Generera texten
För detta steg kan du använda Rytr, ett skrivprogram online som bygger på OpenAI/GPT-4.
Det kostar ingenting att använda Rytr, men man måste skapa ett konto och logga in. Det finns flera möjliga sätt att logga in. På bilden syns de olika inloggningsalternativ som finns. På gratiskontot kan du generera 10 000 tecken, en summa som snabbt går åt om det är många som delar på det, eller om ni skapare många historier. Det är möjligt att genomföra övningarna också med andra verktyg som Copilot i webbläsaren Edge eller ChatGPT. Inspireras och använd då de olika inställningarna som promptar.
Då det inte är lämpligt att låta barnen logga in kan ni skriva en berättelse gemensamt, där du som bibliotekarie loggar in på en enhet. Ett annat alternativ är att du som bibliotekarie loggar in på flera enheter som barnen och de unga sedan kan använda. Återigen är det viktigt att påpeka att du här tydligt bör nämna för deltagarna att de inte ska använda eller dela med sig av personuppgifter.
När du har skapat ett konto och loggat in är det bara att mata in uppgifterna från förberedelsestadiet i Lektion 2.
Select language: Det språk du vill att berättelsen ska vara skriven på.
Select tone: Precisera den ton du vill att berättelsen ska anta, till exempel humoristisk, allvarlig, skrämmande.
Choose use case: Här väljer du texttyp. Välj ”Story Plot” (berättelse) om du vill skapa en skönlitterär berättelse.
Story Idea: Här skriver du in en mycket kortfattad beskrivning av sagan (max 200 tecken), baserat på det förarbete du gjort i planeringsfasen (Lektion 2). Du kan skriva fritextinstruktionen på valfritt språk.
Number of variants: Välj hur många versioner av samma idé som Rytr ska skriva.
Gör dina val och skriv din beskrivning.
Du kan välja att skriva instruktionerna till berättelsen på valfritt språk. Valet av språk är en av de faktorer som påverkar resultatet. Testa gärna att skriva instruktioner på lite olika språk innan du sätter igång med din workshop tillsammans med barnen. På så sätt ser du skillnaderna och vet vad som fungerar bäst för er.
Det kan också vara bra att välja att generera tre versioner av berättelsen. Det kan dessutom vara bra att skriva hur berättelsen ska inledas och avslutas, men Rytr lämnar fortfarande en hel del att önska vad gäller avslutning på berättelser. Det finns all anledning att återkomma till detta i arbetet med texten!
Klicka på ”Ryte for me” när du gjort dina val så genereras de olika versionerna.
Arbeta skriv- och läsfrämjande
Läs igenom berättelserna tillsammans. Prata om sådant som tonalitet och språk, händelseutveckling, karaktärer och miljöer i berättelsen. Några frågor att fundera över:
- Berättar texten den historia som deltagarna förväntat sig?
- Finns allt det de hade förväntat sig och önskat med i berättelsen?
- Vilket resultat hade de i stället förväntat sig?
- Om resultatet inte motsvarar deras förväntningar, hade de kunnat skriva sina instruktioner på ett annat sätt för att få ett bättre resultat?
- Har de kanske glömt skriva någonting som gör att de inte fått det önskade resultatet?
Ni kan också gå tillbaka till följande punkter för att se hur väl berättelsen lever upp till det deltagarna byggt upp och förväntar sig av berättelsen.
- Dramaturgisk kurva och dess steg med konflikten och lösningen som grund
- Narrativ struktur: kronologisk ordning, tidshopp (tillbakablickar och framåtblickar)
- Tid (när utspelar sig berättelsen?)
