Artikel 23: Barn med funktionsnedsättning
Faktaruta
Alla barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som gör det möjligt för dem att delta aktivt i samhället.
Artikel 23
- Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.
- Konventionsstaterna erkänner rätten till särskild omvårdnad för ett barn med funktionsnedsättning och ska, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får stöd för vilket ansökan föreligger, i enlighet med vad som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet.
- Med hänsyn till att ett barn med funktionsnedsättning har särskilda behov ska det stöd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller de ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet. Stödet ska syfta till att säkerställa att barnet har effektiv tillgång till och får utbildning, hälso- och sjukvård, rehabilitering och habilitering, förberedelse för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, inklusive dess kulturella och andliga utveckling.
- Konventionsstaterna ska i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av barn med funktionsnedsättning, inklusive spridning av och tillgång till information om habiliteringsmetoder, utbildning och yrkesinriktad utbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sin kapacitet och kompetens och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn ska härvid tas till utvecklingsländernas behov.
Barn med funktionsnedsättning kan ses som en grupp, men är i realiteten flera grupper. Alla har de samma behov som andra barn, men biblioteket måste anpassa verksamhet och lokaler efter dem. Det finns en del som är gemensamt för dem alla, och det handlar om förhållningssätt. I kommentaren vid artikel 3 står: Ett förslag på hur man kan tänka kring prioriteringar är att se till att barns och andra i bibliotekslagen prioriterade gruppers behov uppfylls först, innan de icke prioriterade grupperna får del av medieanslag, lokalyta, personal osv.
Universell utformning är ett begrepp som är användbart här. Det innebär att allt så långt det är möjligt är utformat så att det passar alla. Att något passar en rullstolsburen person gör inte att det passar mindre bra för den som inte har funktionsnedsättning. Att vara extra tydlig inför och under ett besök av en grupp barn där ett par av dem har autism, gör inte verksamheten sämre för någon annan i gruppen. Många barn är hjälpta av att de vet vad de ska göra på biblioteket, var toaletten finns, vem de ska träffa, hur länge de ska vara där och vad som händer efteråt. Det inger en trygghet som kan göra biblioteksbesöket genomförbart.
Utgå från den tanken – att utforma verksamhet så att den passar alla. Det ger flera fördelar: biblioteket behöver inte dubblera verksamhet, och behöver inte särskilt peka ut olika grupper när verksamheten inte exkluderar. För att underlätta kan biblioteket erbjuda hörselkåpor, fidget-prylar och andra sensoriska hjälpmedel. Att komplettera sitt tal med tecken kan också underlätta för en del barn i en grupp.
Men givetvis finns det barn för vilka biblioteket behöver anpassa verksamheten också. Ett exempel är en del barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, såsom autism och adhd. En del bibliotek håller öppet enskilt för de barnen med sina familjer då och då. Då kan biblioteket anpassas så att det passar dem, exempelvis med dämpad belysning och andra åtgärder för att minimera sinnesintryck.
Vid verksamhet för och med barn med intellektuell funktionsnedsättning, If, kan biblioteket behöva förbereda sig extra. Det kan innebära kontakt med personalen på deras förskola/skola, och även att besöka gruppen innan besöket på biblioteket. Förberedelser för att gruppens besök på biblioteket ska bli så bra som möjligt.
Workshopfrågor
- Hur resonerar vi om inkludering och exkludering av barn med funktionsnedsättning?
- Hur resonerar vi om prioriteringar när det gäller dessa barn?
- Hur kan vi göra bibliotekets lokaler, innehåll och verksamhet tillgängliga för dessa barn?
- Har vi tillräcklig kunskap om olika funktionsnedsättningar, och hur vi behöver anpassa verksamheten så att den passar alla barn?
