Motstånd, svårigheter och kritik
I den här lektionen tittar vi närmare på det motstånd man kan mötas av när man jobbar med hbtq+ och inkluderingsfrågor på bibliotek, och försöker ge lite tips och strategier på hur motståndet och ifrågasättandet kan bemötas.
Att jobba i motvind
Att jobba med aktiv inkludering och hbtq+ bör vara ledningens ansvar, inte enskilda medarbetares. Det bästa vore såklart om det fanns ett aktivt stöd för inkluderingsarbete hos ledningen, men ibland är det inte så. Hur gör vi om vi känner att inkluderingsarbete är viktigt, men inte har stöd för det hos ledningen? Här kommer några tips:
- Om det går, försök att prata med dina kollegor. Kan ni tillsammans komma överens och gemensamt lyfta frågan i er personalgrupp om att det är viktigt med ökad kunskap om hbtq+ och inkludering?
- Anordna en bokcirkel eller diskussionscirkel i personalgruppen med hbtq+-tema.
- Gå med i ett nätverk med fokus på hbtq+, där du kan dela erfarenheter och tankar med andra bibliotek.
- Utbilda dig med hjälp av webbutbildningar och olika webbinarier om hbtq+. Se länkar och resurser i den avslutande lektionen.
- Kom ihåg att inkluderingsarbete gentemot vissa utsatta grupper även ger vinster för andra, kanske kan det motivera kollegor och chefer.
- Försök påverka chefen att jobba med inkludering. Luta er mot bibliotekslagen, diskrimineringslagen, biblioteksplanen och andra lokala policyer och lyft främjandet av mänskliga rättigheter. Det finns många anledningar till att lära sig mer om hbtq+ och inkludering på bibliotek. En ingång kan vara att jobba brett med inkluderingsarbete och alltså inte endast fokusera på hbtq+.
Bibliotek som politiskt styrd organisation
Bibliotek är en del av en politiskt styrd organisation. Devisen om armlängds avstånd har debatterats de senaste åren då det förekommit flera fall av att lokala politiker velat detaljstyra kommunal kulturverksamhet. Flera gånger har debatten rört just hbtq+, till exempel har regnbågshyllor, regnbågsflaggor och sagostunder för barn med dragqueens ifrågasatts av politiker. Även allmänheten kan framföra högljudd kritik mot exempelvis hbtq+-verksamhet på bibliotek, och höras mycket på till exempel sociala medier. Det förekommer också att allmänheten försöker påverka politiker.
För bibliotekschefer är det en balansgång att arbeta för att kunna tillgodose både politikernas vilja men också följa de lagar som man måste rätta sig efter i biblioteksvärlden, framför allt bibliotekslagen och diskrimineringslagen.
Internt motstånd och kritik
Det kan även förekomma internt motstånd och kritik mot att arbeta med hbtq+-frågor i den egna verksamheten. Kanske höjs röster om att det är onödigt eller som ifrågasätter varför just hbtq+ ska vara ett fokusområde. Det kan till exempel handla om att ifrågasätta varför det över huvud taget behövs utbildning för att bli bättre på bemötande och inkludering. Det kan också handla om att förlöjliga inkluderingsarbetet och ställa sig kritisk till att det läggs pengar på den typen av utbildningsinsatser.
Det kan vara tungt och kännas ensamt att jobba i motvind eller vara den enda på en arbetsplats som vill arbeta med inkludering. Sök stöd utanför din arbetsplats! Kanske finns det personer på andra bibliotek i kommunen eller närliggande kommuner som arbetar aktivt med hbtq+-frågor. Kontakta dem och försök inleda ett samarbete. Svensk biblioteksförening har ett expertnätverk för arbete med hbtq+-frågor på bibliotek för alla som arbetar på bibliotek. Det kan också finnas nätverk i ditt närområde, håll utkik! Kom ihåg att det inte är ditt ansvar att ensam driva ett inkluderingsarbete.
Att bemöta dem som inte håller med – och att vara förberedd
Negativ kritik kan bemötas på olika sätt. Ibland kan det räcka med att sakligt informera om bibliotekets hbtq+-arbete och varför det faller inom bibliotekets uppdrag. I dessa lägen kan det vara tacksamt att ha en broschyr eller en FAQ som förklarar vad biblioteket arbetar med och varför.
