Regler och information: förslag på angreppssätt

I många biblioteksregler för internetanvändning uttrycks förbud mot att gå in på vissa typer av sidor på nätet (ofta kopplade till pornografi, rasism och våld). Även om bibliotek har rätt att sätta upp regler finns samtidigt som vi har sett uppdraget att värna den intellektuella friheten och ge tillgång till ett brett utbud av informationskällor där inget bör exkluderas på enbart värderingsmässiga grunder så länge de är inom lagens råmärken. Regler kopplade till innehåll kan också riskera att hämma även legitima informationsbehov. Hur kan dessa perspektiv förenas?

Vi tror att det kan vara fruktbart att tänka i termer av att främja ett visst uppförande snarare än att förbjuda eller begränsa tillgång till information och tjänster. Det vill säga att det är relationen mellan olika biblioteksanvändare som står i fokus snarare än relationen mellan användaren och en viss typ av information. Att upprätta en uppförandekod på biblioteket kan alltså vara ett bra sätt att se till att biblioteket är en plats som kan vara välkomnande för alla och där ingen skräms bort eller diskrimineras.

Genom tidigare kapitels kartläggningar vet du nu hur det ser ut på ditt bibliotek: vilka regler för internetanvändning som finns och hur de kommer till uttryck och vilka (eventuella) tekniska och andra lösningar som är i bruk för att säkerställa att reglerna följs. Dessutom har du haft tillfälle att fundera över i vilka situationer problem uppstår. Hur ser det “missbruk” ut som behöver hanteras?

Är situationen tillfredsställande eller finns det rum för förbättring? Och om det är något du vill ändra, finns handlingsutrymmet inom biblioteksorganisationen eller finns det andra, till exempel kommunala, intressenter? När det är klarlagt vilka som behöver involveras kan dessa frågor vara en utgångspunkt i diskussionen:

• Är användarreglerna huvudsakligen formulerade som en uppsättning förbud eller är även positiva värden beskrivna, till exempel på vilket sätt användarens integritet skyddas genom bibliotekssekretessen?
• Oavsett vilka regler som finns är det viktigt att dessa är lättbegripliga och tydligt motiverade. Uppfyller era regler dessa krav på transparens?
• Vad händer om man bryter mot reglerna? Är eventuella sanktioner beskrivna (och rimliga)?
• Ofta kan i regler och policies många olika förhållningsorder och informationspunkter listas. Blir informationen tydligare om den grupperas, till exempel att särskilja det som rör
  • ordningsregler och uppförande
  • eventuella filter och annan blockering
  • it-säkerhet, teknisk prestanda och liknande frågor
  • hantering av personuppgifter
• Kan informationen kortas ner? Ofta kan det finnas en ambition att ta med “det finstilta” för att i efterhand kunna svära sig fri från ansvar och ha handlingsfrihet, men risken är då att användaren får svårt att ta till sig det som förmedlas. Biblioteket är en informationstät miljö. Där finns skyltar som pekar i olika riktningar, instruktioner som beskriver hur utlåningsstationer och kopiatorer fungerar och låneregler och andra texter som styr hur medier förmedlas. Tydlighet kan vara svårt att uppnå men värt att sträva efter.
• Om innehållsfilter används eller ska införas och om det är i strid med bibliotekets önskemål se om det går att föra en dialog för att minimera negativa bieffekter. ALA:s Guidelines to Minimize the Negative Effects of Internet Content Filters on Intellectual Freedom är en bra utgångspunkt.