Om barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter är en internationell överenskommelse om rättigheter för barn och unga fram till den dag de fyller 18 år. Grundtanken är att alla barn i världen är födda fria och att alla barn har lika värde.
Konventionen antogs enhälligt av FN:s generalförsamling 20 november 1989, och trädde i kraft 2 september 1990, även i Sverige. Men historien om barns rätt börjar inte 1989. Redan i slutet av 1800-talet uppmärksammades barns rättigheter. 1924 kom Geneve-deklarationen om barns rättigheter, som mest handlar om barns rätt till försörjning (provision) som behövs för en bra utveckling. 1959 kom en FN-konvention om barns rättigheter där fokus lades på skydd (protection) mot diskriminering, utnyttjande och våld. 1978 sattes ett arbete igång som utmynnade i dagens barnkonvention. 1989 tillkom delaktighet (participation).
Barnkonventionens huvudprinciper
Rättigheterna i barnkonventionen utgår från fyra huvudprinciper
- Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
- Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
- Alla barn har rätt till liv och rätt att utvecklas i sin egen takt, och utifrån sina egna förutsättningar.
- Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad.
Barnkonventionen består av 34 sakartiklar, samt 13 artiklar om övervakning och anslutning.
Sverige hade en framträdande roll i arbetet med konventionen, och var ett av de första länderna att ratificera den. Alla världens länder utom USA har skrivit under konventionen.
Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020. Men redan tidigare har flera av artiklarna tagits upp i lagar som rör barn, och på så sätt blivit direkt gällande, bland annat i socialtjänstlagen, i föräldrabalken och i utlänningslagen.
Principerna om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals ska också genomsyra alla nya lagar, alla beslut och alla samhällsverksamheter som rör barn.

Uppföljning
Barnombudsmannen, BO, är den myndighet som har i uppdrag att bevaka barns och ungas rättigheter och intressen utifrån barnkonventionen. Varje år träffar BO barn i Sverige, och lämnar en rapport till regeringen om barnens situation. BO ger också förslag på hur svenska lagar kan ändras så att barns rättigheter bättre tas tillvara. På BO:s hemsida finns Barnrättsresan som hjälp för att implementera barnkonventionen.
Med jämna mellanrum sammanställer regeringen en rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter. Den förkortas oftast FN:s barnrättskommitté. Kommittén håller förhör med regeringen och ger rekommendationer på hur Sverige kan arbeta för att bättre ta tillvara barns rättigheter. Organisationer och enskilda kan också skicka in synpunkter till barnrättskommittén. Sverige får ofta skarp kritik, exempelvis om behandlingen av barn på flykt.
Många myndigheter och kommuner gör barnkonsekvensanalys inför beslut, och har även infört barnbokslut varje år. En del arbetar också med så kallad barnrättsbaserad beslutsprocess.
Något för bibliotek att ta till sig!