Chefens blick på barnrätt

Ett släktforskarrum blir till ett spelrum för unga i Mönsterås, och i Habo går personalen på barnrättspromenader tillsammans. I Karlskoga är det fokus på månatliga uppföljningar av barnrättsfrågor, och i Sundsvall har man låtit barnen ta över biblioteket för en dag. Att små förändringar i verksamheten kan ge ett stort avtryck blir tydligt när bibliotekschefer runt om i Sverige sätter barnrätt på agendan.

Det femte webbinariet i webbinarieserien Barnrätt i praktiken genomfördes i november 2025, denna gång med fokus på bibliotekschefens roll. Träffen leddes av barnrättsstrategen Monica Gustafsson-Wallin, som både inledde och avslutade träffen med handfasta tips och teorier kring barnsyn. Däremellan samtalade Monica med fyra bibliotekschefer, som delade med sig av hur de arbetar konkret med barnrätt i sina verksamheter.  

En spretig överblick

Inför webbinariet hade en kort undersökning genomförts, i form av en enkät som skickades ut till bibliotekschefer i landet, för att få en övergripande bild av chefernas syn på sin egen roll vad gäller barnrättsarbete på bibliotek. Svaren visade att folkbiblioteken arbetar med barnrätt i varierande grad. Flera bibliotekschefer lyfte strategiska insatser, som handlingsplaner och prövning av barnets bästa inom verksamheten. Många har barnrättsombud och samverkar med till exempel KulturCrew eller ungdomsråd för att stärka barns inflytande på biblioteken. Allt fler bibliotek inför även möjligheten att skaffa bibliotekskort från 13 års ålder utan vårdnadshavares underskrift. 

Samtidigt finns det också flera utmaningar som cheferna uppmärksammar i enkätsvaren, framförallt brist på tid och resurser, avsaknad av rutiner och behov av att stärka kompetensen inom verksamheten. En annan svårighet är att få hela personalen, och inte bara barnbibliotekarierna, engagerade i barnrättsarbetet. Att nå och involvera alla barn, särskilt ungdomar, samt att förankra arbetet i den kommunala organisationen är tydligt prioriterade utvecklingsområden i enkätsvaren. Utmaningarna till trots finns det också många goda exempel på insatser som gett resultat. I den här artikeln presenteras fyra sådana insatser. 

Barnrätt, barnsyn och biblioteket

Webbinariet inleddes med att Monica Gustafsson-Wallin beskrev barn som rättighetsbärare och vi vuxna som ansvars- och skyldighetsbärare. Vuxna är möjliggörare för att barn ska kunna ta del av, tillgodogöra sig och äga sina rättigheter. En bra startpunkt för barnrättsarbete på bibliotek är att fundera över de olika perspektiven: barnperspektivet, barnets perspektiv och barnrättsperspektivet. Hur genomsyras folkbibliotekens verksamhet av dessa? 

Bibliotekschefer har ett ansvar att följa barnkonventionen, som är lag i Sverige. Som chef är det viktigt att se till att det finns möjlighet att arbeta rättighetsbaserat, att värna barns rättigheter i beslut, men också att involvera all bibliotekspersonal i arbetet. Lagen om barnets rättigheter ger sedan 2020 biblioteken utrymme och ansvar att tolka bibliotekslagen, GDPR, offentlighets- och sekretesslagen och andra förordningar och arbetssätt i ljuset av barnens rättigheter.

Barnrätt är inget vi bara gör på en onsdag 

Karlskoga bibliotek har skapat en handlingsplan i barnrätt (pdf), efter en mall från RFSL, med mål, visioner och insatser som följs upp av en arbetsgrupp varje månad. Emma Elofsson, verksamhetsutvecklare och tidigare chef på Karlskoga bibliotek, beskrev hur detta är en del i ett långsiktigt och strategiskt rättighetsarbete. Hon berättade att alla i personalen har ett gemensamt ansvar för att arbeta med barnrätt, därför är det ett medvetet val att bibliotekets två barnrättsombud inte är barnbibliotekarier. Enligt Emma arbetar barnbibliotekarierna redan bra med frågorna och hon framhöll att det är genom personalens engagemang som man behåller kunskap och kompetens och utvecklar verksamheten framåt. Det är på så sätt man kan säkerställa att barnrättsarbetet sker varje dag. Däremot kan det vara en utmaning när barnrättsarbetet inte sker på samma sätt inom hela kommunen. 

