Vad utgör en berättelse?
Unga skapar med hjälp av dator. Illustrationen är ett montage och har genererats med hjälp av Canva.
Att arbeta med AI för att skapa litteratur och böcker med barn och unga är roligt och kreativt. Här finns också en stor potential att arbeta med barn och unga för att öka förståelsen för hur berättelser är uppbyggda. Med ett bakomliggande pedagogiskt tänk och ett medvetet tillvägagångssätt ökar AI-skrivandet både förmågan att skapa sammanhängande och läsvärda berättelser och förmågan att analysera och avkoda litteratur och budskap. Det ökar också förmågan att avkoda samspel mellan text och bild. AI kan bidra till stärkt litteracitet. Det i sin tur ökar möjligheterna för barn och unga att uppleva läsglädje samt främja intresset för litteratur. Rätt använd kan AI alltså användas för ett läsfrämjande syfte.
Nedan följer en genomgång av sådant som berättarstruktur och -teknik som du kan lyfta in i din workshop och i samtalen med deltagarna för att din workshop ska bli skriv- och läsfrämjande.
Tänk alltid på att anpassa nivån efter åldersgruppen. Genomgången nedan är generell och kan ses som ett förslag som du sedan kan anpassa utifrån vad som är lämpligt i förhållande till din grupp.
Form, genre och stil
Under det kommande praktiska arbetet med AI-skrivandet kommer det vara viktigt att diskutera, fundera över och ta ställning till sådant som form och genre och stil. Dessa är utgångspunkter för vilken typ av berättelse barnen eller de unga vill skapa. Vill de till exempel göra en textbok, en illustrerad bok eller en bilderbok? Ska det fortsatt vara en skräckberättelse, en fantasyberättelse, en deckarhistoria eller en magisk berättelse? Hur ska den vara skriven: med humor, satiriskt eller på annat sätt? För att kunna skapa så precisa och konkreta beskrivningar som möjligt för att generera text med AI måste deltagarna i workshoppen ställa sig frågor kring detta.
Berättarteknik
Nästa steg i att kunna planera sin berättelse handlar om berättartekniska aspekter. Genom att låta barnen och de unga lägga lite tid på att planera sin berättelse utifrån ett antal punkter blir de mer medvetna om vilken historia de vill berätta. De blir medvetna om hur berättelserna är uppbyggda och vad som påverkar berättelsernas utformning.
Ju mer medvetna barnen och de unga är om berättelsernas uppbyggnad, desto lättare blir det också för dem att sätta ord på varför de tycker att den AI-genererade berättelsen är bra eller dålig och att identifiera vad de tycker skulle behöva ändras eller förbättras. De får möjlighet att analysera, kritiskt granska och utvärdera. De ges möjlighet att ha en väl underbyggd åsikt och motivera sina val. De kan ta ett ägandeskap över texten och ges genom sin kunskap och medvetenhet en möjlighet att skapa förändring.
Se till att planera för din workshop så att barnen får möjlighet att i den utsträckning det är lämpligt för målgruppen arbeta med följande:
- Dramaturgisk kurva och dess steg, konflikten och lösningen som grund.
- Narrativ struktur: kronologisk ordning, tidshopp (tillbakablickar och framåtblickar).
- Tid (när utspelar sig berättelsen?).
- Miljöbeskrivningar.
- Personbeskrivningar.
- Berättarperspektiv.
- Beskrivande text, dialog, monolog, inre monolog.
Berättare
Vem är berättare? Ni kan prata om att det är skillnad på en berättare och en huvudperson. Här kan ni också prata om att det finns första- och tredjepersonsberättare. Dessutom kan ni prata om hur det kan påverka förståelsen av det som sker och den information man får beroende på vem som berättar. Om du arbetar med äldre ungdomar kan även berättarperspektiv diskuteras.
Samverkan mellan text och bild
Den här kursen går igenom hur du och dina deltagare skapar berättelser som kombinerar text och bild. Att arbeta med denna typ av texter är ett utmärkt sätt att öka medvetandet om hur samspelet mellan text och bild faktiskt fungerar. Arbetet ökar medvetandet ytterligare om hur berättelserna är uppbyggda och strukturerade, eftersom barnen kommer att behöva gruppera textens delar i avsnitt, scener eller utifrån händelseutvecklingen enligt den dramaturgiska kurvan för att kunna bestämma till vilka delar de vill ha bilder, varför det ska vara en bild just där och vad bilden ska beskriva för att förstärka förståelsen eller läsupplevelsen.
