioteksplanernas delar som behandlar skolbibliotek har valts bort. 

Resultat

142 av 290 kommuner, cirka 49 procent, har någon typ av formulering i sin biblioteksplan som handlar om att stötta sina medborgare i MIK eller källkritik. Ett typexempel är Örnsköldsviks konkret formulerade mål:

“Biblioteken ska stödja invånare att uppnå en god medie- och informationskunnighet.”

Eller som Borås formulerar det:

“Biblioteken i Borås ska öka den digitala delaktigheten och stärka boråsarnas medie- och informationskunnighet.”

En del formulerar mer modesta mål, som till exempel Lysekil: 

“Erbjuda tillfällen för medborgare att lära mer om källkritik och allmän informationskunskap.”

En del av planerna är väldigt konkreta i hur de ska bilda medborgarna i MIK-frågor:

“Älvdalens bibliotek ordnar också olika kampanjer på Facebook, bland annat om källkritik och information kring olika digitala tjänster.”

Många målformuleringar skiljer sig tydligt åt när det handlar om målgruppen är skola/skolelever eller medborgarna i stort. Ett tydligt exempel av många är Gislaved:

“Det övergripande målet för folkbiblioteken i Gislaveds kommun är:  Att utgöra en resurs för demokratisk utveckling, livslångt lärande och ökad tillväxt.”

Respektive:

“Det övergripande målet för skolbiblioteken i Gislaveds kommun är:  Att stödja kritiskt och kreativt tänkande och ökad läsförståelse.”

Ett annat exempel är Lerum där MIK-förmågorna bara ska stärkas hos de unga: 

“Lerums bibliotek ska arbeta för att öka barns och ungas färdigheter inom medie- och informationskunnighet (MIK) och tillsammans med barn och unga utveckla bibliotekets digitala tjänster.”

Många folkbibliotek sorterar in dessa förmågor under rubriker eller kapitel som handlar om digital tillgänglighet. I Älmhults plan kan vi läsa att:

“Biblioteket garanterar alla invånares tillgång till informationstjänster och understödjer användarnas förmåga att kunna avkoda, förstå, kritiskt granska och analysera information. Biblioteket arbetar aktivt för att motverka det utanförskap som det innebär att inte veta hur och var man kan söka och hitta information i ett allt mer digitalt samhälle.”

I många biblioteksplaner bakas det in formuleringar kring personalens kompetensbehov, som till exempel i Vimmerbys:

“Biblioteket ska också verka för att öka den digitala delaktigheten genom stöd i källkritik och medie- och informationskunnighet, MIK. Det innebär att bibliotekspersonalen måste ligga i framkant när det gäller ny teknik, vilket kommer att kräva löpande utbildningsinsatser.”

Ett flertal av biblioteksplanerna nämner de MIK-relaterade förmågorna endast i samband med personalens kompetensbehov för att hjälpa besökarna med konkret referensservice. 

Fagersta kan exemplifiera:

“Ett väl fungerande bibliotek är beroende av en bra IT-infrastruktur. Kunskaper om källkritik och informationssökning är av allt större vikt för att kunna erbjuda biblioteksbesökare god service. […] Personalen ska ha förmågan att hjälpa besökare att orientera sig i ett nytt digitalt medielandskap.“

Bibioteksplanernas aktualitet

Efter förändring i bibliotekslagen 2013 angående biblioteksplaner har kraven på planernas aktualitet skärpts av Kungliga biblioteket, vilket innebär att planen numera helst ska omfatta en tidsperiod på tre till fem år.

KB definierar en aktuell plan som gällande för innevarande år eller som har varit aktuell högst två år tillbaka i tiden. 

27 av Sveriges bibliotek har helt inaktuella planer och 77 har planer som fortfarande räknas som aktuella men vars giltighet formellt gick ut 2019 eller 2020.

Metod och avgränsningar – biblioteksplanerna och dess formuleringar

Allmänt hållna formuleringar som handlar om att minska den digitala klyftan eller skrivningar som “goda kunskaper inom it” har inte räknats med i denna uppställning. Inte heller har folkbibliotekens arbete med skolan som målgrupp räknats med, som till exempel formuleringar kring att “Alla skolor erbjuds bokpresentation och medie- och informationskunskap.”

Formuleringar tagna ur lagtexten om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning har inte heller räknats med. Begreppet digital kompetens som begrepp är i denna kartläggning att betrakta som för vagt för att utgå från att källkritik, informationssökning och de bredare MIK-kompetenserna ingår. 

Formuleringarna som ofta ser ut ungefär så här har inte räknats:

“Biblioteken har i uppdrag att öka kunskapen om informationsteknik och möjliggöra för fler att ta del av det digitala samhället. Den allmänna digitala kompetensen behöver ökas i takt med att det offentliga Sverige och andra aktörer alltmer övergår till digitala tjänster.”

En del formuleringar som kretsar kring att hjälpa allmänheten med informationssökning och samhällsinformation skulle kunna argumenteras för ingår men har inte tagits med.

Att arbeta för att minska den digitala klyftan och skrivningar som “goda kunskaper inom it och den digitala världen” har inte heller räknats med.