Sveriges folkbiblioteks arbete med källkritik på nätet – en översikt

2020 har på många sätt varit ett speciellt år, även så för biblioteken och mycket av deras ordinarie programverksamhet har ställts in eller genomförts över nätet. Denna kartläggning redovisad i tre artiklar har syftat till att undersöka hur bibliotekens arbete kring källkritik har sett ut under 2020 på bibliotekens Facebooksidor samt deras egna webbsidor. En genomgång av bibliotekens skrivningar kring MIK i deras lokala biblioteksplaner har också genomförts för att rama in hur biblioteken själva definierar sina uppdrag.

Denna samlande resurs kan också tjäna som en lista över de svenska bibliotekens nätnärvaro på olika arenor och det är bara att klicka sig runt och låta sig inspireras av allt som sker runt omkring i bibliotekssverige.

Denna sammanfattande del innehåller också en titt på hur olika aktörer tolkar och definierar bibliotekens uppdrag kring källkritik. 

Anmärkningar

Den här typen av kartläggningar kommer med största säkerhet innehålla fel, både sådana som emanerar ur olika tolkningar av texter men kanske framförallt av slarv eller misstag från min sida. Jag ber om ursäkt på förhand och det är bara att höra av er så åtgärdar jag.

Resultat

Se respektive artikel för mer omfattande genomgång över kartläggningens resultat. Här nedan redovisas bara delar av resultaten.

I kalkylarket Källkritik på Facebook, webb och i lokala biblioteksplaner finns alla tre kartläggningar samlade.

Källkritik på bibliotekens Facebooksidor under 2020

71 av kommunerna har postat ett eller flera inlägg som berör källkritik under 2020, det vill säga cirka 27 procent av kommunerna där biblioteken har en facebooksida.

Läs mer här:

En kartläggning över Sveriges folkbiblioteks arbete med källkritik på Facebook under 2020

Källkritik på bibliotekens webbsidor

Lite mer än en tredjedel, 34,1 procent, av de svenska kommunerna har någon information om källkritik av upplysande eller utbildande karaktär riktad till medborgarna, på sina bibliotekswebbsidor.

Läs mer här:

Källkritik på bibliotekens webbsidor – en kartläggning

Källkritik och MIK i de lokala biblioteksplanerna

142 av 290 kommuner, cirka 49 procent, har någon typ av formulering i sin biblioteksplan som handlar om att stötta sina medborgare i MIK eller källkritik.

Läs mer här:

Källkritik och MIK i de lokala biblioteksplanerna

Vilket är bibliotekens uppdrag kring källkritik?

Biblioteken har i nuläget inget formaliserat uppdrag kring källkritik utöver bibliotekslagens formulering om informationsteknik och kunskapsförmedling. 

”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.””(2 §)

”Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.” (7 §)

Många anser dock att biblioteken har ett uppdrag att stötta, stödja och facilitera källkritik och närliggande MIK-förmågor utifrån dess demokratifrämjande uppdrag.

I förslaget till nationell biblioteksstrategi, Demokratins skattkammare (pdf), kan man läsa att biblioteken bör ses som en tänkt aktör i totalförsvaret:

”Vid en kris och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av ett biblioteksväsende som har en viktig roll för en säker, oberoende och trovärdig informationsförmedling för hela samhället som en del av civilförsvaret. Mediesamlingar och bibliotekarier erbjuder fakta, sök- och källkritik samt eftertanke som ett skydd.” (sid. 7)

I strategin önskas en fördjupning och förtydligande av de MIK-relaterade uppdragen:

”Biblioteksväsendet ska ge kunskap om källkritik och informationssökning liksom algoritmer och filterbubblor som riskerar att bidra till en fragmentisering av det offentliga samtalet och leda till en minskad tilltro till grundläggande fakta. Biblioteken har uppdrag och personal att stödja invånarna i att uppnå en god medie- och informationskompetens (MIK).”(sid 7.) 

En diskussion om bibliotekens roll som samhällsviktig verksamhet har också uppkommit i pandemins spår där Svensk Biblioteksförening lyfter fram biblioteken som samhällsnyttig verksamhet i deras arbete med att stötta medborgarna med deras informationsbehov:

”Bibliotekarier runt om i Sverige bistod dagligen kommuninvånarna med såväl digital handledning, myndighetskontakter, råd kring säkra källor för covid-19 med mera.”

Bibliotekariernas expertis kring detta lyfts också fram av Karin Linder i debattartikeln:

”Och bibliotekarier är experter på källkritik, något som visat sig nödvändigt under pandemin.”

I kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalets slutrapport beskrivs folkbiblioteken som en viktig aktör i arbete med MIK (s. 124). 

I rapporten Biblioteken och pandemin kan vi läsa om svensk biblioteksförenings uppfattning om bibliotekens ansvar och verksamhet i kris:

”Pandemin har dock visat på den extremt viktiga roll folkbiblioteken spelar i ett samhälle i kris. Inte som värmestuga, utan som upprätthållare av den fria åsiktsbildningen och yttrandefriheten. Folkbiblioteken är en ryggrad för den fria åsiktsbildningen. Dit kan allmänheten vända sig för att få hjälp med informationssökning och att navigera bland källor och information. I tider av kris blir den rollen ännu viktigare.”

Bibliotekens lokala biblioteksplaner innehåller konkretiseringar av de olika styrdokumenten och syftar till att staka ut verksamhetens praktiska mål utifrån de mer abstrakta skrivelserna i lagar och styrdokument. 

Kanske kan de här kartläggningarna inspirera er i ert arbete med MIK och källkritik!