Undersökande arbetssätt för demokrati ger mening

Projektet Biblioteken som tankesmedjor visar på värdet av att folkbiblioteken arbetar med explorativa metoder för att nå nya målgrupper i sina kommuner. Det framkommer i en utvärdering gjord av forskaren Cecilia Andersson vid Lunds universitet. Den visar också att samarbete över regiongränser kan skapa nya nätverk och möjligheter till att inspireras av andra biblioteks arbetssätt.

Projektet Biblioteken som tankesmedjor pågick under 2023 och 2024 på tio bibliotek i södra Sverige och genomfördes i samverkan mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Skåne, Blekinge, Hallands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Målet med projektet var att folkbibliotekens personal skulle undersöka nya sätt att arbeta och därmed skaffa sig nya kunskaper i syfte att utveckla bibliotekens demokratiska uppdrag i en digital samtid. Mer om detta finns att läsa i rapporten Biblioteken som tankesmedjor – Exempel och tips för folkbibliotek, inklusive många handfasta tips från de medverkande kommunerna och biblioteken.

En ny blick på projektet

Lunds universitet fick uppdraget och genomförde utvärderingen av projektet Biblioteken som tankesmedjor. Syfte och frågeställningar formulerades i samverkan med representanter från Region Blekinge, Region Jönköpings län och Region Skåne. Utvärderingen bygger på en enkätundersökning och intervjuer med medverkande personal, bibliotekschefer och enhetschefer vid fem av de tio medverkande biblioteken. 

… folkbibliotekens personal skulle undersöka nya sätt att arbeta och därmed skaffa sig nya kunskaper i syfte att utveckla bibliotekens demokratiska uppdrag i en digital samtid. 

I utvärderingen konstateras att de medverkande upplevde projektet som utvecklande och meningsfullt. Den visar även på att ungefär ett år efter projektavslut använder alla biblioteken i utvärderingen på något sätt fortfarande de arbetssätt som utvecklades under projektet. En viktig aspekt för arbetssättens och aktiviteternas fortlevnad var att de förankrades i bibliotekens lokala förutsättningar. Exempel på sådana aktiviteter inkluderar Lund pratar och Navet i Oskarshamn.

Att utveckla nya arbetssätt

I rapporten går det att läsa om de olika metoder och arbetssätt som utvecklades på biblioteken inom ramen för projektet. Den innehåller även praktiska råd med tillvägagångssätt för att utveckla nya projekt. Det första steget som föreslås är att formulera en demokratisk utmaning, det andra att formulera ett koncept. En viktig förutsättning för att skapa ett relevant projekt är att ta reda på vilka demokratiska utmaningar som finns lokalt i kommunen. Utifrån en sådan kartläggning av demokratiska utmaningar kan personalen sedan bestämma vilken riktning arbetet på biblioteket ska ta. Deltagande bibliotek inom Biblioteken som tankesmedjor arbetade utifrån två olika teman: Biblioteken som lokal debattarena och Gör din röst hörd.

Tema: Biblioteken som lokal debattarena

Temat Biblioteken som lokal debattarena riktade sig till en bred allmänhet. Antingen arrangerade biblioteken själva debatter och diskussionskvällar kring aktuella och lokala ämnen, eller så fick medborgarnas egna föreläsningar och utställningar ta plats i biblioteksrummet. Biblioteken i Emmaboda, Oskarshamns, Lunds, Ystads och Habo kommun har arbetat med temat.

Nya mötesformer

I både Oskarshamn och Lund skapades nya mötesformer, Navet respektive Lund pratar. Mötesformerna utgår ifrån att biblioteken fungerar som en plats för öppna demokratiska samtal dit olika föredragshållare och allmänheten bjuds in. De nya arbetssätten har inte enbart väckt diskussion utan även lockat nya besökare till biblioteket. 

För flera deltagande bibliotek var projektet också en möjlighet att komma igång med arbete som man velat göra men ännu inte inlett, vilket exempelvis uttrycks i utvärderingen:

[…] det var ju ett väldigt viktigt projekt för vår del. Det är verkligen det som har varit fundamentet för att vi har blivit framgångsrika i detta. Så det går inte att lägga nog med vikt på att det där var en riktigt viktig satsning. Bibliotekschef, Oskarshamn

Bred inramning viktigt

I utvärderingen påpekas att de nya arbetssätten i stor utsträckning var en följd av den breda inramningen av projektet, där deltagande personal uppmuntrades att tänka bortom traditionella arbetssätt och våga testa nytt. Medverkande bibliotek uppmuntrades och utmanades att tänka bortom traditionella biblioteksaktiviteter, såsom bokcirklar, och föra diskussioner om bibliotekets roll i demokratifrämjande arbete och vad det innebär. Det väckte återkommande frågor om vad som ingår i bibliotekens arbete:

Men jag tänker just det här. Att ja, men vad? Vad är bibliotekens roll i demokratifrämjande arbete? Är det här någonting som biblioteket ska syssla med? Ja, det är det ju. Enhetschef, Lund 

Tema: Gör din röst hörd

Det andra temat Gör din röst hörd handlade om att biblioteken samarbetade med prioriterade grupper och skapade skräddarsydd verksamhet i syfte att underlätta för personer att delta i samhällsdebatt och demokratiska samtal. Biblioteken i Karlskrona, Vaggeryds, Halmstads och Hylte kommun deltog i temat.

