Trygga rum på bibliotek

Biblioteken är till för alla. Genom att arbeta aktivt och strategiskt med inkludering av marginaliserade grupper kan vi bidra till ökad tolerans, öppenhet och det demokratiska samhällets utveckling.  

Det fysiska biblioteksrummet

Att tänka på hur det fysiska rummet ser ut är en del av att arbeta inkluderande. Det finns många områden där det går att aktivt applicera ett hbtq+-perspektiv, alltifrån att sätta upp regnbågsflaggor i bibliotek och personalutrymme till att byta ut toalettskyltar med könade symboler till mer neutrala symboler.  

Det digitala biblioteksrummet

Bibliotekets digitala närvaro är minst lika viktig som den i det fysiska biblioteksrummet. Idag har i stort sett alla folkbibliotek en webbsida och många har också konton på sociala medier-plattformar. Många bibliotek tillhandahåller också digitala tjänster, såsom strömmad film och e-böcker. Hbtq+-perspektivet kan med fördel även synas i det digitala biblioteket, och inte bara i de fysiska lokalerna.  

Regnbågsflaggor på biblioteket

Att hänga upp regnbågsflaggor i biblioteksrummet är ett sätt att signalera till både besökare och personal att biblioteket är en öppen och inkluderande plats. Regnbågsflaggor kan finnas i många olika former på bibliotek. Det kan vara alltifrån små klistermärken på bokryggar till stora fasadflaggor.  

Exempel på hur regnbågsflaggor kan användas: 

• Bordsflaggor i diskar 
• Klistermärken på dörrar 
• Klistermärken på böcker 
• Nyckelband 
• Pins 
• Bokmärken 
• Fasadflaggor 
• Beachflaggor 
• På webben 
• I programfoldrar och på affischer 

Eftersom det finns en mängd olika varianter av regnbågsflaggor kan det vara svårt att välja. Trots att det finns många nya varianter är den ”klassiska” regnbågsflaggan med sex färger vedertagen och internationellt känd. De flesta känner igen den som symbol, vilket gör att den på ett enkelt sätt fyller sitt syfte. 

Mer om regnbågsflaggans historia och varianter kan du läsa om i lektion tre. 

Ifrågasättande av regnbågsflaggan

Regnbågsflaggor används av många olika organisationer, i flera sammanhang, över hela världen. Ändå menar vissa att det är en symbol kopplad till vissa specifika politiska inriktningar och rörelser. Det är viktigt att komma ihåg att regnbågsflaggan inte alltid ses som en neutral symbol, och att användandet av den kan komma att ifrågasättas, både internt och utifrån. Det behövs kunskap hos bibliotekets anställda och ledning kring flaggans betydelse för att kunna försvara den om och när den ifrågasätts. Det behöver också finnas en medvetenhet kring varför flaggan används, oavsett om det är en del av ett bredare värdegrundsarbete inom organisationen eller ett mer riktat hbtq+-arbete. Att ha en FAQ med färdiga svar kan göra det enklare att bemöta kritik.

Regnbågshyllor

Det finns flera sätt att arbeta med inkludering på våra fysiska bibliotek. Man kan göra det genom att synliggöra böcker och andra medier, antingen på en speciell regnbågshylla eller på andra sätt. Det kan vara medier som handlar om hbtq+ eller hbtq+-personer, eller där en person i berättelsen är hbtq+. 

Böcker kan vara både speglar och fönster. För de som är hbtq+-personer, kanske i synnerhet barn och unga, är det viktigt att få möjlighet att kunna spegla sig själv i litteraturen. Att kunna läsa om erfarenheter som påminner om ens eget liv är stärkande och viktigt för ens fortsatta utveckling. Samtidigt är det också viktigt att få insyn i och ta del av andras erfarenheter. När hbtq+-personer synliggörs, exempelvis i en bok, leder det också till att hbtq+-frågor avdramatiseras. Större kunskap och empati skapar goda förutsättningar för ökad förståelse mellan olika grupper i samhället. 

Många bibliotek väljer att bryta ut hbtq+-medier på speciella regnbågshyllor. En synlig regnbågshylla sänder en signal till besökare om att biblioteket tycker att det är viktigt att arbeta med ett mediebestånd som inkluderar erfarenheter utanför normen. Att jobba med utbrytningar är också något som det finns en lång tradition av på bibliotek, framför allt när det gäller skönlitteratur, där det inte är ovanligt med både genre- och ämnesutbrytningar. 

Regnbågshyllor kan se ut på många olika sätt. Det är alltid bra att fundera ett extra varv kring vad som är bäst för just ditt bibliotek. 

I Guide för bibliotekens arbete med hbtq+ på bibliotek kan du fördjupa dig mer i regnbågshyllor och hur man kan arbeta med dem mer konkret – till exempel vad gäller placering, innehåll och antal. Nedan följer en kort sammanfattning som kan vara en bra utgångspunkt för reflektioner kring om en regnbågshylla är något för ert bibliotek att satsa på. Har biblioteket pengar och utrymme är en möjlig lösning att ha ett dubbelt bestånd, det vill säga att samma titlar finns både på öppen hylla och i regnbågshyllan. 

Skyltning, skyltar och trycksaker

Även om det inte är möjligt att ha en fast regnbågshylla går det att arbeta aktivt med att synliggöra hbtq+-medier i biblioteket på andra sätt. Detta gör att hbtq+-frågorna inte enbart lyfts i enstaka temaskyltningar eller utställningar en eller ett par gånger per år utan i stället finns med i det kontinuerliga arbetet. Tänk på att inkludera hbtq+-perspektivet i bokskyltningar under hela året och inte bara vid speciella tillfällen såsom Pride eller liknande. 

Använd neutrala skyltar runt om i biblioteket, till exempel på toaletter. Ofta är toaletter uppdelade utifrån kön, vilket sällan upplevs som ett problem för de som är cispersoner. Men för de som är transpersoner, intersex eller ickebinära kan ”könade” toalettskyltar inte bara väcka obehag och en känsla av att osynliggöra, utan också innebära praktiska problem då det inte är givet vilken toalett som går att använda. Könsneutrala toaletter är ett bra sätt att skapa en mer inkluderande miljö. 

 

Tänk också på att ha en bred representation i bildsättning av bibliotekets trycksaker och på webben. Inkludera hbtq+-personer och hbtq+-perspektiv även här, och inte bara när det handlar om hbtq+-specifika trycksaker.

Programverksamhet

I stort sett alla folkbibliotek, och även många andra bibliotek, har någon form av programverksamhet som riktar sig till besökare och användare. Tänk på representation i programverksamheten: Vems eller vilkas berättelser ges utrymme? Vem eller vilka syns inte? En genomtänkt programplan ger bra förutsättningar för en programverksamhet med bred representation. Det kan finnas anledning att särskilt fokusera på perspektiv som ofta blir osynliggjorda, till exempel hbtq+-perspektivet. Ha som målsättning att försöka anordna aktiviteter som både kan fungera som spegel för de som själva är hbtq+ och som ett fönster för de av oss som inte är det. 

Avslutande samtal och reflektion