I det här momentet är det alltså möjligt att prata om att text och bild kan förtydliga innehållet, bidra med mer information och förtydliga stämningar såsom sorg eller tonalitet såsom humor, men i vissa fall också bidra med motstridig information i texten! Om ni har mycket tid kan du ha med böcker och visa på konkreta exempel på bilders olika funktioner.
Böcker att inspireras av
Den stora smällen av Mats Wänblad ill: Per Gustavsson
Familjen ger sig ut på en båtfärd med båten ”Lyckan” (motsäger vad det hela kommer utvecklas till). Bildernas färg och motiv förstärker berättelsen om de två föräldrarna som bråkar och skiljs, och familjens nya liv.
Stopp! av Marta Altés
En hund är älskad av sin familj som ständigt ropar på honom. Konstigt bara att det står ett annat namn på halsbandet. Hunden förklarar i texten för läsaren hur han hjälper sin familj och hur glada de blir hela tiden och ropar hans namn: ”Stopp!” På bilderna ser vi hunden göra mindre uppskattade saker som att gräva i trädgården och sedan lägga sig i sängen. Bilderna motsäger hundens egen berättelse där vi ser en allt mer förtvivlad familj efter hundens framfart.
Livrädd på playan av Mari Kanstad Johnsen
Maya och pappa har åkt på chartersemester. Pappan vill upptäcka nya ställen medan Maya helst vill stanna vid poolen. Pappan är illustrerad gigantiskt stor och Maya pytteliten. När de så småningom kommer till djurparken kommer de bort från varandra. Maya blir orolig men bestämmer sig för att hitta tillbaka till pappa. Med varje sida växer hon i storlek på bilderna medan pappan i parallella handlingen letar efter Maya och blir allt mindre. Berättelsen slutar på bästa sätt. En väldigt fin berättelse där illustrationerna tydligt förstärker känslorna hos både liten och stor.
Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum
Gittan ska gå till skogen med förskolegruppen. Hon vågar ingenting. Väl i skogen träffar hon gråvargarna som hon lyckas ta kommandot över. Bakgrundsfärgerna skiftar efter miljö och Gittans sinnesstämning.
Den är min av Anuska Allepuz
Elefanterna bråkar om vem som ska ha den goda frukten högst upp i trädet. Parallellt och relativt ordlöst samarbetar mössen för att nå frukten. Bilderna berättar en parallell berättelse vid sidan av huvudtexten.
Vem ser Dim? av Maria Nilsson Thore
Dim kämpar för att bli sedd av de stora människorna i skogen. Men ingen ser Dim. Den som läser bilderna noga märker dock att Dim trots allt blir sedd.
Hemma hos dig, hemma hos mig av Marianne Dubuc
På Tårtgatan 3 förbereds för Lilla Kanins födelsedagskalas, men det händer också mycket annat i huset. På varje uppslag syns ett lägenhetshus i genomskärning, bebott av olika djurfamiljer. Varje familj har sin egen berättelse, en är sjuk, en annan flyttar in och en ska få ett syskon. Texten behandlar bara det som händer familjen Kanin, som framför allt förbereder för kalaset. Bara när familjen Kanin interagerar med sina grannar omnämns grannarna i texten.
Kan man…? av Petter Lidbeck ill Lisen Adbåge
En flicka sitter och funderar på om man kan göra olika farliga saker, som att åka skateboard ner för trappan, eller locka håret med en borrmaskin. På sidan efter finns en dramatisk bild på hur det går om hon gör de olika farliga sakerna med texten ”Nej, det kan man inte” till alla. Texten är ganska torr och kortfattad, medan bilderna verkligen lever ut i alla skador som skulle uppstå av de olika handlingarna. Flickan själv ser dock mest måttligt besviken ut över de olika konsekvenserna.
Liten av Stina Wirsén (Egentligen går ju alla av Wirsén bra!)
Liten tycker om när det är glada dagar hemma och på förskolan, men hemma är det ofta arga dagar med bråk och farligt. En dag berättar Liten allt för Fröken och Fröken hjälper Liten. Bilderna förstärker och utvecklar känslorna genom att ändra karaktär genom berättelsen. Ju mer oroligt det är, desto mer spretiga och kladdiga blir bilderna.
