Intellektuell frihet och bibliotekens ideal
Intellektuell frihet
Att kunna utforska världen, ställa frågor och ifrågasätta, stärker förmågan att möta utmaningar och navigera i vardagen. Demokrati bygger på tanken att ett bildat och fritt tänkande folk leder till en bättre värld. För att alla ska känna makt över sina egna liv är det viktigt att det också finns förutsättningar för människors egna kunskapsinhämtning, utbildning och bildning. Här spelar folkbibliotek en betydande roll. I denna lektion fördjupar vi oss i de formulerade värden som bibliotekens verksamhet utgår ifrån och formas efter.
Som Jonas nämner i filmen så är FN:s deklaration om mänskliga rättigheter en internationell överenskommelse som vi ofta hämtar stöd i. I artikel 19 i deklarationen står att ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser”.
I internationella sammanhang används begreppet intellektuell frihet som samlingsbegrepp för dessa fri- och rättigheter. Så även i bibliotekens internationella organ IFLA:s skrivningar. Bland annat återfinns det i Glasgowdeklarationen från 2002 där det står att ”personal på bibliotek uppmuntras att leva upp till principer om intellektuell frihet och obegränsad tillgång till information”. I Alexandriamanifestet som skrevs 2005 preciseras att biblioteken kan bidra till dessa rättigheter genom att erbjuda informationstjänster som stödjer medborgaren i att vara välinformerad. Här nämns också biblioteken som aktör för att minska den digitala klyftan eftersom en sådan klyfta leder till ”informationsojämlikhet”. IFLA:s internetmanifest från 2014 trycker än tydligare på bibliotekens roll för fri tillgång till information via internet och att det ska vara fritt från censur. Svensk biblioteksförening har gett ut en skrift där dessa olika manifest är översatta till svenska.
I svensk kontext
De internationella manifesten och doktrinerna är vägledande även för oss på svenska bibliotek, men i praktiken har våra nationella lagar företräde. Jonas Holm nämner i filmen att det är normhierarkin som gäller. I svensk kontext är regeringsformen och successionsordningen och de två så kallade mediegrundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) styrande. I TF ryms offentlighetsprincipen som reglerar rätten att ta del av information och i YGL regleras den enskildes rätt att uttrycka och sprida information och åsikter i olika medier. Här finns också ett censurförbud som bland annat tydliggör att ingen myndighet kan kräva att få granska en publicering i förväg.
Bibliotekslagen
De två ovan nämnda lagarna genomsyrar förstås även bibliotekslagen. Biblioteken är aktörer i utvecklandet av demokratin i det att de är offentliga platser dit alla är välkomna för att fritt kunna inhämta information och bilda sig en uppfattning om världen. Andra paragrafen i lagen tydliggör uppdraget att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Vidare står det i den sjunde paragrafen att biblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Även om teknik är ett nedtonat ord i lagtexten så nämns i lagens förarbete vikten av en infrastruktur i form av tillgång till datorer och internetuppkoppling som led i att öka kunskaperna i hur informationsteknik kan användas.