Nya målgrupper

I exempelvis Karlskrona, Vaggeryd och Halmstad genomfördes olika satsningar för att nå nya målgrupper och testa nya arbetssätt. Precis som i relation till temat Biblioteken som lokal debattarena så lyfts det i utvärderingen att deltagande i projektet sannolikt skyndade på processer som befann sig i startgroparna. Likaså återkommer medverkande personal till att den breda och explorativa inramningen bidrog till arbetssättens utformning: 

Vi har jobbat väldigt mycket med läsfrämjande alltså författarbesök, bokcaféer, bokcirklar och kanske någon annan föreläsning om lokalsamhället, men inte kommit hela vägen med demokratiarbetet och där fick jag också en skjuts, alltså att vi blev ju ännu mer sugna på att liksom sätta i gång […] Enhetschef, Karlskrona

Omvärldsbevakning och nya besökare

Medverkande personal beskrev även hur deltagande i projektet, och inte minst den interregionala ansatsen, bland annat bidrog till mer omvärldsbevakning:

Jag tycker det blev som en sorts bonus i alltså omvärldsbevakning, fast jag får folks idéer och tankar och koncept som de jobbar med och får en bakgrund till deras förutsättningar i deras städer och i deras närområde. Och så får jag också veta vad som funkar och vad som inte gick bra. […] Så att det är mycket man tar med sig ändå och har med i min idébank. Personal, Halmstad

Fördjupat samarbete

Om man tittar på effekterna av de nya arbetssätten hittills så går det att skönja att de har fördjupat samarbetet med olika målgrupper och verksamheter, och även fått nya besökare till aktiviteter. Detta har skett delvis genom nya aktiviteter men även genom nya sätt att nå besökare, exempelvis med hjälp av WhatsApp i Halmstad. Både Lund och Vaggeryd beskriver att de har fördjupat arbetet med daglig verksamhet genom att testa nya arbetssätt:

För mig som jobbar mycket med de här grupperna så blev det ju liksom ett ytterligare djupare samarbete kan man väl säga. Och liksom med ännu mer kontakt. Personal, Lund

I Karlskrona nämns familjecentralen som medverkade i bibliotekets arbete med en demokrativecka:

Ja, men alltså, jag tror samarbetet blev väl bättre, kanske framför allt med familjecentralen. Dem har vi ju fortsatt jobba med i andra delar av verksamheten. Personal, Karlskrona

Utvärderingen visar att de olika  arbetssätt som utvecklats i olika kommuner har lett till såväl fler nya arbetssätt som kompetensutveckling. Projektets lokala förankring påverkade vilken form av kompetens som har utvecklats på arbetsplatserna, likaså präglades aktiviteternas utformning av den existerande lokala kompetensen och val av fokus.

Medial uppmärksamhet

I utvärderingen framkommer att flera av de medverkande biblioteken har fått medial uppmärksamhet lokalt för aktiviteterna som initierats. På flera håll har diskussioner väckts kring bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle och var gränsen för vad som ingår i bibliotekets verksamhet går. Dessa diskussioner har bland annat rört frågan om huruvida politiska diskussioner ska vara en del av bibliotekets arbete. I rapporten om projektet Biblioteken som tankesmedjor konstateras att begreppet tankesmedja traditionellt sett förknippas med ett sätt att genomföra konkret politisk förändring. Samtidigt påpekas att även om politisk förändring inte ligger i bibliotekens uppdrag så kan biblioteken inspireras av tankesmedjornas arbetssätt för att utveckla demokratiuppdraget, exempelvis ”genom omvärldsbevakning, forskning, idédebatt och brobyggande mellan berörda aktörer”. Genom projektet blev det tydligt att det finns många möjligheter med att våga använda nya metoder och kommunikationskanaler, såsom WhatsApp, för att nå målgrupper som annars inte besöker bibliotekett. Samtidigt visar utvärderingen att lokala upphandlingsavtal samt juridiska frågor kan begränsa användningen av vissa plattformar.

På flera håll har diskussioner väckts kring bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle och var gränsen för vad som ingår i bibliotekets verksamhet går.

Utöver medialt genomslag så har medverkan i projektet även lett till förfrågningar om deltagande i panelsamtal och olika konferenser. Deltagande i projektet har därmed bidragit till olika former av nätverkande, såväl med kollegor över regiongränserna som lokalt med olika målgrupper och samarbetspartners (såsom daglig verksamhet). 

Blicka framåt

Ett år är för kort tid för att uttala sig om det långsiktigt kommer att hålla i sig, men aktiviteter från projektet är i alla fall en del av planeringen för 2026 på de bibliotek som deltagit i den här utvärderingen. Det finns anledning att stötta biblioteken i deras demokratifrämjande arbete, särskilt när det går utanför gängse uppfattning om vad biblioteken ska bedriva för typ av verksamhet. Inte minst genom att visa att det fungerar väl på de platser som har testat nya aktiviteter. Exempelvis har även Karlskrona nu instiftat Karlskrona möts som en demokratisatsning inför valåret 2026.