Granskning av bild och film
Sammanfattning
De flesta bilder vi stöter på är på ett eller annat sätt redigerade. Det kan handla om ett smakfullt filter på Instagrambilden till mer avancerad bearbetning i Photoshop. Hur kan man avgöra vilka av alla dessa enorma mängder bilder som vi möter varje dag som är gjorda för att lura oss? Bilder är ett kraftfullt verktyg och används därför ofta som bevis eller intäkt för något. Vi är vana vid att tro på det vi ser, i mycket större utsträckning än vad vi är vana vid att tro på det vi läser. Som vanligt gäller dock frågan: Vilken är källan? Vad är intentionerna och vilken kontext presenteras bilden i? Detta gäller även rörliga bilder som det enkelt går att klippa i och redigera så de passar ett visst budskap, men de kan också bara sättas i en kontext där de påstås betyda något. Det absolut lättaste sättet är att helt enkelt ta en filmsnutt och skriva en bildtext till den. Du har nu enkelt ändrat filmens kontext och budskap. Även bild och film behöver läsas lateralt.
Övning
Oavsett vad de säger i filmen så är många proffs val vid omvänd bildsökning oftast den ryska söktjänsten Yandex. Att använda gratistjänster på nätet för digitalt detektivarbete brukar kallas OSINT (Open Source Intelligence) och organisationen Bellingcat har haft stor framgång genom att undersöka krigshärdar och dylikt.
Fotografera ert biblioteks exteriör och ladda upp bilden till Yandex och se om den hittar rätt. I mitt exempel nedan tog jag en bild från Google Street View på Gislaveds bibliotek och sökte efter den, och bland de många liknande husen så dök även Gislaveds bibliotek upp.
Gruppuppgifter
- Diskutera i vilken roll bibliotekarier behöver kunna denna typ av detektivarbete på internet? Ingår det i ditt uppdrag som bibliotekarier?
- Kan man se denna kunskap som en form av allmänbildning? Bör bibliotek försöka förmedla denna typ av färdigheter vidare till allmänheten? Hur skulle man kunna göra det? Kan ni komma på konkreta förslag på hur det skulle kunna gå till på ert bibliotek?
- I förlängningen handlar ju detta också om vilket bibliotekets roll är och vilken funktion det primärt ska tjäna i samhället. Finns det en motsättning mellan den traditionella rollen som läs- och litteraturfrämjande och den nyare där medie- och informationskunnighet poängteras?
Vidareläsning
AI-genererade människor?
Tekniken för AI har i vissa fall blivit så kraftfull att det går att generera bilder av människor som ser genuina ut. Prova själv på thispersondoesnotexist, varje gång du laddar om sidan så generar du ett ansikte på en människa som inte existerar. Vad skulle man kunna använda den här tekniken till för goda och mindre goda ändamål?
OSINT
På Twitter förekommer det utmaningar där folk publicerar bilder med tillhörande frågor, och att följa hur någon löser dessa med OSINT är fascinerande:
NixIntel: Using Flight Tracking For Geolocation – Quiztime 30th October 2019
Vill man själv testa på och utveckla sina förmågor kring avancerad informationssökning är det bara att följa Quiztime på Twitter.
Se gärna Sanningsjägarna om Bellingcat och deras arbete som finns tillgänglig till oktober på SVT:
Memer och propaganda
Memer har blivit en del i det moderna propagandaspelet och är en allt viktigare kommunikationsform. Läs gärna snabbgenomgången av den moderna memens historia:
Även Statens Medieråds skolmaterial Bilder och Verkligheten är bra att stifta bekantskap med i sammanhanget.
På samma tema kan denna underhållande föreläsning av Martin Törnros vara väl värd att kolla på.
“Har du koll på vad du delar och gillar på sociala medier? Är den roliga bilden bara en rolig bild eller har den ett riktat budskap med syfte att påverka dig och samhället? I dag sprids bilder och filmer snabbt i sociala medier och det används systematiskt för olika påverkansoperationer.”