Lär känna forskarna – del fem
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare åtta presentationer.
Forskning om folkbiblioteken och deras verksamhet kan se ut på många olika sätt – och den kan också ske inom många olika ämnen. Biblioteks- och informationsvetenskap är ett av dessa ämnen som finns på ett antal lärosäten i Sverige. I den här artikeln får du lära känna några av de som forskar i ämnet – fler forskare finns presenterade i liknande artiklar.
Vad forskar du om just nu? Varför har du valt att forska om just det? Hur kan detta vara intressant för landets folkbibliotek och deras medarbetare? Det är frågor som Digiteket har ställt till forskare inom ämnet i Sverige och bett dem att kortfattat och skriftligen svara på.
I den här artikeln svarar följande personer på frågorna:
Cecilia Andersson, Lunds universitet
Elin Aspeklev, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Zanna Friberg, Uppsala universitet
Jutta Haider, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Björn Hammarfelt, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Louise Limberg, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Julia Pennlert, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Amanda Persson, Lunds universitet

Cecilia Andersson

Din titel: Universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Informationssökning i vardagen, särskilt i relation till sökmotorer och digitala plattformar, är den röda tråden i min forskning. Jag har tidigare fokuserat på högstadieungdomars användning av och förståelse för sökmotorer. Just nu arbetar jag med ett projekt rörande flerspråkighet och informationssökning.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Jag tycker frågan om flerspråkighet och informationssökning i vardagen är intressant av flera sammanflätade anledningar. Val av sökord spelar stor roll för vilken information som hittas online, många människor i Sverige (och världen) är flerspråkiga och samtidigt är majoriteten av hemsidor på engelska. Detta väcker frågor kring hur människor söker på olika språk och även förhåller sig till information på olika språk.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Jag hoppas att folkbiblioteken ska kunna ha nytta av min forskning i relation till sitt arbete med prioriterade målgrupper.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Då tipsar jag om artikeln: Smartphones and online search: shifting frames in the everyday life of young people. Information and Learning Science, 123(7/8 ), 351–370.
Något mer lästips?
Tipsar om boken The platformization of the family (2025), som finns open access och tar sig an frågor om plattformar i vardagen med utgångspunkt i familjen.
Mer om Cecilias forskning hos lärosätet.

Elin Aspeklev
Din titel: Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag arbetar med mitt avhandlingsprojekt ”Formande villkor och tolkningens vidd”. Projektet syftar till att skapa ny och fördjupad kunskap om de mekanismer och aktörer som formar och styr arbetet med offentlig konst i svenska kommuner. Projektet fokuserar särskilt på hur tjänstepersoner via sitt arbete med offentlig konst samspelar mellan lokala förvaltningspolitiska villkor, lokal såväl som regional och nationell kulturpolitik samt med ideella och branschorganisatoriska intressen.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Arbetet med offentlig konst är en frivillig verksamhet på lokal nivå men våra kommuner går att se som de enskilt viktigaste uppdragsgivarna för konstnärer i Sverige. Enligt Upphandlingsbryggans rapport från 2025 stod kommunerna för 76 procent av det offentligas konstinköp under åren 2022–2023, en total kostnad om 484 miljoner kronor. Under de senaste åren har kommunernas arbete formaliserats allt mer via framtagandet av policyer och riktlinjer. Men det saknas idag forskning om den offentliga konstens organisering på lokal nivå, vilket gör att kunskapen är väldigt låg om vilka mekanismer och aktörer som driver den nyss nämnda utvecklingen framåt, och hur förhandlingar och konflikter med koppling till offentlig konst hanteras inom kommunerna.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Förhoppningen är att mitt projekt ska belysa och generera kunskap om de många gånger svåra avvägningar som tjänstepersoner verksamma inom den kommunala kulturverksamheten behöver göra i det dagliga arbetet. Jag anser att det finns många beröringspunkter mellan verksamheternas mål att verka för det demokratiska samhället, fri åsiktsbildning och att främja medborgarnas tillgång till kultur.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag kan tipsa om en essä jag skrivit: Is this Good Civil Service Practice? Reflections on Public Art from A Civil Servant Perspective. Kanske att den kan främja samtal med kollegor i kommunen som arbetar med offentlig konst.
Mer om Elins forskning hos lärosätet.

