Vad menar vi med yttrandefrihet? Vad menar vi med censur?

Yttrandefrihet och censur är uttryck vi hör användas ganska vidlyftigt i många olika sammanhang. Framförallt när diskussioner rör sig ut i tassemarkerna för vad som är socialt accepterat och/eller juridiskt lagligt. Vi tittar därför på vad lagtexterna säger:

Yttrandefrihetsgrundlagen

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1802).

Tryckfrihetsgrundlagen

1 § Tryckfriheten syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.

Tryckfriheten innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Tryckfriheten innebär också en rätt för var och en att ge ut skrifter utan att en myndighet eller ett annat allmänt organ hindrar detta i förväg. Åtal för en skrifts innehåll får väckas först efter det att den har getts ut och då vid en domstol. Ingen får straffas för en skrifts innehåll i andra fall än om innehållet strider mot tydlig lag som är meddelad för att bevara allmänt lugn men som inte håller tillbaka allmän upplysning.

När tryckfriheten utövas ska bestämmelser i denna grundlag som skyddar enskildas rätt och allmän säkerhet iakttas.

För tryckfriheten får inga andra begränsningar finnas än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1801).

2 §   Denna grundlag är tillämplig på skrifter som har framställts i tryckpress.

Grundlagen ska också tillämpas på skrifter som har mångfaldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik, om

1. utgivningsbevis gäller för skriften, eller
2. skriften är försedd med en beteckning som visar att den är mångfaldigad och i anslutning till beteckningen tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för detta.

Vad som sägs i denna grundlag om skrifter som har framställts i tryckpress och om tryckning gäller, om inte annat anges, även skrifter och mångfaldigande som avses i andra stycket.

Även bilder, med eller utan åtföljande text, anses vid tillämpning av grundlagen som skrifter. Lag (2018:1801).

Censur

Ur Yttrandefrihetsgrundlagen om censur:

11 §   Det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar får inte först granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag. Lag (2018:1802).

Ur tryckfrihetsgrundlagen om censur:

En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.

Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att, på grund av skriftens innehåll, hindra tryckning eller utgivning av en skrift, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag. Detsamma gäller i fråga om hinder mot spridning av en skrift bland allmänheten. Lag (2018:1801).

Kortfattat

• Yttrandefrihetslagen ger dig rätt att offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Detta gäller även om du är på TV, radio, på internet eller är inspelad i någon form.
• Tryckfrihetslagen ger dig rätt att i tryckt skrift uttrycka vilka tankar, åsikter och känslor som helst. Ingen myndighet eller annat allmänt organ får på förhand kolla om det du vill trycka är förenligt med lagen. Först efter något är tryckt kan det avgöras i domstol om något tryckt brutit mot lagen. Även bilder anses som skrifter vid tillämpning av tryckfrihetslagen. Du får alltså på så sätt rita eller illustrera och trycka fritt. 
• Beträffande censur gäller att ingen myndighet eller annat allmänt organ får hindra någon från att trycka eller genom tekniska upptagningar (tv/radio/podd/internet). 

Missförstånd och misstolkningar av lagstiftningen

Trots att yttrandefrihetslagstiftningen och tryckfrihetslagstiftningen är ganska klar, leder den med jämna mellanrum till klagomål från människor som upplever att de har fått sina rättigheter kränkta. Dessa upplevelser stammar nog i lägre grad från att lagarna är otydliga och i högre grad från bristande kunskaper om vad lagarna faktiskt betyder. Trots detta kan det vara värt att steg för steg titta på en del av dessa klagomål och se hur de relaterar till biblioteket, om liknande situationer skulle uppstå.

