Avslutning

Den här kursen har handlat om hur internet tillgängliggörs och regleras på svenska folkbibliotek i förhållande till centrala värden som intellektuell frihet och personlig integritet. Utgångspunkten har varit Veronica Johanssons och Maria Lindhs rapport Skyddsvärden i vågskålen: Internet på folkbibliotek – ideologi, juridik och praktik.

Vi har sett hur idén om intellektuell frihet lyfts fram i bibliotekslagens ändamålsparagraf, där det står att ”det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Och hur denna idé kommer till uttryck i såväl våra grundlagar som i flera internationella rättsliga överenskommelser.

Vi har också gått igenom hur rätten till personlig integritet skyddas genom GDPR, EU:s dataskyddsförordning, och den så kallade bibliotekssekretessen i offentlighets- och sekretesslagen.

Biblioteken har således ett lagstadgat ansvar i dessa frågor, men också ett självpåtaget ansvar genom en flora av policydokument och yrkesetiska regler inom IFLA. Denna övergripande värdegemenskap förenar bibliotekarier över hela världen trots att det kan finnas skillnader i nationell lagstiftning.

Men även om det är lätt att på ett principiellt plan självklart värna den fria och obegränsade tillgången till information kan målkonflikter finnas där den enes frihet blir den andres tvång. Vi har i kursen försökt beskriva dessa och hur metoder för att reglera användningen av internet på biblioteken för med sig olika för- och nackdelar.

Ett särskilt intresse har ägnats frågan om innehållsfilter och på vilket sätt lösningar av det slaget, även om de inte är lagstridiga, kan föra med sig oönskade bieffekter som gör dem problematiska i förhållande till bibliotekens uppdrag att slå vakt om intellektuell frihet och personlig integritet.

Något som framgår av rapporten är hur biblioteken generellt har dålig insyn i och begränsat inflytande över hur internet tillgängliggörs via publika datorer och wifi. Kursen har därför försökt lyfta fram praktiska verktyg och angreppssätt för att kartlägga förhållandena vid det egna biblioteket. Både i tekniskt hänseende och när det gäller den information som når användarna. Förhoppningsvis kan detta vara en grund för en dialog med it-avdelningen som ökar transparensen för såväl biblioteken själva som dess användare.

Avslutningsvis kan sägas att hanteringen av internet på folkbiblioteken på olika sätt belyser de utmaningar som finns när det gäller att öka den digitala kompetensen och främja medie- och informationskunnighet. Biblioteken måste kunna ge korrekt information om användarvillkor, personuppgiftsbehandling och sekretess när tillgång ges till internet och dessutom ha en vägledande och kunskapsförmedlande roll kring allt användarna kan tänkas göra på nätet. Samtidigt bör man beakta att användarna kan inte ta till sig hur mycket information som helst.  

Vi hoppas att kursen kan bidra till reflektioner kring bibliotekets ansvar och var gränsen går för den pedagogiska och vägledande rollen – men också bli början på ett pedagogiskt utvecklingsarbete.