Zanna Friberg

Din titel: Doktorand vid Uppsala universitet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag forskar om biblioteks, museers och arkivs kataloger och digitala system. Min forskning handlar till stor del om att belysa de digitala systemens långa historia. Från ett biblioteksperspektiv kan det till exempel röra sig om hur dagens digitala bibliotekskataloger fortfarande till viss del bär med sig arvet från kortkataloger och ännu tidigare typer av kataloger.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
I en allt mer digital värld är det viktigt att förstå digitaliseringens historia, att våra digitala system inte dykt upp från ingenstans. De följer på historiska traditioner och en förståelse för historien främjar vår förståelse av nutiden och framtiden. Det främjar våra möjligheter att förstå, navigera och utveckla funktionella och användarvänliga system idag.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Min forskning bidrar kanske tydligast med kunskap till yrkesgruppen systembibliotekarier, som arbetar med bibliotekens system. På ett bredare plan kan min forskning om historiska kataloger och deras arv i dagens system också bidra till exempel till att stötta användare som på biblioteket söker i digitalt tillgängliga arkiv, museiportaler eller äldre bibliotekskataloger som Kungliga bibliotekets “Plåten”.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Före min tid som doktorand jobbade jag på Svedala bibliotek med lokalsamlingen där. Vi skrev en metodhandbok, Levande lokalsamling – en metodhandbok från Svedala bibliotek. Lokalsamlingar finns på så många bibliotek, och av det jag skrivit tror jag att den texten skulle vara till mest glädje för bibliotekspersonal.
Något mer lästips?
För den som är intresserad av den historiska utvecklingen av kataloger och digitala system skulle jag rekommendera Metadata: Shaping Knowledge from Antiquity to the Semantic Web (2016) av Richard Gartner. Den ger en bra överblick över den långa historien från antika bibliotek till digital informationsförmedling.
Mer om Zannas forskning hos lärosätet.

Jutta Haider

Din titel: Professor, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu bedriver jag forskning som belyser och försöker förstå samspelet mellan informationskrisen samt klimat- och miljökriserna. Jag intresserar mig särskilt för hur algoritmiska system, inklusive generativ AI, är med och formar vad vi vet, och inte vet, om klimat- och miljöfrågor. Därmed påverkar de också hur vi föreställer oss framtiden och vilka handlingsmöjligheter vi ser framför oss. En röd tråd genom min forskning är frågan om makt: hur ägande, styrning och kontroll av informationsinfrastrukturer spelar in i vilken kunskap som skapas, sprids och görs tillgänglig, och vilka som kommer till tals.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Det här är några av vår tids mest avgörande samhällsfrågor. Min forskning kan naturligtvis inte ensam lösa dessa komplexa utmaningar, men den kan bidra med viktig kunskap för att förstå dem bättre. Biblioteks- och informationsvetenskap är dessutom unikt positionerat för att bidra, eftersom ämnet befinner sig i skärningspunkten mellan kultur, teknik och samhälle.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Folkbiblioteken utgör en central social infrastruktur för folkbildning, demokratisk delaktighet och kunskapsförmedling. Klimatkrisen, miljökrisen och informationskrisen hör till vår tids viktigaste utmaningar, och därför behöver biblioteken också förhålla sig till dem. Min forskning kan bidra med kunskap om hur dessa frågor hänger samman, inte minst kring balansen mellan källkritik och källtillit. Den kan också ge upphov till nya perspektiv på hur biblioteken och bibliotekarierna kan vara aktiva deltagare i samtal om den samhällsomställning som krävs för att möta klimat-, miljö- och informationskriserna.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Haider, J. & Sundin, O. (2023). What is infrastructural meaning-making and why do we need it? Information Matters, Vol. 3, Issue 9.
Haider, J., Ekström, B. & White, J. (2025). How ‘everyday AI’ encourages overconsumption. The Conversation.
Något mer lästips?
Alla som jobbar med människor borde läsa Sorting Things Out: Classification and Its Consequences av Geoffrey C. Bowker och Susan Leigh Star. Den kom år 2000 och är numera något av en klassiker som visar hur system för klassificering och kategorisering inte bara organiserar kunskap om världen utan också formar den, ibland med våld.
En nyare bok som jag har haft stor behållning av är Empire of AI. Dreams and Nightmares in Sam Altman’s OpenAI av Karen Hao från 2025. Den ger viktiga perspektiv på AI-utvecklingens maktstrukturer, resursförbrukning och globala konsekvenser.
Mer om Juttas forskning hos lärosätet.