Jag har rätt att få plats i alla forum annars är jag censurerad

Att du har rätt att utan förhandsgranskning eller inskränkning uttrycka dig i till exempel radio, på tv eller internet är inte samma sak som att du har rätt att ha oinskränkt tillgång till samma forum. På samma sätt som en tidning väljer vilka insändare de vill publicera kan givetvis radio eller tv eller en podd på internet välja vilket material de vill ha med. Varje konspirationsteoretiker med åsikter om jetflygplans kondensstråk (det är en återkommande konspirationsteori att detta sprider kemikalier för att påverka befolkningen) har inte tillgång till Antikrundans format för att uttrycka sig. Skulle de välja att göra det ändå skulle de troligtvis bli bortklippta. Detta är inte censur. Det är ett programs rätt att välja sitt material. Om en medborgare ringer till debattprogrammet Ring P1 och sedan stängs ner mitt i sin kondensstråksanalys – då kan det bli tal att prata om censur. 

För bibliotekets räkning gäller samma sak. Medborgares rätt att uttrycka åsikter betyder inte att de har rätt till alla forum eller platser eller tillfällen att göra det. Att du inte får ställa dig på en sockerlåda i läsesalen på  biblioteket och propagera för det kommunistiska manifestet betyder inte att du är censurerad. Det är bibliotekets rätt att avgöra hur deras publika utrymmen ska användas. På samma sätt måste inte biblioteken upplåta sina lokaler åt alla som vill använda dem. Speedwayklubben får inte träna på barnavdelningen och den nazistiska organisationen kan nekas att hyra aulan. Vad som skulle kunna vara censur vore om biblioteket i sin demokratifrämjande roll väljer att hålla en debatt om ett ämne och att en person sedan förbjuds att tala baserat på någon godtycklig uppfattning om att den personen kommer att uttrycka något som uppfattas som olämpligt. 

När jag blir utkastad för att jag bryter mot regler är jag censurerad

Återigen en återkommande upplevelse. Att ha rättigheten att få tycka och säga eller skriva vad man vill innebär inte, som vi noterade i förra exemplet, att det i varje utrymme, vid varje tid och på varje plats är acceptabelt för dig att göra så. Om en person reser sig i publiken på kungliga operan och propagerar för Kristdemokratisk familjepolitik eller djurrätt kommer denna person att bli avvisad. Detta utgör på inget sätt ett censur av personens åsikter, utan handlar om att upprätthålla de regler som gäller för den lokalen. Att prata om censur i dessa fall visar på en bristande förståelse av ordet och lagstiftningen. 

Varje folkbibliotek har sina regler och de som inte följer dessa regler kan avvisas. Personer avvisas inte för att de har vissa åsikter utan för att deras spridande av dessa åsikter strider mot lokalens uppsatta regler. Man skulle kunna prata om censur först om en politisk åsikt tilläts bryta mot reglerna utan åtgärd medan en annan inte gjorde det. 

När jag är emotsagd är jag censurerad

Detta är en annan vanligt förekommande upplevelse. Att använda ordet censur när andra inte håller med visar återigen på en bristande förståelse för ordet och lagstiftningen. Samma lag som ger en individ rätt att ha en viss åsikt och rätt att uttrycka den, ger givetvis alla andra rätt att säga att individen i fråga är dum och att de inte håller med. Detta är inte censur. Det är ett demokratiskt meningsutbyte – även om ord som “dum” inte nödvändigtvis främjar god diskussion eller debatt. 

I bibliotekssammanhang innebär det givetvis att det även står biblioteksanställda fritt att ha åsikter och tydligt deklarera att de inte håller med. Det finns inte som det ibland uttrycks ett krav på bibliotek eller anställda på bibliotek att vara “neutrala”. Tvärtom så finns det en tydlig värdegrund för biblioteket eller för hela kommunen som biblioteket ingår i, som tydligt stipulerar vad som är acceptabelt och vad som inte är acceptabelt. Detta gäller för både det fysiska rummet och i digitala kanaler som sociala medier. Malmö stads policy för vad som inte accepteras innehåller exempelvis:

• Förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
• Kränkande uttalande med rasistiska, sexistiska eller homofobiska undertoner
• Hets mot folkgrupp eller andra trakasserier
• Olovliga våldsskildringar eller pornografi
• Uppmaningar till brott eller annan brottslig verksamhet
• Olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
• Svordomar eller obscena ord
• Kommersiella budskap, reklam eller spam