- Miljöbeskrivningar
- Personbeskrivningar
- Berättarperspektiv
- Beskrivande text, dialog, monolog, inre monolog
En viktig del av arbetet med texten är också att prata om, kritiskt granska och förbättra det rent språkliga:
- Hurdant är språket i berättelsen? Vilka språkliga svagheter identifierar du i den AI-genererade texten och hur behöver de åtgärdas? Arbeta tillsammans med att identifiera var texten behöver förbättras, varför och hur. Som workshopledare kan du modellera genom att peka på konkreta exempel, förklara svagheterna och visa hur bearbetningar kan göras så att språket blir korrekt. På så sätt synliggör du som workshopledare språket och du låter deltagarna kritiskt granska texten samt träna på att bearbeta och förbättra text med fokus på språk. Att kritiskt granska ”andras texter” (i detta fall AI:s text) och komma med förslag på vilka ändringar som ska göras är en viktig del i att befästa och träna sina egna kunskaper.
Genom att ha dessa konkreta listor som utgångspunkt och mall för samtalet blir det lättare att fokusera på vad som är bättre och sämre, vad som saknas och vad som behöver läggas till.
Om ni har låtit generera flera versioner av berättelserna kan dessa jämföras utifrån de berättartekniska aspekterna som ”lathund” och utgångspunkt. Samtalet kan belysa likheter och skillnader och det är möjligt att utvärdera vilken berättelse eller vilka delar av de olika berättelserna som är bäst. Utifrån detta kan deltagarna sedan fatta väl avvägda beslut kring vad de vill behålla, stryka eller ändra. De kan då också lättare kombinera olika bra delar från de olika berättelserna med varandra till en berättelse som blir riktigt bra!
Här kan du alltså ta tillfället i akt för att låta barnen läsa, utvärdera och sätta ord på det de förväntade sig och vad som saknas. De kan också fundera över hur de skulle kunna göra det på ett annat sätt. Notera förbättringsförslagen.
Om ni har mycket tid kan deltagarna försöka generera en eller flera nya berättelser utifrån förfinade instruktioner till AI-verktyget. Ett mer skrivfrämjande alternativ är dock att låta dem bygga ut och vidareutveckla berättelserna på egen hand utifrån de förbättringsförslag och önskemål som framkommit när ni talat om de genererade texterna.
De olika versionerna kommer troligtvis att föreslå lite olika uppslag till slut, men Rytr har svårt att generera bra, sammanhängande slut på berättelser. Passa på att prata om följande när ni jämför de olika versionerna och alternativen:
- Vad är ett bra slut?
- Vilket slut passar bäst till den här berättelsen?
- Vilket slut vill deltagaren skapa och varför?
Skriv ett lämpligt slut på just er berättelse!
Genom att studera de olika versionerna kan du och deltagarna också diskutera sådant som hur man bygger ut texten och får beskrivningar att bli mer målande eller utförliga, till exempel genom meningsbyggnad, meningslängd och användning av adjektiv. Det kan hjälpa deltagarna att lära sig bygga ut texterna och att göra berättelserna längre, om de är ovana skribenter som har svårt att skriva längre texter. Visa gärna några konkreta exempel på hur det kan gå till när man bygger ut en mening. I det här momentet är det inte heller lämpligt att ta hjälp av Rytr, utan ni får själva bygga ut och förbättra texten.
Bearbeta och färdigställ texten
När deltagarna vet vilka delar de vill återanvända, kombinera med varandra samt skriva om är det dags att börja bearbeta texten. Ni kan göra bearbetningen direkt i Rytr eller klippa ut och klistra in texten i ett vanligt Word-dokument eller annat liknande skrivprogram som du och deltagarna är vana vid att jobba med.
Det går att bearbeta texten direkt i Rytr som också erbjuder vissa formateringsmöjligheter.
En av de tre genererade texterna i Rytr.
Text efter manuell bearbetning. Inledningen har skrivits om så att den i högre grad låter som en folksaga, texten har byggts ut och i vissa fall blivit mer beskrivande, dialog har lagts till och ett lämpligt slut har skapats.
Låt deltagarna läsa igenom den nya versionen för att se att den är sammanhängande och flyter på. Ändra och förbättra ytterligare enligt behov.
Nu är berättelsen klar! Det har blivit dags att skapa bilder.