Björn Hammarfelt

Din titel: Professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu studerar jag peer review (granskning av forskning) och skriver på en bok om akademiska discipliner.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Hur vi producerar och utvärderar akademisk kunskap är av avgörande betydelse för tilliten till vetenskapen. När allt fler ifrågasätter forskningens rön blir det ännu viktigare att upprätthålla och stärka system för kvalitetssäkring.
Vad kan folkbiblioteken ha för eventuell nytta av din forskning?
Biblioteken har en viktig roll i att kommunicera vetenskapligt grundad kunskap som vi som medborgare kan fatta beslut utifrån. Insikter i hur vetenskap produceras, kommuniceras och legitimeras utgör en viktig kompetens för att kunna navigera i ett allt informationstätare samhälle.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag odlar även ett intresse kring informations- och bibliotekshistoria, och tillsammans med Johanna Dahlin skrev jag för något år sedan en artikel om Sovjets försök att skapa världens största bibliotek. En förkortad svenskspråkig variant som först publicerades i SvD finns också tillgänglig, När Sovjet byggde världens största bibliotek.
Något mer lästips?
Jag fortsätter på det historiska temat och rekommenderar Cataloging the World: Paul Otlet and the Birth of the Information Age (2014) av Alex Wright. Historien om Paul Otlet och hans utopiska planer om ett ”världsinformationscenter” framstår idag som främmande i sin grandiositet, men också märkligt igenkännbara i vår samtid.
Mer om Björns forskning hos lärosätet.

Louise Limberg

Din titel: Professor emerita, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Som emerita får jag blicka bakåt för att beskriva min forskning, som huvudsakligen har handlat om samspel mellan informationssökning och lärande kopplat till frågor om informationskompetens/medie- och informationskunnighet. Mina empiriska studier har oftast genomförts i skolkontexter med ett intresse för skolbibliotekens roll i sammanhanget. Jag har också gjort en del historiska studier, dels om skolbibliotek, dels om ämnet biblioteks- och informationsvetenskap.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Googlifiering, desinformation, lögner, AI och läskris har bidragit till att medie- och informationskunnighet har hamnat i centrum för viktiga samhällsfrågor om lögn och sanning, källkritik, källtillit och demokrati. Under mina 30 år som forskare har jag kunnat följa dessa omvälvande förändringar och upplevt hur forskningens relevans stärkts för både profession och samhällsdebatt.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Min forskning kan bidra till folk- och skolbibliotekens arbete med medie- och informationskunnighet och med möjligheter att belysa och argumentera för bibliotekens potential i omvärlden.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Limberg, L., Hultgren, F. & Johansson, M. (2021). Skolbibliotek och lärande. Studentlitteratur.
Fler lästips?
Haider, J. & Sundin, O. (2022). Paradoxes of Media and Information Literacy. The Crisis of Information. London: Routledge.
Mer om Louises forskning hos lärosätet.

