Faktagranska som proffsen
Sammanfattning
Ju bättre information du har tillgång till desto större chans är det att du fattar bra beslut. Det är således viktigt att kritiskt kunna granska information som du möter med enkla och effektiva metoder. En studie från Stanford University visade att faktagranskare var bättre på att granska webbsidor än historiker. Historikernas metod liknande den de använde när de granskade böcker. De valde att granska själva sidan, dess utseende och att det fanns källor. De började längst upp på sidan och läste och granskade uppifrån och ner. Faktagranskarna gjorde bättre ifrån sig genom att ställa tre frågor om källan de granskade:
- Vem står bakom informationen?
- Vilka bevis finns?
- Vad säger andra källor om avsändaren och dess påståenden?
Man bör först fråga sig vem som står bakom informationen. Det kanske kan vara en vän, en nyhetsproducent, ett anonymt sociala medier-konto. Sedan bör du också titta på påståendet. Finns det bevis för det? Kommer bevisen från en pålitlig källa? Här kan du enkelt söka med hjälp av en sökmotor för att få reda på vad andra skriver om källan.
Det sista steget är att kolla vad andra trovärdiga källor säger om påståendet eller källan. En bra start kan ofta vara Wikipedia.
Du ska inte tro på allt du läser men du ska inte heller skeptiskt misstro all information du möter. Det är lätt hänt att gå från att vara hälsosamt skeptisk till ohälsosamt cynisk. Detta leder oss in på begreppet källtillit – vi måste ha tillgång till källor som vi litar på. Källor som vi inte behöver granska. Ett problem i sammanhanget är att vår inre skeptiker mest har invändningar mot information när vi stöter på något som går emot våra egna värderingar och världsbild. Vi bör granska allt som vi först finner intressant och som vi vill dela vidare med världen. Information vi möter som känslomässigt påverkar oss genom att vi blir arga, upprörda, ledsna eller glada gör att vi inte direkt ifrågasätter informationens sanningshalt. Vi agerar gärna i affekt och kommenterar eller delar vidare.
Övning
Försök hitta ett påstående på sociala medier att granska, du kan till exempel söka efter något kontroversiellt på Facebook för att se om du hittar något märkligt påstående. Kring stora händelser som 9/11 eller Estoniakatastrofen tenderar det att uppstå mängder med märkliga teorier och påstående, så också kring svåra sjukdomar som cancer och dess behandlingar och självklart coronapandemin, men där har de sociala medierna blivit bättre på att dölja problematiskt innehåll och det är svårare att söka efter märkliga påståenden. Du bör vara medveten om att dina sökningar och aktivitet på Google och sociala medier sparas och påverkar din profil vilket gör att algoritmerna kan tro att du är genuint intresserat av ämnet.
Gruppuppgifter
- Kan man se folkbiblioteken som en sorts samhällelig källtillitisk instans i sig? Det vill säga en samhällsinstans man kan gå till där det källkritiska jobbet redan är gjort så att man som individ inte källkritiskt behöver granska informationen.
- Finns det utrymme på bibliotek för skilda uppfattningar kring vad som är sant och falskt?
- Bör det finnas utrymme i form av böcker och tidskrifter på bibliotek för uppfattningar som går på tvärs mot etablerad vetenskap som till exempel klimathotsskeptisism, förintelseförnekande eller homeopati? Finns det en gräns för vilken typ av information biblioteken tillhandahåller inom ramen för fri åsiktsbildning.
- Upplever ni att allmänheten har källtillitisk tilltro till er som bibliotekarier i er yrkesroll?
Vidareläsning
Det är praktiskt omöjligt att granska alla påstående och källor man stöter på. Vi måste kunna lita på en del källor. Olof Sundin sammanfattar i Anders Thoressons artikel om källtillit:
“– Hela vår vardag, i skolan, i yrkeslivet, på fritiden, bygger på att vi tar del av andrahandskunskap. Vi kan inte göra egna undersökningar om allting. Vi måste hitta källor som det är rimligt att lita på.”
Vilken typ av kunskap vi känslomässigt reagerar på och vad vi väljer att interagera med, styrs av olika former av bias. Vad är det för olika typer av kognitiva mekanismer, bias, som gör att så mycket “dålig” information får så stor spridning på nätet?
Misinformation and biases infect social media, both intentionally and accidentally
Det finns en mängd olika typer av bias, en del av de som påverkar oss mest finns samlade med pedagogiska förklaringar i denna resurs för journalister.