“Barnrättsarbete är ett ständigt pågående arbete och varje steg, varje sak som görs för barnets bästa är viktigt och betydelsefullt.”

Emma Elofsson

Låt barnen bestämma på en Takeover Day! 

Angelika Lundkvist, som är enhetschef på Sundsvalls bibliotek, berättade om hur biblioteket arbetar systematiskt med barnrättsfrågor. De har bland annat en aktivitetsplan med mål för biblioteksverksamheten där alla medarbetare är involverade. Under APT, på ledningsgruppsmöten och i dialog med lokala politiker lyfts barnrättsfrågor kontinuerligt. Det finns också två barnrättsombud på biblioteket och ytterligare ett inom förvaltningen.

Sundsvalls bibliotek gör också barnkonsekvensanalyser när förändringar sker i verksamheten. Nyligen sänktes åldern för att skaffa lånekort utan vårdnadshavares underskrift till 13 år. För att öka barns bestämmande anordnade Sundsvalls bibliotek en så kallad Takeover Day, då barn fick ta över biblioteket för en dag. Åtta barn, som hade anmält sig via bibliotekets webbplats, valdes ut utifrån sina motiveringar kring varför de ville vara med. Inför dagen höll biblioteket i fyra förberedelseträffar tillsammans med barnen. Barnen fick då tillfälle att träffa bibliotekspersonalen, komma med idéer om vad som skulle hända under dagen och göra ett arbetsschema. 

Under Takeover Day fick barnen bemanna informationsdisken, sätta upp böcker, hålla i en sagostund, genomföra aktiviteter såsom kreativ teknik (prova på teknik för barn), kreativa klubben (pyssel för barn) och göra en spökvandring. För att besökare skulle förstå att barnen jobbade på biblioteket hade de tröjor på sig med texten “personal”.

Det blev en väldigt lyckad och uppskattad dag. Energin och flödet i biblioteket var annorlunda och känslan man fick från barn och besökare var glädje.”

Angelika Lundkvist

Efteråt fick barnen utvärdera dagen tillsammans med bibliotekspersonalen. Det framkom att alla tyckte att dagen hade varit toppen och att de gärna ville delta i liknande aktiviteter igen. Angelika konstaterade att det hade behövts mer tid för planering av de många olika aktiviteterna under dagen och att en del av barnen blev lite rastlösa men överlag blev allt väldigt lyckat.  

“När man jobbar med barn kan det svänga fort och de kan plötsligt få för sig att de inte vill göra det som är bestämt att de ska göra. Men efter samtal med barnen var de väldigt duktiga på att kompromissa.”

Angelika Lundkvist

En utmaning för personalen var att släppa på kontrollbehovet och låta barnen göra allt. Bibliotekspersonalen var imponerade av barnens engagemang och deras vilja att hjälpa besökarna.

Barnrättspromenader i Habo

Ingrid Sjöberg, som är bibliotekschef i Habo, lyfte vikten av att barnrättsfrågan finns med som stående punkt på APT och veckomöten. Det gör att alla medarbetare har barnrättsperspektivet med sig kontinuerligt och det är en hjälp även för chefen. För några år sedan initierade barnbibliotekarien idén att arbetslaget skulle gå en barnrättspromenad tillsammans. Hon hade inspirerats av Biblioteksutveckling Region Kalmar läns material Alla barns bibliotek, som är ett inspirationsmaterial om barnrättsarbete på folkbibliotek. Materialet tipsar bland annat om metoden barnrättspromenad och det finns ett stort frågebatteri att utgå ifrån. 

Habo bibliotek genomför numera en barnrättspromenad varje år, där alla i personalen deltar. Promenaden börjar utanför bibliotekets entré och där försöker de förstå hur biblioteket ser ut och uppfattas av ett barn. Syns det att det är ett bibliotek för barn? Inne i biblioteket sätter de sig sedan på golvet och funderar över vad de ser. Går det till exempel att se var barnavdelningen är? På detta sätt utforskar de biblioteksrummet med ett barnperspektiv.

Mycket konkret har kommit ut av barnrättspromenaderna och många små förändringar har gjort stora avtryck. Till exempel finns numera en bild av en bok på bokinkastet och en bild på en toalett vid toaletterna, för att små barn som inte kan läsa skyltar ska förstå. På liknande vis kan barn hitta fram till barnavdelningen genom att följa figurer som är fastklistrade på golvet. Andra förändringar de gjort är att de har ställt fram en pall vid infodisken, som barnet kan stå på för att hamna i samma höjd som personalen. De har satt upp krokar i lägre höjd, köpt in taktilt material med mera. Ingrid funderar på om de vid nästa tillfälle ska göra en barnrättspromenad tillsammans med barn i kommunen, för att också få med barnets perspektiv. 

