En kartläggning över Sveriges folkbiblioteks arbete med källkritik på Facebook under 2020

Många svenska bibliotek identifierar källkritik och andra MIK-relaterade förmågor som viktiga delar av sitt uppdrag och som en del av uppdraget kring kunskapsförmedling och värnandet av den fria åsiktsbildningen. Hur har biblioteken arbetat med källkritik på Facebook under 2020?

I två andra artiklar och kartläggningar redogörs för hur de svenska biblioteken informerar om källkritik på sina webbsidor och hur deras arbete med källkritik och MIK formuleras i deras lokala biblioteksplaner. Denna kartläggning försöker svara på frågan om hur Sveriges folkbibliotek har använt Facebook för att informera och utbilda om källkritik under 2020, ett år präglat av mer arbete på de digitala arenorna. 

Ett antal bibliotek har också via mejl tillfrågats om hur de resonerar kring användandet av Facebook för den här typ en av verksamhet och utdrag från dessa intervjuer finns nedan. 

Kartläggningen hittas i kalkylarket:

Källkritik på bibliotekens Facebooksidor 2020

Läs mer i de relaterade artiklarna:

Anmärkningar

Ett arbete av det här slaget innehåller troligtvis en del fel i form av relevanta sökträffar som missats, formuleringar som tolkats slarvigt och så vidare. Hör gärna av er så uppdaterar jag artikeln och listan. Kartläggningen genomfördes under januari-mars 2021. Denna kartläggning gör såklart inget anspråk på att redovisa för hur mycket andra aktiviteter och service som handlar om MIK/källkritik folkbibliotek har genomfört under 2020, utan redovisar bara det som var synligt på Facebook under datainsamlingsperioden.

Resultat

I kartläggningen över bibliotek på Facebook har 422 Facebookssidor för bibliotek fördelade på 268 kommuner identifierats. 22 av Sveriges 290 kommuner har vad jag kan hitta inte någon dedikerad Facebooksida för sitt/sina bibliotek.

71 av kommunerna har postat ett eller flera inlägg som berör källkritik under 2020, det vill säga cirka 27 procent av kommunerna med biblioteksfacebooknärvaro.

Om man istället räknar alla bibliotekssidor, det vill säga även alla biblioteksfilialer och områdesbibliotek, så hittas 83 inlägg vilket ger att ungefär 20 % av Sveriges bibliotek på Facebook postat något inlägg innehållande “källkritik” under 2020.

Av dessa 71 kommuner har 20 postat fler än ett inlägg på temat, medan 51 har postat ett ensamt. 

Innehållsmässigt är det blandat. Till exempel så länkar eller hänvisar 19 av kommunerna till MSB:s eller Krisinformations informationssidor om källkritik relaterat till pandemin. Detta representerar ungefär 7 % av kommunerna med Facebooknärvaro.

En hel del bibliotek hade inlägg om källkritik 2019 och tidigare, men inga 2020. 

Kommentarer

Älmhults bibliotek är ett av de bibliotek som postat fler inlägg på temat och Cecilia Persson  och Kristin Karlsson svarar så här på mina frågor

Har biblioteket ett extra viktigt ansvar eller uppgift under coronaåret kring att informera och/eller bilda medborgarna om vikten av källkritik? 

Uppdraget är nog extra viktigt just nu, men kanske framförallt för att faktaresistensen tycks öka. Konspirationsteorier, misstro gentemot vetenskapen och staten är andra exempel. Kanske har det ökat något under pandemin, men det var ett problem redan innan. Att förmedla information om källkritik kommer alltid att vara ett viktigt uppdrag för biblioteken. 

Vilka andra kanaler/forum för detta använder biblioteket? 

Vi har valt att använda Facebook som vår kanal för att sprida källkritik. Det är ett viktigt uppdrag, men biblioteken har väldigt många viktiga uppdrag. Kanske är vårt ansvarsområde för stort, framförallt för ett litet bibliotek. Vi ska minska den digitala klyftan, stå upp för demokratin, vara en mötesplats, en plats för kultur, arbeta läsfrämjande och stödja såväl formellt som informellt lärande. Dessutom för alla åldrar. Det är inte konstigt att vi ibland bara hinner skrapa lite på ytan!  

Med det sagt använder vi kanske inte Facebook som kanal för att det är det absolut bästa sättet för att nå ut, utan för att det är något som vi kan göra som kräver ganska liten arbetsinsats. Förhoppningsvis gör vår relativt lilla insats någon skillnad, ett inlägg i taget!” 

Jessica Nyström på Nyköpings bibliotek:

Hej, ni har under 2020 gjort fem inlägg som handlar om källkritik på Facebook, detta är många för att vara svenska bibliotek på Facebook. Är Facebook en viktig kanal för att sprida information om källkritik?

