Inledning
Sammanfattning
Vi behöver alla kritiskt kunna granska information. För inte så länge sedan kontrollerades informationsspridning av en liten grupp människor. Men i och med internets genomslag kan nu i princip alla publicera sig för en potentiellt bred publik och göra sin röst hörd. Alla deltar dock inte i det digitala samtalet och det finns också ett digitalt utanförskap i sammanhanget att ta hänsyn till. Möjligheten för alla att publicera sig leder inte bara till positiva saker, utan också till des- och missinformation, näthat och propaganda.
Alla våra vardagliga beslut grundas på den information vi har tillgänglig, och har vi dålig information så finns det risk för att vi fattar dåliga beslut. Des- och missinformation är problematiskt.
Informationskvalitet befinner sig på ett spektrum och är inte bara “bra” och “dålig”. Vi måste granska och bedöma information vi möter och se var den landar på spektrat för att avgöra hur vi ska gå vidare.
Vi som människor är överlag dåliga på bedöma informationens tillförlitlighet på nätet. Studier har visat att vi ofta går efter hur en sida är designad och låter detta avgöra tillförlitligheten.
Stanford universitet granskade i en studie hur historiker, studenter från väl ansedda universitet och professionella faktagranskare skulle bedöma en sidas trovärdighet. De två förstnämnda grupperna presterade inte speciellt bra utan fokuserade på till exempel sidornas design. Faktagranskarna som dagligen jobbar med att granska information var de som överlägset var bäst. Hur jobbar då dessa? Följ med i de tio lektionerna så kan du också lära dig!
Övningar
Granska en sida
Föreställ dig följande scenario: På ert biblioteks informationstavla för allmänheten har det dykt upp affischer som påstår att 5G är farligt och cancerframkallande.
Du vill granska de radikala påståenden som finns på affischen. Fundera på hur din process för detta ser ut – hur brukar du göra när du ska ta reda på något? Går du in på en länkad webbadress? Googlar du avsändaren? Bläddrar du längst ner för att hitta sidinformation? Öppnar du en ny flik och söker mer information om stiftelsen?
Hur brukar du göra när du granskar något till vardags? Det är bra att reflektera över sitt beteende när man söker och faktagranskar. Vilka processer har man automatiserat? Finns det kanske andra, bättre, sätt att genomföra en sökning eller granskning av ett påstående.
Vad gäller sakfrågan bör man vända sig till myndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten för rättvisande information och kanske vara lite skeptiska mot lobbyorganisationer i frågan.
Informationstillgång och kritisk granskning
Ett av Stanfordgruppens experiment och dess resultat finns beskrivet i artikeln
Can Students Evaluate Online Sources? Learning From Assessments of Civic Online Reasoning
Kan du få tillgång till artikeln för att granska resultaten? Om inte, vad skulle det kosta att få tillgång till den? Fundera på om det finns problem med att forskningsartiklar sällan är tillgängliga för gemene man?
Gruppuppgifter
- Använder ni era källkritiska förmågor i er yrkesroll som bibliotekarier?
- Behöver ni som biblioteksanställda var duktiga på digital källkritik? Är det något som ni uppfattar som enkelt? Skulle ni säga att bibliotekarier som yrkesgrupp är duktiga på detta?
- Nedan beskrivs fenomenet Dunning-Kruger-effekten. Tror ni att bibliotekarier som yrkesgrupp är under- eller överrepresenterade bland de som “lider” av symptomet? Eller är det kanske så att bibliotekarier är överrepresenterade bland de med bluffsyndromet (imposter syndrome). Det vill säga motsatsen till Dunning Kruger – att man är mycket duktigare och mer kompetent än man själv tror.
Vidareläsning
Hur duktiga är unga på att granska information?
Thomas Nygren på Uppsala Universitet har i sin forskning undersökt svenska skolelever och hur duktiga de är på digital källkritik:
- 88 % av de svenska eleverna i studien kunde inte skilja nyheter från annonser.
- 44 % av eleverna identifierade en text från Sveriges Radio som mer trovärdig jämfört med en text från högerextrema Fria Tider som beskrev samma nyhet.
- 47 % av eleverna ansåg att en text där en kirurg påstod att den enda möjligheten för viktminskning var operation var mer trovärdig än en artikel som redovisade de senaste vetenskapliga resultaten kring viktminskning, dieter och träning.
Hur tror du att vuxna i allmänhet hade hanterat frågorna i testet? Hur tror du att du hade klarat dig? Hur hade era låntagare klarat av testet?
Man ska vara lite varsam med de som uttrycker att de är duktiga på källkritik. En ny studie visar på hur människor med överdrivet självförtroende tenderar falla för, och sprida, felaktigheter. Det finns en kognitiv bias som kallas för Dunning-Kruger. Detta innebär att om man är inkompetent inom ett område har man svårt att förstå att man är inkompetent. Thomas Nygren med flera har visat på liknande tendenser bland svenska ungdomar – de som tror sig vara mycket kunniga och källkritiska är ofta inte det i den utsträckning de själva tror.
En sammanfattning av Stanfords studie om unga och källkritik:
NiemanLab: “Troubling”: High school students (like most people) are not good at evaluating misinformation