Lagar och styrdokument
I denna lektion kommer du att få stifta bekantskap med de lagar och styrdokument som ligger till grund för arbetet med hbtq+ och inkludering.
Diskrimineringslagen
Sverige har sedan 2009 en diskrimineringslag (2008:567) som består av två delar: förbud mot att diskriminera, samt krav på att arbetsgivare ska förebygga diskriminering genom aktiva åtgärder. Bestämmelserna om aktiva åtgärder syftar till ett förebyggande och främjande arbete.
Diskrimineringslagen innehåller även en bestämmelse om förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten. Det innebär att anställda inom stat, kommun och landsting, till exempel anställda på folk- och universitetsbibliotek, omfattas av förbudet. Förbudet gäller framför allt hur anställda bemöter allmänheten vid upplysningar, vägledning, råd eller annan liknande hjälp.
Diskrimineringsgrunderna är framtagna för att skydda särskilt utsatta grupper och synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället.
Diskrimineringslagen gäller inom alla offentliga instanser i samhället, till exempel inom arbetet, sjukvård och skola. Lagen gäller inte vad som sker mellan privatpersoner.
En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är när någon missgynnas eller kränks, och om missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Dessa är:
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Etnisk tillhörighet
- Sexuell läggning
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Ålder
Case: Diskriminering eller inte?
Två personer blir vid två olika tillfällen felkönade i journalanteckningar i vården. Ett fall gäller en anteckning efter ett fysiskt läkarbesök och det andra fallet gäller en anteckning efter kontakt via chatt med vårdpersonal på 1177 Vårdguiden. I båda fallen har patienterna informerat vårdgivarna om vilket kön de identifierar sig som och vill bli benämnda med.
Enligt Diskrimineringsombudsmannen har personerna utsatts för diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön och könsöverskridande identitet eller uttryck. I bemötande av patienter är det rimligt att kräva att vårdpersonal inte benämner dem med fel könsidentitet, tvärtemot det som patienten påtalat.
Diskrimineringsombudsmannen: Vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar
Bibliotekslagen och hbtq+ på bibliotek
I bibliotekslagen (2013:801) står att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling och att “Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”. Genom ett aktivt och medvetet arbete med inkludering kan biblioteken skapa miljöer och verksamheter där så många som möjligt känner sig bekräftade och trygga. Homo-, bi- och transfobi och dess konsekvenser är ett hot mot demokratin och något som berör alla, inte enbart hbtq+-personer. Bibliotek som offentlig och demokratisk institution måste stå upp för allas lika värde och motverka diskriminering.
Offentliga samhällsinstitutioner, såsom stat, kommun och region, har ett samhällsansvar att vara sakliga, opartiska, motverka diskriminering och bidra till ett jämställt och jämlikt samhälle. Att offentliganställda har kunskap om hbtq+ är därför viktigt av flera anledningar: kunskap om och förståelse för människors olika levnadsvillkor ger en bättre grund för ett bra bemötande av alla invånare.
Biblioteksplaner och styrdokument
Utöver bibliotekslagen finns flera styrande dokument som reglerar bibliotekens verksamhet. Många kommuner har till exempel skrivningar om hur man ska arbeta med antidiskriminering, normkritik och hbtq+-frågor som kan vara användbara. Sedan 1991 har FN:s konvention om barns rättigheter varit ratificerad i Sverige, och år 2020 blev barnkonventionen (2018:1197) även en lag. I och med detta stärktes skyddet av barns rättigheter ytterligare, där skyddet mot diskriminering är en av grundprinciperna och kommer till uttryck i kapitel 2. Sexuell läggning och könsidentitet nämns inte specifikt i barnkonventionen men omfattas av diskrimineringsskyddet. All verksamhet som riktar sig mot barn ska alltså ta barnkonventionen i beaktande i sin utformning, i sin användarinvolvering och i sitt inkluderingsarbete.
I alla kommuner och regioner ska det finnas en biblioteksplan, och bibliotek – både i offentlig och privat regi – har dessutom ofta egna styrdokument i form av policyer eller liknande.
Hur biblioteksplanerna tas fram skiljer sig mellan olika kommuner. Det viktiga är att biblioteket har något att luta sig mot i arbetet med hbtq+. Kanske kan det finnas med en särskild formulering kring arbetet med hbtq+, eller en formulering som gör det tydligt att perspektivet ingår i arbetet med inkludering och demokrati. Finns det en utsedd hbtq+-grupp eller ansvarig person på arbetsplatsen är det en god idé att de eller den får vara involverad i processen med framtagandet av planen. På det viset kan de ge respons på skrivelser kring till exempel jämställdhet, jämlikhet och inkludering.
Biblioteksverksamhet i förskola, grundskola eller gymnasieskola har utöver allmän lagstiftning och de biblioteksspecifika lagarna också andra styrdokument att förhålla sig till, såsom värdegrunder, läroplaner, kursplaner och skollagen (2010:800), där jämlikhet, jämställdhet och normkritik ofta ingår eller uppmärksammas.