Social media
Sammanfattning
I ditt sociala medierflöde tävlar olika aktörer om din uppmärksamhet. Ju längre du stannar kvar på en viss plattform, desto längre kan du exponeras för reklam. Alla vill ha din uppmärksamhet, och försöker att få den på diverse olika uttänkta sätt.
Det som händer online får konsekvenser offline. Vi är alla delaktiga i det digitala medieekosystemet och vi behöver alla ta ansvar för vad vi läser, postar och delar. För att kunna ta detta ansvar måste vi förstå hur systemen fungerar.
Vi kan dela information och kommunicera utan gatekeepers som bestämmer vem som får höras på ett sätt som var omöjligt för tidigare generationer. När vi nu delvis lever i dessa flöden är det viktigt att förstå vilken typ av information som vanligtvis delas, och vilken information som du själv gärna sprider vidare.
Ett problem är att ditt flöde organiseras av algoritmer som sorterar och arrangerar allt innehåll utifrån vad den tror att du vill se. Sådant vi vill se mer av är sådant vi eller andra har reagerat på innan, det vill säga sådant som gjorts oss glada, arga, ledsna, upprörda och så vidare. Engagemang driver engagemang och sociala medier-tjänsterna kommer då i en förstärkningsprocess knuffa mer av denna varan på oss.
Vi lider alla av konfirmationsbias, det vill säga att vi letar efter information som förstärker våra tidigare uppfattningar och lättare avfärdar sådant som går på tvärs med vår världsbild eller som utmanar den.
Det är svårt att komma runt de negativa effekterna av det algoritmiskt styrda nyhetsflödet men två saker som går att göra är att:
- Följa människor och sidor med andra synsätt än dig för att få lite variation i flödet
- Hitta ett sätt att stänga av “Topp” eller “Bästa”-funktionen i flödet så att informationen presenteras lite mer neutralt.
Övning
Din egen bias
Nedan ser du två fejkade upplagor av framsidan på Biblioteksbladet. Vilken av dem känner du instinktivt att du behöver läsa och granska?
Den andra nyheten är nog inte något som du direkt hade delat vidare utan att ha läst och granskat vad som egentligen står. Den första nyheten passar in med vårt bias, vi “vet” att den stämmer och vi anser oss inte behöva granska den. Den andra går stick i stäv med vad vi anser oss veta och vår kognitiva bias i form av konfirmeringsbias, eller confirmation bias, gör att vi vill granska dess påstående och inte den förstnämnda.
Konfirmationsbias
Titta på ovanstående inlägg och fundera över problematiken, skulle denna kunna tjäna som ett exempel på konfirmationsbias?
Analysera ditt flöde
Om du har tillgång till Facebook eller Twitter, överblicka ditt flöde och försök analysera det du har delat vidare eller reagerat på. Kan du avgöra varför du just valde att interagera med just den posten? Ibland är det enkelt: Ett gulligt barn eller en tragisk händelse och man vill bidra med ett digitalt hjärta, men ibland är det svårare.
Gruppuppgifter
- Utgå från uppgiften ovan och diskutera resultaten med dina kollegor. Hade de också reagerat likadant på det du reagerade på? Får de samma känsla som du?
- I den nationella biblioteksstrategin kan vi läsa att: “Vid en kris- och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av ett biblioteksväsende som har en viktig roll för en säker, oberoende och trovärdig informationsförmedling för hela samhället som en del av civilförsvaret. Mediesamlingar och bibliotekarier erbjuder fakta, sök- och källkritik samt eftertanke som ett skydd.” (sid. 7) Var detta en roll ert bibliotek hade under coronakrisen då enorma mängder felaktig information av olika slag florerade?
Vidareläsning
Se gärna Åsa Wikforss reda ut fenomenen post-sanning och faktaresistens ur ett filosofiskt och ett psykologiskt perspektiv. Hon förklarar vad det innebär att ha kunskap och varför kunskapen är så värdefull. Hon beskriver också de psykologiska mekanismer som gör att vi i vissa situationer inte förmår ta till oss fakta.
Som överkurs kan ni också titta vidare på denna filmade föreläsning om mekanismer som går igång för att bekräfta din egen ståndpunkt så fort någon argumenterar emot dig och dina övertygelser.