Julia Pennlert

Din titel: Docent i litteraturvetenskap och universitetslektor med inriktning mot läsning och läsfrämjande verksamhet, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Centrumföreståndare för det nya centret Centrum för läsforskning och läsfrämjande, CLL, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu är jag verksam i forskningsprojektet Mellan ljud och text som är finansierat av Vetenskapsrådet (2024–2026) tillsammans med min kollega från Lund, Sara Tanderup Linkis, som är projektledare. Jag är också med i ett projekt som heter Från erfarenhet till framtid som undersöker hur kunskaper och kompetenser delas inom det läsfrämjande området på folkbibliotek.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
De båda projekten bidrar med nya kunskaper om vad som händer när något förändras, samtidigt som de också fångar litteratursamhällets olika aktörer där bibliotekarien och biblioteket ingår. I ”Mellan ljud och text” handlar det om den kommersiella ljudbokens framväxt och hur den påverkar litteraturen, läsaren och den litterära kulturen. Medan i ”Från erfarenhet till framtid” istället fokuserar på vad som händer – både i det lilla och det stora – när en äldre medarbetare med stort kunnande inom det läsfrämjande området går i pension. Generellt kan man säga att jag i min forskning är inspirerad av litteratursociologiska perspektiv som intresserar sig för samband mellan litteraturen och samhället.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Min forskning har egentligen tre olika inriktningar, där ett intresse för ljudboken samsas med studier om läsfrämjande och strategiska perspektiv på läsfrämjande. Men viktigt för mig är också att visa hur läsforskning idag också är ett tvärvetenskapligt forskningsfält, där hur, vad och varför vi läser också påverkas av bokbranschens utveckling, olika format för litteratur och en rad olika personer som befinner sig mellan läsaren och texten.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag har en rad texter publicerade på Digiteket som också handlar om min forskning, som Texten och tekniken – olika perspektiv på digital läsning, En modell för strategiskt läsfrämjande arbete och Ljudboken, ljudlitteraturen och ljudläsaren.
Jag tycker att alla bibliotekarier på olika sätt borde omvärldsbevaka genom att ha lite koll på hur läsaren i samtiden undersöks i den vetenskapliga forskning som läsforskningen utgör, och vill slå ett slag för relationen mellan läsaren och en text. Alltså: det spelar roll vad det är för typ av text som läsaren läser, och läsningen är mer än bara en praktik, den är något som sker i samspel mellan läsaren, texten, formatet och samhället. På det sättet är faktiskt den skönlitterära läsaren någon som söker både kunskap och upplevelser genom en text. Det är för mig självklart att vi måste kunna prata om den litterära textens form, format, genre även i det läsfrämjande arbetet.
Fler lästips?
Här kan jag tipsa om Magnus Perssons senaste bok: Passionerad läsning.
Mer om Julias forskning hos lärosätet.

Amanda Persson

Din titel: Doktorand vid Lunds universitet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag forskar om hur unga cismän interagerar med innehåll från manosfären i personaliserade informationsflöden på sociala medier-plattformar. Jag vill förstå hur och varför föreställningar om maskulinitet förhandlas i interaktionerna och vilken roll plattformarnas algoritmiska rekommendationssystem spelar i förhandlingarna.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Många människor ägnar flera timmar varje dag åt att interagera med personaliserade informationsflöden på sociala medier-plattformar. Jag är nyfiken på hur interaktioner med algoritmiska rekommendationssystem bidrar till att forma vår förståelse av oss själva, varandra och omvärlden.
Att undersöka hur unga cismän interagerar med innehåll från manosfären och hur föreställningar om maskulinitet förhandlas i interaktionerna är viktigt, eftersom maskulinitetsidealen som hyllas i manosfären bidrar till psykisk ohälsa och ett ökat våldsutövande bland män. Misogynin som sprids i dessa miljöer begränsar dessutom kvinnor från att delta i offentliga samtal, av rädsla för att utsättas för könsbaserade cybertrakasserier.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Genom mitt fältarbete har jag lärt mig mycket om hur barn och unga använder sociala medier-plattformar. Jag tror att en ökad förståelse för hur ungas informationsaktiviteter och identitetsskapande samverkar, kan stärka bibliotekens arbete med medie- och informationskunnighet, inte minst med tanke på de algoritmiska informationsmiljöer som barn och unga rör sig i till vardags.
Fler lästips?
Boken Paradoxes of Media and Information Literacy: The Crisis of Information av Jutta Haider och Olof Sundin, och artikeln Sexualized platformed female bodies in male online practices. Negotiating boundaries of masculinity, gendered positioning, and intimacy av Pernille Rasmussen och Dorte Marie Søndergaard.
Mer om Amandas forskning hos lärosätet.
Fler forskare
Den här artikeln har föregåtts och kommer att följas upp av liknande artiklar tills många av de forskare i landet som på något sätt ägnar sig åt biblioteks- och informationsvetenskap, och som haft möjlighet att svara på frågorna, har presenterat sig.
Är du själv forskare inom ämnet och inte har fått frågorna skickade till dig? Eller forskar du inom ett annat ämnesområde och har forskning med relevans för folkbiblioteken? Hör gärna av dig till Digiteket.
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Bilderna är licensierade i enlighet med vad som anges i under respektive bild.