Det är alltså tydligt så att saker som omfattas av yttrande- och tryckfrihet ändå inte tillåts i sociala medier styrda av Malmö stad. Du får vara en homofobisk, misogyn, nazistisk tölp som svär och leva rövare medan du ständigt propagerar för en högerextrem tidning om du vill. Det är din rätt som medborgare att uttrycka dig fritt (även rättsväsendet i efterhand kan pröva om du gått över någon gräns, som vi skrivit i lektion 1) – men Malmö stad tillåter inte att du gör det i just deras kanaler. Återigen: dina rättigheter att säga och tycka saker innebär inte automatiskt att du har rätt att göra det i alla kanaler, på alla platser eller vid alla tidpunkter. En restaurangägare kan avvisa dig från deras lokaler om de uppfattar att du inte följer deras regler på samma sätt som du kan be en bekant lämna ditt hus om hen skulle bli otrevlig under en fest. Dina grundlagsstadgade rättigheterna skyddar dig från att bli inspärrad helt godtyckligt för att du tycker, säger eller skriver saker  – inget annat. 

När mina åsikter leder till negativa konsekvenser (exempelvis att folk blir arga eller att folk tar avstånd från mig på något sätt) är min yttrandefrihet hotad

Detta missförstånd får vi titta på med lite större nyans. Överlag är det givetvis lika misstolkat som de andra ovanstående exemplen. Det rör sig om missförstånd av lagtexten. Din rätt att tycka något skyddar dig givetvis inte från de negativa konsekvenserna som kan följa med ditt tyckande. Det är alltid andra människors rätt att inte hålla med dig, tycka att du är dum, blocka dig på Facebook, sluta köpa dina varor – eller vilken annan form detta ogillande nu tar. 

Det finns dock ändå en viss sanning i det ovan nämnda om samhället stegvis får en allt större beröringsskräck för allt som kan vara kontroversiellt eller tar steget bort från det som är allmängiltigt. Om biblioteken slutar eller vågar mindre i sitt demokratifrämjande arbete av rädsla för den debatt eller kritik de riskerar om de ger vissa grupper eller åsikter en plats att uttrycka den, så ligger det ändå något i det inledande känslan. Om samhället, föreningslivet, medier, och andra öppna ytor för fritt meningsutbyte krymper då är yttrandefriheten i viss mån faktiskt hotad. 

I vissa fall är frågan enkel. Åsikt A (exempelvis förespråkandet av väpnad blodig revolution) strider mot vår värdegrund och ska därför inte ges en arena på biblioteket. I andra fall kanske det inte är lika tydligt. Åsikt B och C (exempelvis förespråkandet för att det finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor, eller förespråkande av åsikten att det inte finns något som är “svenskt”) kanske inte strider mot någon värdegrund i sig, men det är lätt för den individuella biblioteksmedarbetaren som ska fatta beslut i frågan att se vilket potentiell negativ uppmärksamhet det skulle resultera i om de gav dessa åsikter ett talartillfälle. I detta fall finns det en risk att de att hellre låta bli – vilket potentiellt kan vara menligt för fritt utbyte i längden.

Med detta sagt är det givetvis fritt för ett bibliotek att hålla samtal även om de mest extrema frågor om de nu vill och har en pedagogisk tanke med det. Att hålla ett panelsamtal om ett brännande ämne är ju inte samma sak som att ställa sig bakom en åsikt i frågan. Ett exempel på detta är panelsamtalen i på Hornstulls bibliotek, som föga överraskande satt igång en diskussion kring just vad som får och bör göras på ett bibliotek. 

Uppgift

Vilka regler, viken värdegrund och vilka principer styr verksamheten på ditt bibliotek? Tänk att du som biblioteksanställd vill upplåta utrymme på biblioteket åt en intressegrupp som potentiellt kan tangera gränsen för vad som är socialt accepterat. Vet du vilka rutiner som gäller och var information finns som kan stötta dig i ditt belslut? Försök sammanställa det som finns i en kort lista som både i punktform visar på hur rutinerna fungerar har relevanta dokument bifogade.