Personlig integritet

Samtal om våra grundläggande mänskliga rättigheter präglas ofta av de fri- och rättigheter vi har. I förra lektionen hade vi fokus på intellektuell frihet. För att en individ ska kunna vara fri att utveckla sig själv, sina tankar och åsikter så förutsätts fri tillgång till information som stödjer denna utveckling. Men det krävs också att individen känner sig trygg i att kunna ta del av och utforska ämnen och frågor som på olika vis och i olika sammanhang kan uppfattas som känsliga, utan insyn från utomstående. I detta kapitel utforskar vi den personliga integriteten och vad den betyder för folkbibliotekens verksamhet.

På barrikaden mot övervakning eller aktörer i brottsbekämpning?

År 2005 fick George Christian, ansvarig för biblioteken i Connecticut, ett så kallat National Security Letter. Det innebar att han tvingades överlämna data från bibliotekets IP-adresser till rättsväsendet, och i och med det information om rad biblioteksbesökare.

Denna händelse är ett exempel på de effekter som uppstod i efterspelet kring 11 september-attacken då kongressen i USA antog the Patriot Act, lagändringar som skulle göra det enklare för staten att upptäcka nya hot mot rikets säkerhet. I praktiken innebar det olika former av övervakningssystem där också biblioteken blev involverade. I hemlighet kunde brottsbekämpande myndigheter avlyssna all elektronisk kommunikation på biblioteken. Bibliotekarier var tvungna att överlämna information om användare och försattes i princip med munkavle om att detta skedde. 

Men biblioteken reagerade, och agerade annorlunda. Med hänvisning till människors personliga integritet började bibliotek runt om i landet att sätta upp skyltar som uppmärksammade besökare på att deras aktiviteter på bibliotekets datorer kunde vara övervakade.

Medan bibliotekarierna i USA tydligt agerade för att värna människors personliga integritet har biblioteken i Skottland varit mer öppna för en aktiv roll i landets brottsbekämpning. Projektet FRILLS (Forensic Readiness of Local Libraries in Scotland) var ett initiativ för att stävja det ökade kriminella beteende (som publik tillgång på fritt internet gett upphov till) genom att börja logga eventuellt kriminella aktiviteter.

Även om olika länder har olika sätt att prioritera så är personlig integritet en viktig del i bibliotekens ideologi generellt. I IFLA:s Etiska regler är konfidentialitet en central princip. Även i IFLA:s internetmanifest står att biblioteken bör skapa en miljö för internetanvändning som skyddar användarnas integritet genom fri och konfidentiell tillgång. 

Vad menas egentligen med personlig integritet?

Med personlig integritet avses individens rätt att besluta om när, hur och i vilken utsträckning information om den egna personen ska göras tillgänglig för andra. Skyddsvärdet av den personliga integriteten behöver alltså balanseras med den viktiga principen om insyn och transparens som offentlighetsprincipen värnar. Det görs i offentlighets- och sekretesslag (som vi återkommer till i nästa kapitel) samt GDPR. 

Innan internets stora utbredning kunde frågor om personlig integritet handla om användningen av fotografier och ljudinspelningar. I takt med den tekniska utvecklingen har det uppstått fler situationer och sammanhang där individens integritet behöver värnas. Fler aktörer, kommersiella såväl som offentliga, vill ha del av användardata av olika anledningar, så det har funnits god anledning att se över och modifiera lagstiftning för att skydda individen. 

Integritetsfrågorna har de senaste åren hamnat i centrum av debatten då det alltmer uppmärksammats hur kartläggning av användare blivit den dominerande ekonomiska modellen på nätet och även blivit centralt i underrättelsesamarbeten världen över, något som framkommit tydligt i Edward Snowdens avslöjanden. GDPR kan ses som ett sätt att förskjuta maktbalansen från stater och företag till individen, och dess tillämpning kan få långtgående konsekvenser. En aktuell fråga är Schrems II-målet som handlar om personuppgiftsöverföringar till tredje land, vilket påverkar användandet av (amerikanska) molntjänster och sociala medier.