Introduktion till MIK

Vad är MIK?

MIK är en förkortning av medie- och informationskunnighet. Medie- och informationskunnighet definieras av Statens medieråd som “de kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang”.

MIK likställs ofta med källkritik och källtillit men är mycket bredare och mer komplext än så. Enkelt uttryckt kan man säga att MIK är ett paraplybegrepp som omfattar tre huvudområden: mediekunnighet, informationskunnighet och digital kunnighet (eller digital kompetens). Kopplat till dessa tre huvudområden har 23 specifika ”kunnigheter” lyfts fram:

MIK som begrepp lanserades 2011 av Unesco (FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur) när de publicerade ett ramverk för medie- och informationskunnighet. 2021 kom en uppdaterad version – Think critically, Click wisely!  Ramverket innehåller bland annat riktlinjer och rekommendationer kring hur vi kan arbeta med att utveckla och stärka vår (och andras) medie- och informationskunnighet. 

Vad innebär det att ha kunnighet inom MIK? I ramverket sammanfattar man det på följande vis:

1. Kunskap om och förståelse för medier, information och digital kommunikation som källor och form för hållbar utveckling, fred, demokratiska processer och social delaktighet. 
2. Värdering av innehåll och innehållsproducenter
   
3. Produktion och användning av medier och information (innehåll). 

Tips! Kika på Digitekets kurs Tänk kritiskt, klicka klokt – lär känna Unescos uppdaterade MIK-ramverk om du vill fördjupa dig i ramverket.

Varför är det viktigt att vara medie- och informationskunnig?

Mediemyndigheten beskriver vikten av medie- och informationskunnighet på följande vis: 

“Ett demokratiskt samhälle bygger på välinformerade, reflekterande och medvetna medborgare. 

När allt mer offentlig debatt och kommunikation sker digitalt är medie- och informationskunnighet väsentligt för att kunna navigera i vardagslivet och vara en medveten medieanvändare. 

Medie- och informationskunnighet är en nyckelkompetens för alla – oavsett ålder. Dels för att klara av skola och arbete, dels för att kunna tillvarata sina rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare men också för att följa med i nyheter och andra omvärldshändelser samt för att hitta information till både nytta och nöje. 

Målet i slutändan syftar till att stärka medborgarnas förmåga att förstå, värdera och använda information och att kunna uttrycka sig via olika typer av medier som ett sätt att stärka det demokratiska samhällsdeltagandet. Yttrandefrihet och fria medier är några av demokratins grundpelare. Människors möjlighet att på olika sätt nyttja dessa för att kunna göra sin egen röst hörd, och för att kunna granska och bedöma andras yttranden ses som grundläggande värden och förmågor.”

Folkbibliotek och MIK

Folkbiblioteken spelar en central roll i att främja medie- och informationskunnighet (MIK) i samhället, vilket är avgörande för en stark demokrati. Denna roll understryks både i bibliotekslagen och i den nationella biblioteksstrategin.

Enligt bibliotekslagen ska biblioteken ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Detta uppdrag blir allt viktigare i en digital tidsålder där förmågan att kritiskt analysera och värdera information är avgörande.

Den nationella biblioteksstrategin betonar att biblioteken är ”ett av samhällets öppna rum” som bidrar till ”kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. I en tid av förändrade medievanor och ökad spridning av desinformation blir bibliotekens roll i att främja digital kompetens och MIK allt viktigare.

Strategin understryker att ”en stark demokrati bygger på att människor är välinformerade, engagerade och kompetenta och kan fatta välgrundade beslut”. Biblioteken bidrar till detta genom att tillhandahålla tillgång till ”faktabaserad kunskap och kvalitetssäkrad forskning” samt genom att öka ”allmänhetens medie- och informationskunnighet”.

Covid-19-pandemin har ytterligare tydliggjort behovet av MIK i samhället. Biblioteken ses som ”centrala aktörer i arbetet med att öka medie- och informationskunnighet för alla grupper i samhället”.

Sammanfattningsvis är främjandet av MIK en central del av folkbibliotekens uppdrag. Detta arbete är avgörande för att stärka demokratin och rusta medborgarna för en alltmer komplex informationsmiljö.

Uppgifter

Den 26 oktober i år arrangerade Västra Götalandsregionen ett kunskapsseminarium om medie- och informationskunnighet, MIK. Läs Digiteket artikel som återpublicerar manus till den föreläsning som Ulla Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, höll under träffen.

Läs Digitekets artikel: Medie-och informationskunnighet – ett kunskapsområde och en praxis.

Fördjupning

Läs följande rapport från en nationell MIK-konferens 2022:

Medie- och informationskunnighet (MIK) för ett demokratiskt medborgarskap.

Läs också rapporten Främjande av medie-  och informationskunnighet i Sverige 2021–2022 från Mediemyndigheten.