Tyvärr finns det tillfällen då ovanstående inte räcker och det kan i värsta fall uppstå hotfulla situationer. Det kan handla om besökare som uppträder hotfullt inne i biblioteket eller personer som handgripligen rycker ner eller förstör regnbågsflaggor. Det kan också vara specifika grupper som delar ut hbtq+-fientligt material eller hotar via telefonsamtal, mejl eller brev. Även kommentarer i sociala medier är vanligt förekommande. I dessa fall är det viktigt att ta stöd i de rutiner som finns på arbetsplatsen för hur hat och hot ska hanteras och att dokumentera alla incidenter och polisanmäla om det behövs.
Det är så klart okej att tycka olika. Både besökare och kollegor har rätt att tycka att ett aktivt inkluderingsarbete inte är viktigt. Däremot behöver vi som offentliganställda följa arbetsplatsens bestämmelser. Om det bedrivs ett aktivt inkluderingsarbete på arbetsplatsen ska du delta i det, precis som vilken annan arbetsuppgift som helst, oavsett vad du tycker. Övergår missnöjet däremot i kränkningar mot hbtq+-personer är det inte acceptabelt, vare sig det kommer från besökare eller kollegor. Har kränkningen ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna, såsom sexuell läggning eller könsuttryck, är det trakasserier. Om en arbetsgivare får kännedom om trakasserier på arbetsplatsen är hen skyldig att utreda det skyndsamt. Det är viktigt att göra skillnad på sina privata åsikter och sitt tjänsteutövande. Du får tycka vad du vill i ditt privatliv, men som offentligt anställd har du både en skyldighet och ett ansvar att vara professionell och bemöta alla med respekt, detta gäller både besökare och medarbetare. Allt bemötande från offentliganställda ska vara respektfullt och sakligt.
På Folkbiblioteken i Lund har vi tagit fram en FAQ kring vanligt förekommande ifrågasättanden. Där finns nedanstående frågor med. Använd och anpassa gärna den eller utveckla en egen FAQ på din arbetsplats.
– Varför jobbar biblioteket med hbtq+?
Alla folkbibliotek i Sverige har ett lagstadgat uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling, för folkbildning och kulturfrämjande – och det gör vi på Folkbiblioteken i Lund på flera olika sätt. Bland annat jobbar vi med tillgänglighet för personer med funktionsvariationer och vi arbetar också med att tillhandahålla litteratur och information på våra minoritetsspråk.
Arbetet med hbtq+-frågor på bibliotek är en del av ett större arbete! Vi kopplar ihop vårt demokrati- och tillgänglighetsarbete med att arbeta med aktiv inkludering av grupper som vi ser behöver det. Vi ser att hbtq+-personer har varit och fortfarande är en utsatt grupp, som har svårare att utöva sina rättigheter. Vi vill stötta strävan efter allas lika rättigheter och vill därför synliggöra vårt hbtq+-arbete.
Då vi träffar många invånare är det också viktigt för oss att alla ska känna sig välkomna och trygga på våra bibliotek – därför känns det självklart för oss att arbeta med bemötande, inkludering och lika villkor. Arbetet med inkludering och hbtq+ är också en viktig del av vårt interna arbetsmiljöarbete.
– Varför har ni regnbågsflaggor på biblioteket? Är inte den politisk?
Att använda regnbågsflaggan kan ses som ett politiskt ställningstagande på samma sätt som allt annat arbete med demokrati och mänskliga rättigheter. Vi vill genom att ha regnbågsflaggor på våra bibliotek ställa oss bakom hbtq+-personers lika rättigheter då vi ser att hbtq+-personer har varit och fortfarande är en utsatt grupp, som har svårare att utöva sina rättigheter. Till syvende och sist handlar det om att värna mänskliga rättigheter som en del av vårt demokratiuppdrag.
– Varför har ni regnbågshyllor? Är inte det utpekande/pinsamt för den som vill låna därifrån?
På biblioteken skyltar vi med flera olika sorters ”temahyllor”, som några exempel kan nämnas spänning och feelgood som är permanenta skylthyllor. Att ha en särskild regnbågshylla på biblioteket är ett sätt att lyfta medier med hbtq+-perspektiv. När hbtq+-frågor och hbtq+-personer synliggörs, exempelvis i en bok, så kan det leda till att hbtq+-frågor avdramatiseras samtidigt som kunskapen om frågorna ökar. En regnbågshylla är givetvis viktig och angelägen för alla, inte bara hbtq+-personer.
Det är självklart bra att tänka på att skydda hbtq+-personers integritet, men det kan bli problematiskt att ta för givet att det är skamfullt för besökare att låna medier från en regnbågshylla. I Lund har vi dubbletter på andra platser i biblioteket för den som inte vill använda regnbågshyllan, vilket också ger ett mer tillgängligt bestånd av hbtq+-medier.