”Vi har pratat om att vi vill ge en bild av hela bibliotekets verksamhet, bland annat via sociala medier. Det är lätt att människor som inte arbetar på bibliotek tänker att bibliotek ”bara” handlar om böcker. Eftersom vi, förutom det läsfrämjande uppdraget, även har ett uppdrag som handlar om att arbeta med medie- och informationskompetens så har vi velat lyfta även det på Facebook. Det är ett sätt att visa på den kompetens som finns på biblioteket, men förstås också ett sätt arbeta folkbildande kring det här frågorna.”

Är detta en viktig uppgift för biblioteken?

”Ja det är en viktigt uppgift. Det är inte självklart att hitta bra vägar att som folkbibliotek arbeta med källkritik och MIK-frågor. Det är viktigt att prova olika sätt.”

Har biblioteket ett extra viktigt ansvar eller uppgift under coronaåret kring att informera och/eller bilda medborgarna om vikten av källkritik?

”Ja, eller det är egentligen alltid viktigt. Det är kanske snarare så att det har blivit väldigt tydligt under det här året att det är viktigt att informera om och uppmärksamma vikten av källkritik. Corona har varit ”tacksamt”, eftersom det berör alla och eftersom det förekommer mycket ryktesspridning kring viruset.”

Jonna Steinrud på Säters bibliotek:

”Ja, sociala medier som Facebook och Instagram är viktiga kommunikationskanaler och vi använder dem som komplement till vår hemsida. Vi har inte haft någon särskild satsning på källkritik under 2020 (jag vill hoppas att vi i så fall kommit över fyra inlägg…) men vi tycker absolut att källkritik/informationssökning är en del av bibliotekets demokratiska och bildande uppdrag samt att det även är ett bra sätt att arbeta med digital delaktighet.”

”Jag tror att bibliotekens roll och olika funktioner har blivit tydligare i och med Corona men att det alltid är viktigt att arbeta med kontext och relevans kring just källkritik. Det finns så mycket i världen och i den digitala vardagen som spelar in och som påverkar oss på olika sätt. Det kan vara politiskt, ekonomiskt, relationer eller i största allmänhet saker som vi reagerar känslomässigt inför. Här blir begreppet källkritik bredare och vi jobbar mycket med just ”digital vardag”. Hur ser din digitala vardag ut? Vad är relevant för dig? Vilka digitala verktyg använder du och hur påverkar de dig?”

Inläggens innehåll

Sammanlagt har 119 inlägg som innehåller termerna källkritik eller källkritisk identifierats. 

19 av dessa inlägg länkar eller hänvisar till MSB eller Krisinformations informationssidor om källkritik relaterat till pandemin. Detta representerar ungefär 7 procent av kommunerna med Facebooknärvaro.

Fem kommuner har delat Sandvikens biblioteks film där bibliotekarier pratar om bra saker att tänka på gällande källkritik under pandemin. 

Nio inlägg berör på något sätt Jack Werner eller Källkritiksbyrån. 

Fyra inlägg hänvisar till någon av Digitekets resurser kring källkritik. 

En del inlägg uppmärksammar inställa arrangemang i pandemins spår med till exempel ovan nämnda Jack Werner, Hugo Ewald och Jonatan Lundberg.

Inga digitala arrangemang på temat har hittats.  

Anledningar till att avstå Facebook som källkritikinformationskälla

15 av de kommuner som inte valt att använda Facebook för den här typen av information har tillfrågats om hur de resonerar kring detta. Anledningarna till att Facebook inte används varierar, men alla menar att källkritik ingår som en viktig del av verksamheten.

Många menar att Facebook inte är rätt kanal för den typen av verksamhet:

“Vår strategi på facebook är främst att marknadsföra våra arrangemang och tjänster. Vi har tidigare jobbat mer med att skriva om bland annat källkritik och andra delar av vårt uppdrag men de inläggen kräver mer tid och kunskap från skribenten samtidigt som interaktionen och reaktionerna på den typen av inlägg är minimal.”

“FB är mer en informationskanal för oss än ett diskussionsforum men ställs en fråga om källkritik av en besökare så svarar vi givetvis.”

“Vi är noga under pandemin med att den information vi postar på Facebook ska vara riktig. Vår strategi är att hänvisa frågor om förändringar i vår verksamhet till vår webbsida där vi samlar all information om bibliotekets verksamhet och för all information och länkar till säkra källor hänvisar vi till kommunens sida. Så vi ska ha en gemensam röst under krisen. Vi kommer framöver att jobba mer med källkritik i mindre sammanhang, i det vardagliga, där det finns möjlighet till interaktion, reflektion och diskussion. Att just Facebook skulle vara rätt forum för det är inte självklart och det är något vi diskuterar.”

