Artikel 31: Vila och fritid

Ett sätt att stödja barns egen lust till läsning och kunskapande, samt lugn och ro för läxläsning och annat, är att samarbeta med fritidshemmen. Det är också ett sätt att nå även de barn som inte vanligtvis besöker biblioteket på sin fritid. De är då inte skolans läroplan som styr biblioteksbesöket utan fritidshemmets. I den står bland annat att barnen ska samtala om texter, men här betonas också att verksamheten ska utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Biblioteket kan då också komma att bli förknippat med något annat än skolans mer tvingande läsning och begränsningar i vad barnen får låna. Barn har olika förutsättningar för och tillgång till att utöva kultur. Här kan biblioteket verka utjämnande genom att erbjuda olika slags aktiviteter, inte minst på skolloven. Både erbjuda kulturhändelser och verksamhet för barnens eget skapande. Ta också vara på barnens egen kultur, genom att lyfta fram det de gör på sin fritid.

Lek måste inte med nödvändighet vara stojig och högljudd om man inte tycker att det fungerar på ens bibliotek. Det kan handla om att tillhandahålla digitala spel, brädspel, pussel, kasperteater och utklädningskläder. Man kan också införa element av lek i exempelvis mötet med förskoleklasser. Då finns boken Boklek av Anne Ljungdahl som en bra inspiration. Den finns även på Digiteket.

I undersökningar om vad barn önskar på sitt bibliotek brukar lugn och ro ligga högt på önskelistan. Många barn är trångbodda och får inte ro till läxor och läsning hemma. De flesta bibliotek tillhandahåller studieplatser för vuxna, men det finns inte alltid liknande platser på för barn. Bibliotekspersonal som är snäll är också utmärkande bland barns önskemål. Biblioteket kan vara en trygg plats med närvarande personal som en tredje slags vuxen som inte bedömer en: inte lärare och inte förälder.