Vem kan du lita på?
Sammanfattning
Vem kan man lita på? Vi kan inte vara experter på allt själva utan vi måste kunna lita på andras expertis inom ett ämne. Innan vi bestämmer oss för att lita på en källa måste vi avgöra om källan är en auktoritet inom området de uttalar sig om. Man bör också känna till vilka perspektiv källan har – i vilken kontext verkar de? För att avgöra detta så behöver du lämna källan och söka annorstädes. Läser man endast källan får man bara informationen de vill att du ska ha. Alla källor har sina perspektiv och bias utifrån sin världsbild och politiska preferenser. Dessa perspektiv behöver man ha med sig när man använder källorna.
En viktig aspekt i den faktagranskande processen är att förmågan att kunna avgöra om en informationskälla är trovärdig. Även trovärdiga källor kan göra misstag och det är viktigt att kunna göra rättelser om något blir fel. Att vara medveten om källors vinklar och perspektiv är nödvändigt, liksom att ha med det i processen i stället för att bara avfärda källor för att de har bias.
Övningar
Medias perspektiv och bias – Övning 1
All media utgår från sina olika perspektiv och verkar i olika typer av politisk kontext. Det går att lära sig känna igen olika typer av markörer i texten för att enkelt kunna avgöra var på den politiska skalan en text hör hemma. Läs texterna nedan och fundera på vilka typer av tidningar som publicerat dessa. “Facit” följer längre ner.
Artikeltext 1
“Vårdpersonal som bär på coronasmittan uppmanas att fortsätta gå till jobbet på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Det rapporterar bland annat Dagens Juridik som har tagit del av ett informationsbrev som har skickats ut 15 000 vårdarbetare på Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge.
Om en medarbetare testas positivt för covid-19 ska den personen ha en dialog med sin chef, det är sedan upp till chefen att göra en bedömning utifrån vilka arbetsuppgifter den smittade har – man ska till exempel inte jobba med immunkänsliga patienter om man testas positivt utan då kan man jobba med andra arbetsuppgifter i stället.”, står det i det interna brevet.
Enligt uppgifter till xxxxxxxxx har stora delar av de anställda protesterat mot uppmaningarna. Än så länge har Kristdemokraterna och övriga högerpartier valt att inte kommentera nyheten ifråga. Ingen av Kristdemokraternas sjukvårdspolitiker har valt att fördöma det hela.”
Artikeltext 2:
“Daniel Shaver är vit. Inga kravaller åtföljer hans död. När en videoupptagning av dödsskjutningen släpps vid rättegången nästan två år senare är det många som blir upprörda, men i massmedierna får skjutningen inte tillnärmelsevis den uppmärksamhet – och framför allt inte den upprörda indignation som flera av de svarta offren fått.
I svenska massmedier är det nästan knäpptyst. Först efter att Fria Tider publicerat en artikel lägger Expressen upp en på sin hemsida. Övriga systemmedier skriver inte en rad. […]
Rent objektivt är dödsskjutningen av Daniel Shaver förmodligen den mest dramatiska och nyhetsvärdiga polisskjutningen hittills. Det finns en video som visar Daniel Shavers sista skräckladdade ögonblick i livet. Det finns en polisman som friats helt trots att många som sett videon anser att han är uppenbart skyldig, och en insatsledare som inte ens åtalats. Det finns en sörjande familj med två små döttrar.”
Facit
Den första artikeln är tagen ur nättidningen Aktuellt Fokus som har ett tydligt vänsterperspektiv. I utdraget ovan kan meningen om att kristdemokraterna inte har fördömt händelsen mana till att man kan anta avsändarens politiska perspektiv.
Den andra texten är ett utdrag ur en artikel från Nya Tider. Här är det lättare att hitta markörer och värdeord. Konventionell media brukar inte i så stor utsträckning börja med att redovisa ett offers hudfärg, skriva om “systemmedier” eller hänvisa till extremhögertidningen “Fria Tider”.
Medias perspektiv och bias – Övning 2
Nedan följer ett antal rubriker. Se om du kan avgöra vilka som hör i vilket
- Tortyrvåldtäktsman från Syrien släpps fri – straffet halverat – Ny bedömning av gärningsmannens ålder i hovrätten
- Polen deporterar svensk bombnazist
- Sjuksköterska gick av sitt coronaskift – blev överfallen och våldtagen av afrikan i 45 minuter
- Hyresgästföreningen synar Svenskt Näringslivs fake news om marknadshyror
- Region Västerbotten vägrar ge sommarsemester – facket kritiska
- Därför flyttar svenskar utomlands: ”Sverige har blivit som Mordor”
- Vägtjuvar kostade skattebetalarna minst 7,5 miljoner – Sex tjuvar från Rumänien belyser kostnaderna för utländska kriminella
- Han hjälper den som vill att hoppa av gänglivet: ”Fler vill lämna”
Facit
Om man är medveten om hur alternativmedias retorik ser ut är det relativt lätt att sortera ut rubriker som innehåller tydliga markörer med fokus på förövares etnicitet.
- Rubrik 1 & 7: Nya Tider (Extremhögerperspektiv)
- Rubrik 3 & 6: Fria Tider (Extremhögerperspektiv)
- Rubrik 2 & 4: Aktuell Fokus (Vänsterperspektiv)
- Rubrik 5 & 8: ETC (Vänsterperspektiv)
Gruppuppgifter
- Ta en gemensam titt bland era dagstidningar och tidskrifter. Vet ni vilka politisk perspektiv de olika tidningarna har?
- Diskutera hur ni hade reagerat och agerat om en låntagare vill ha hjälp med att hitta information om något kontroversiellt, politiskt extremt laddat eller som är en konspirationsteori? Till exempel att Soros och “judarna” styr världen i en hemlig kabal. Hur hade ni bemött den låntagaren? Har ni råkat ut för den här typen av frågor?
Vidareläsning
Det finns flera sammanställningar över amerikansk medias politiska bias. Kolla gärna in Media Bias Chart. Skulle det kunna vara vettigt med en balanserad mediediet, det vill säga att man konsumerar lika mängder vänster- som högerorienterade medier? Hur bör man resonera?
I exempel ovan är det rätt så klart för alla vilka rubrikernas budskap är, men det språkliga greppet hundvissling är värt att känna till. Att använda språkliga markörer, formuleringar, bildspråk eller gester som vissa specifika grupper mottagare kan känna igen kallas för hundvissling, dog-whistle. Den specifika målgruppen förstår budskapet som den stora publiken inte känner igen. Till exempel så menas det ofta underförstått “judarna” när det pratas om att globalisterna eller Soros styr världen, en vanlig tankefigur i de konspiratoriska miljöerna. En annan vanlig hundvissla är begreppet “big pharma” som ofta används i anti-vaccineringsdiskussioner på nätet. Av de insatta tolkas det som ett ställningstagande mot vaccin medan för den breda publiken kanske bara ses som skepsis mot storföretag.
Läs mer om fenomenet i Språktidningen
Wikipedia har som brukligt en bra översiktsartikel kring ämnet.