”Vi har inte specifikt tänkt använda Facebook till bildning såsom du tänker. Det kanske vi borde, det vet jag inte i dagsläget. Vi har använt våra sociala medier inklusive Facebook till att sprida information om biblioteken i [kommunens] verksamhet i stort och dessutom vill vi fungera som en kanal direkt in till oss. Givetvis är källkritik viktigt för oss och ingår i vårt demokratiska uppdrag. Här i [kommunen] har skolbibliotekscentralen haft uppdraget att bilda unga kring källkritik.” 

Många lyfter att även om verksamheten inte avspeglar sig på Facebook så arbetar de med källkritik på andra sätt:

“Det är dock inte så att vi inte arbetar med frågorna alls även om man kan tro det när man kikar på Facebook. Framförallt i det direkta mötet med besökare, men vi arbetar även med uppdraget genom våra samlingar, e-tjänster, på bibliotekens webbplats, bloggar och poddar samt att vi deltar i Bibblan Svarar. Framförallt lyfter vi i dessa sammanhang källtillit och bilden av biblioteken som kunskapssamling.”

Ett bibliotek lyfter frågan att inlägg på Facebook inte ger någon större effekt:

“Enskilda inlägg på till exempel FB med länkar till artiklar har sällan stor effekt hos oss i sociala medier”.

Men också att personalen behöver känna sig trygga i uppdraget:

“Vi har landat i att för kunna informera och bilda om källkritik på nätet med en gynnsam effekt behövs en strategi och uppföljning. Det krävs också att alla medarbetare känner sig trygga i det uppdraget, för att det just ska ge en gynnsam effekt.” 

En annan aspekt som lyfts är att inlägg rensats bort med hänvisning till GDPR:

“Vi försöker också underhålla vår Facebook-kanal genom att rensa inaktuella arrangemang och inlägg som en del i vårt GDPR-arbete så det kan vara en av förklaringarna till varför inget låg kvar nu.”

Ett bibliotek hänvisar till att omställningen som skett i pandemins spår medfört så radikal förändring av bibliotekets verksamhet att fokus legat på det.

Det har varit ett speciellt år, som du skriver, och fokus har legat väldigt mycket på den omställning av verksamheten som vi gjort, från aktiviteter på plats i biblioteken till digitala aktiviteter, som t ex livesändningar, filmproduktion och aktiviteter i digitala mötesverktyg.”

Ett annat bibliotek om samma problematik:

“Att bilda kring bland annat källkritik är absolut en viktig uppgift för biblioteken och vi jobbar med detta mot skolor och studenter på ett mer strukturerat sätt.  Under normala omständigheter deltar vi tex alltid i All Digital week och har då workshops om bland annat källkritik. Däremot har vi faktiskt inte alls tagit ett extra stort ansvar kring detta just under pandemin och min gissning är att vi varit så oerhört fokuserade på att smittsäkra våra verksamheter och testa nya tjänster/metoder för att kunna hjälpa våra användare utan att de behöver besöka biblioteket fysiskt.” 

Ett av biblioteken som valde att svara på mina frågor menar att de kunnat använda Facebook mer på det viset.

“Jag tillhör administratörerna av vårt biblioteks Facebook-konto och konstaterar att du har rätt i att vi inte haft något inlägg om källkritik. Det borde vi ha kunnat ha.”

Ett bibliotek konstaterar att de upplever uppdraget som svårt:

Vi kommer säkert göra inslag om källkritik så småningom, inte minst nu efter att du gjort oss uppmärksamma på att det saknas. Vi ska bara komma fram till hur vi ska göra det.”

Metod

Alla svenska biblioteks Facebooksidor som vi har hittat har sökts igenom efter sökorden “källkritik” och “källkritisk” för att hitta relevanta inlägg av bildande eller upplysande karaktär eller upplysningar om arrangemang. Ett antal andra ändelser och böjningar av ordet har testats som kontroll, men de två ovan nämnda verkar ha lyft fram de flesta förekommande instanser. Orden täcker så klart inte in allt och det kan mycket väl finnas inlägg och aktiviteter som berör ämnet. Ett bibliotek uppmärksammar mig på att de haft inlägg som berört “falsk information”, “klickåterhållsamhet” och “nätterrorism” som på ett eller annat sätt går att kategorisera in under ämnet. I och med min begränsning av söktermer har jag troligtvis missat fler inlägg som egentligen borde platsat. 

Sökningarna är begränsade till 2020 för att hålla datamängden till en hanterlig nivå samt för att delvis kunna se om pandemin påverkat bibliotekens Facebooknärvaro. 

Ett antal biblioteks flöde över året har kontrollgranskats för att dubbelkolla att Facebooks sökfunktion lyfter fram alla träffar.

Bibliotek som har gemensam Facebooksida med kulturnämnden eller dylikt har tagits med i  kartläggningen men inte de som delar Facebook med hela sin kommun.