Jon har ett svart hål i sitt röda hjärta av Grethe Rottböll ill Emma Virke
Jons pappa är död. Jon hoppas att pappa ska komma tillbaka, men det kan han inte och det är ett svart hål i Jons hjärta. Till slut börjar Jon minnas pappa och göra plats för tiden de hade tillsammans i sitt hjärta. Bilderna följer Jons känsloutveckling. I början är det mycket tomt och grått, men ju mer Jon minns sin pappa, desto mer färg och detaljer dyker upp i bilderna.
Jag vill ha min hatt av Jon Klassen (Eller annan titel av Jon Klassen)
En björn letar efter sin borttappade hatt. Inget av de andra djuren har sett hatten. Eller? Texten och bilden motsäger varandra, men samspelar också. Med bildernas hjälp blir det uppenbart att först kaninen och sedan björnen ljuger om hur det ligger till.
Teori- och handböcker
McCullen, Sam (2021), Bilderboksmakare: ett projekt av dPictus, Lilla Piratförlaget
Nikolajeva, Maria (2000), Bilderbokens pusselbitar, Studentlitteratur
Paul, Ann Whitford (2018), Writing picture books: Revised and expanded edition: A hands-on guide from story creation to publication, Writer’s Digest Books
Mindmap, synopsis och dramaturgisk kurva för att planera och synliggöra sin berättelse
Under kursens gång kan du med fördel använda mindmap, synopsis och dramaturgisk kurva tillsammans med deltagarna för att hjälpa dem i deras arbete med att planera berättelsen. För att arbeta digitalt med mindmap och synopsis kan du till exempel använda Canva och Miro som också används till de övriga momenten i denna kurs. Om du och deltagarna vill ha lite omväxling i arbetet kan ni arbeta för hand, på papper, med dessa planeringsfaser.
Genom att använda mindmap, synopsis och dramaturgisk kurva för att planera berättelsen får deltagarna en stödstruktur. De hjälper också till att synliggöra hur berättelser är uppbyggda och att ”kritiskt granska” sina berättelser i syfte att analysera eller förbättra dem.
En av farhågorna som ofta lyfts kring användandet av så kallade generativa AI-tjänster, tjänster som till exempel kan skapa text och bild, är att de kommer att användas av människor som vill luras och påverka. Vi har redan sett flera exempel på att AI-skapade bilder har använts för att försöka påverka en opinion, eller sprida falska nyheter.
Lättheten med vilken man kan skapa enorma mängder text är också något som kommer påverka vår förmåga att enkelt avgöra trovärdighet och avsändare av ett budskap. Det är enkelt att fylla ett flöde med AI-genererad text och budskap vilket kan dölja genuina åsiktsyttringar. Att lyfta AI-samhällets utmaningar utifrån källkritiska perspektiv kan vara tacksamt i samband med arbetet med att skapa AI-böcker.
Diskutera med barnen hur lätt det är att skapa något och hur man skulle kunna gå till väga för att avslöja om någon försöker lura en.
Diskussionen om varifrån de stora språkmodellerna hämtat sin träningsdata och huruvida det har gått rätt till upphovsrättsmässigt är en intressant, och viktig, fråga. Digiteket har lyft ett antal problematiska konsekvenser och egenheter kring den snabbrörliga AI-utvecklingen i ett antal artiklar, där till exempel artikeln En tjuvaktig AI behandlar upphovsrättsproblematik kring träningsdata för de stora bildgenererande tjänsterna. Digiteket planerar också för en artikel som behandlar de textbaserade AGI:erna.
De juridiskt komplicerade och i nuläget oklara frågorna kring vad som gäller kring upphovsrätt och AI är troligtvis inte relevant att lyfta, eller ens speciellt intressanta, för barn och unga. Men om man vill så kan det vara ett bra tillfälle att åtminstone lyfta att man vanligtvis har upphovsrätt till saker och ting man skapar, och att andra inte får använda deras bilder eller texter utan att fråga om lov.
Skapar man något med hjälp av en AI-tjänst så förhåller det sig troligtvis dock annorlunda än om man skulle rita eller skriva någonting på egen hand. En maskin kan inte få upphovsrätt till verk den skapat och det man skapar med AI faller troligtvis inte inom den konventionella upphovsrätten. Rättsläget är dock fortfarande oklart.