Ett släktforskarrum blev ett spelrum i Mönsterås

Patrik Byström, som är bibliotekschef i Mönsterås, var sist ut på webbinariet och delade med sig av hur Mönsterås bibliotek förändrade ett släktforskarrum till ett spelrum för unga. På biblioteket fanns nämligen ett avskilt rum för släktforskning, men den lokala släktforskarföreningen var inte längre aktiv och rummet användes därför inte i någon större utsträckning. Samtidigt var det många unga som använde bibliotekets publika datorer för att spela på. Många gånger blev dock ljudvolymen kring datorerna hög, vilket blev ett störningsmoment i det öppna biblioteksrummet. Och då väcktes idén om att göra om släktforskarrummet till ett spelrum.

Enligt Patrik är beslutsvägarna i kommunen relativt korta och det var på så vis inget problem att driva igenom förändringen. Däremot var det en utmaning att övertyga IT-avdelningen om att speldatorerna skulle ligga utanför den begränsning som kommunen satt för att besöka vissa webbsidor. Patrik hänvisade då till bibliotekslagens 8 § genom att argumentera för att barnen stärker sin kulturella delaktighet och kreativitet i spel som till exempel Roblox.

“Egentligen var det ungdomarnas egna driv av att använda biblioteket, deras agerande och intagande av platsen som gjorde att det blev en förändring.”

Monica Gustafsson-Wallin

Patrik berättade också om den barnrättsprövning som gjordes när de ville starta ett ungdomscafé i ett separat konferensrum på biblioteket. Ungdomscaféet är öppet för barn mellan 10 och 18 år en eftermiddag/kväll i veckan då fritidsgården håller stängt. Ungdomscaféet har gjort att fler barn och unga upptäckt bibliotekets verksamhet och lett till en bättre relation till bibliotekspersonalen.

Barnrättsarbete är komplext – inte komplicerat

Som avslutning på webbinariet skickade Monica Gustafsson-Wallin med några tankar om barnrättsarbete på folkbibliotek:

• Barn är inget perspektiv utan individer som finns i alla prioriterade grupper. 
• Barnrätt är inte en barnfråga utan en fråga om mänskliga rättigheter. 
• Barnrätt gäller inte barnavdelningen utan hela biblioteket.

Monica betonade också att det är bra att få igång barnrättsarbetet genom att börja i lärandet, att skaffa sig kunskap. Ett tips är att starta en lärprocess där all bibliotekspersonal lär sig tillsammans. Utvecklingsarbetet underlättas när all personal gemensamt får ta del av och reflektera över definitioner och begrepp, lagkrav och goda exempel på rättighetsbaserade, vardagsnära arbetssätt.

Att gå in med ambitionen att allt inte behöver vara perfekt från början kan hjälpa i uppstarten. Det handlar om ett ständigt lärande och ett processtänk. Att arbeta med barnrätt är inte komplicerat men det är komplext, menar Monica. En uppstart för att få syn på hur just ert bibliotek arbetar med barnets rättigheter kan vara att kartlägga verksamhetens resurser, budget och lokaler. Hur ser fördelningen ut mellan barn, unga och vuxna kopplat till tillgänglighet, prioriteringar, relevans för målgruppen och olika gruppers förutsättningar att ta del av bibliotekens utbud och tjänster?

Att göra barnrättsprövningar och prioritera barnets rättigheter bidrar till beslut som ökar förutsättningarna att i praktiken tillgodose, efterleva och skydda barnets rättigheter. Att bjuda in barn och unga att vara delaktiga vid beslut som rör dem ger biblioteken unik kunskap och erfarenhet som vi vuxna annars missar. Delaktigheten är en förutsättning för ett barnrättsbaserat arbete fullt ut.

Webbinariet arrangerades av Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Biblioteksutveckling Region Kalmar län, Biblioteksutveckling Region Skåne och Biblioteksutveckling Region Örebro län i samarbete med Digiteket. 

Sammanfattningen är skriven av Lena Jonsson, utvecklare vid Region Jönköpings län tillsammans med Monica Gustafsson-Wallin, barnrättsstrateg, Elin Johansson, utvecklare vid Region Kalmars län, Anna Lundqvist Nilson, utvecklare vid Region Skåne och Maria Tidblom, redaktör på Digiteket.