– Varför ska biblioteket jobba med just gruppen hbtq+? Och inte [exempel på annan grupp i samhället]?
Till syvende och sist handlar det om att värna mänskliga rättigheter som en del av vårt demokratiuppdrag. Runt om i världen förföljs hbtq+-personer och utsätts för våldsbrott och mord. Homosexualitet är exempelvis fortfarande kriminaliserat i många länder, och i vissa av dessa tillämpas också dödsstraff. I Sverige är situationen en annan men vi ser fortfarande att hbtq+-personer är en utsatt grupp som ofta osynliggörs.
Arbetet med hbtq+-frågor på bibliotek är som tidigare nämnts en del av ett större arbete! Vi kopplar ihop vårt demokrati- och tillgänglighetsuppdrag med att arbeta med aktiv inkludering av grupper som vi ser behöver det. Vi ser att hbtq+-personer har varit och fortfarande är en utsatt grupp, som har svårare att utöva sina rättigheter och vi stöttar strävan efter lika rättigheter.
Om du hör en hbtq+-fobisk kommentar, säg ifrån och markera att det inte är okej. Om du känner dig osäker kan du helt enkelt fråga personen ”Hur menar du nu?” Ibland räcker det för att få någon att tänka ett varv till och inse att hen uttryckt sig fel, eller så får du en förklaring. Även välmenande, nyfikna kommentarer kan landa fel. Ett klassiskt exempel är när transpersoner får väldigt närgångna frågor kring sina kroppar, något som cispersoner aldrig skulle råka ut för.
Om du eller en kollega får hbtq+-fobiska kommentarer från en besökare, försök bemöta dem sakligt och lågaffektivt. Det är viktigt att backa kollegor som blir utsatta genom att tydligt markera att kränkande kommentarer aldrig är okej och att biblioteket är en plats för alla.
Det är bra att vara beredd, innan det händer något. Bygg in hbtq+-perspektivet i befintliga rutiner för hot och våld. Ta för vana att göra risk- och konsekvensanalys innan publika program som kan vara potentiella måltavlor för hot och hat. Tänk gärna in bibliotekets digitala kanaler och sociala medier, där det också kan förekomma hot och hat.
Exempel på risk- och konsekvensanalys
Lästips! Digitekets artikel om negativ kritik på nätet:
Diskussionsfrågor
Resonera kring följande scenario: På ett APT ska den nya hbtq+-handlingsplanen diskuteras. En kollega säger: ”Varför ska vi lägga så mycket tid på just den här specifika målgruppen? Biblioteken är ju redan till för alla.” Hur bemöter du kollegan i situationen?
Resonera kring följande scenario: Ditt bibliotek ska anordna en sagostund med dragqueens och marknadsför det på Facebook. I kommentarsfältet postas hatfulla kommentarer och några personer pratar om att komma till biblioteket och stoppa sagostunden. Vilken beredskap har ni för att hantera denna typ av händelser? Hur besvarar ni kommentarerna?
Resonera kring följande scenario: Du hjälper en besökare att leta efter en bok vid en av bibliotekets sökdatorer. På bibliotekets hemsida syns en regnbågsflagga i marginalen. I förbifarten säger besökaren: ”Usch vad är det där för trams, att man ska behöva betala skattepengar för sånt skit.” Hur bemöter du besökaren i situationen?
Rädsla för att göra fel
Vi kan i många situationer vara rädda för att såra eller kränka människor genom att säga eller göra något fel. Om rädslan tar över kan det övergå i en slags ”beröringsskräck”, vilket kan göra att vi till exempel undviker att ställa frågor till någon som vi vet är hbtq+ av rädsla att råka ställa fel fråga. Försök att avdramatisera. Vi är alla människor och vi kommer långt med att vara ödmjuka och försiktigt nyfikna. Om någon tillrättavisar dig, be om ursäkt och gå vidare. Lyssna på dem som har tolkningsföreträde.
Det kan också bli olyckligt när vi missar att tänka hela vägen, även om intentionen från början var god. Det kan till exempel vara problematiskt att på en regnbågshylla skylta med böcker som bara handlar om transfobi eller har tragiska slut, när syftet är att lyfta hbtq+-medier generellt; i det fallet vill man ha en bredare representation av titlar. På samma sätt kan det bli problematiskt att utgå från att besökare tycker att det är pinsamt eller jobbigt att låna från regnbågshyllan.
Återigen, låt inte rädslan för att göra fel ta över. Bolla gärna med kollegor och nätverk om du känner dig osäker.