Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk
Bibliotek, förskola, barnhälsovård och logopedi har ett särskilt ansvar att lyfta våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Något som grundar sig i flera olika lagstiftningar och styrdokument. Det är viktigt att känna till vilka språken är, att de har en särställning och sedan förstå varför det är så. Om detta berättar och samtalar Ulla-Maija Pesola och Petra Petersen.
Ulla-Maija Pesola är doktor i informatik och författare. Petra Petersen är doktor i pedagogik och lektor i förskoledidaktik på Stockholms universitet. Foto: Privat ©
Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur
Filmen är 1 timme lång.
Vad kan man då göra, även om man inte behärskar språken eller själv tillhör en minoritet? Finns det tips på aktiviteter som man kan använda för att lyfta minoritetsspråken? Hur går man bort från en enspråkig norm, det vill säga att det endast är ett språk som är viktigt?
I följande text ger Ulla-Maija och Petra exempel på hur vi kan arbeta i praktiken med våra nationella minoriteter och minoritetsspråk: Hur kan vi arbeta med våra nationella minoriteter och minoritetsspråk?
Lånord från Sveriges nationella minoritetsspråk
Ord från dessa språk har blivit svenska. Utforska orden tillsammans med barnen. Kan du andra ord för tjej, pojke, jycke, vischan, känga och pulka? Kan du dessa ord på andra språk?
Romani chib: tjej, ding, hispig, palla, kalsing, pucko, kirra, puffra, vischan, jycke, lattjo.
Finska: pojke, känga, pulka.
Samiska: kåsa, kåta, vaja (renhona).
Jiddisch: bagel.
Reflektionsfrågor
- Vilken kunskap har du och dina kollegor om våra nationella minoritetsgrupper och minoritetsspråk?
- Hur kan du och dina kollegor synliggöra våra nationella minoriteter i barnens vardag?
- Vilket förhållningssätt har du och dina kollegor till språk och flerspråkighet?
- Hur skulle du och dina kollegor kunna lära er mer om och utveckla er verksamhet för våra nationella minoriteter?