Psykologiskt försvar – skydd mot otillbörlig informationspåverkan

Under DigiDag 2024 deltog Irene Christensson, från Myndigheten för psykologiskt försvar, med ett föredrag om otillbörlig informationspåverkan. I sin föreläsning lyfter hon bland annat begrepp som påverkanskampanjer, desinformation och propaganda samt hur vi kan motverka dessa. 

Irene Christensson är senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar och bjöds in till DigiDag för att föreläsa om otillbörlig informationspåverkan.

DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet.

Irene menar att artificiell intelligens (AI)kan ses som en av flera aspekter inom otillbörlig informationspåverkan. Med AI-verktyg kan man skapa syntetisk media vars kvalitet kan skifta rejält, vissa är uppenbart falska medan andra är svårare att upptäcka. Hon nämner bland annat den manipulerade filmen på Ukrainas president Zelenskyj från början av kriget 2022, där han meddelade att Ukraina gav upp. Innehållet matchade inte hans vanliga beteende och talmönster, men filmen kom i en känslig tid och kunde ha gjort stor skada. Det var ett tydligt försök på vad som kallas otillbörlig informationspåverkan.

Se Irenes föreläsning på Youtube.

Begreppen

Psykologiskt försvar är ett vanligt förekommande begrepp som Irene menar ger en bra utgångspunkt i att förstå vad otillbörlig informationspåverkan är. Syftet med ett psykologiskt försvar är att värna det svenska demokratiska samhället. Det psykologiska försvaret är samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. 

Hybridhot och påverkanskampanjer är två andra viktiga begrepp. Hybridhot innebär en blandning av militära och icke-militära medel. Påverkanskampanjer däremot är icke-militära medel där sårbarheter i samhället utnyttjas för att påverka medborgare. Kampanjerna kan vara finansiella påtryckningar, cyberangrepp eller det som Irene fokuserar på i denna föreläsning, otillbörlig informationspåverkan:

”Användning av information på ett dolt eller vilseledande sätt i syfte att påverka våra åsikter, uppfattningar och vårt beslutsfattande till någon annans fördel”

När kommunikation används i ett skadligt syfte som kan skapa oro, försämra tryggheten i vårt samhälle och angripa vår demokrati handlar det om otillbörlig informationspåverkan. Irene fördjupar sig i vad som kan vara vilseledande information i förhållande till otillbörlig informationspåverkan.

Vilseledande information

Desinformation och malign information/malinformation är de vanligaste formerna av vilseledande information. Desinformation är medveten falsk information som sprids för att orsaka skada mot olika grupper eller individer. Ibland kan även sann information åsamka skada då en skev bild av sanningen skapas. Hela bilden visas inte fram. Detta brukar benämnas som malign information, malinformation, och är en vanlig propagandametod.

Propaganda och konspirationsteorier kan i vissa fall räknas som otillbörlig informationspåverkan, men inte alltid.

Ryktesspridning och missinformation är de vanligaste formerna av vilseledande information. Denna information har inte alltid ont uppsåt men kan orsaka stor skada. Missinformation sker inte medvetet och räknas därför inte som otillbörlig informationspåverkan.

Narrativ

Ett kraftfullt verktyg som används inom all form av strategisk kommunikation är narrativ, det vill säga att man skapar en berättelse som underlättar för mottagaren att tolka ny information. Det finns ett antal olika narrativ som är väldigt effektiva inom otillbörlig informationspåverkan:

• Att det finns en elit kontra vanligt folk
• Att våra värderingar är hotade
• Att vi står inför ett hot mot vår suveränitet eller nationella identitet
• Att vi står inför en förestående kollaps
• Att förlöjliga någon, så kallad haha-agenda

Irene ger exempel på hur Ryssland genom olika kampanjer har försökt sprida en negativ bild av Sverige. De har velat förmedla ett narrativ om ett land på nedgång på grund av dålig hantering av kriminalitet och migration, att politiker sviker det svenska folket och att landet misslyckats i mottagandet av ukrainska flyktingar.

Angreppsmetoder

Irene går vidare till att beskriva var och hur de olika angreppen sker. I ett samhälle pågår ständigt kommunikation som är ämnad att påverka. Det kan till exempel handla om politiska kampanjer eller reklam för produkter. I dessa fall finns det dock oftast normer, traditioner och regler för hur detta ska ske och lögner skulle få dåliga konsekvenser för avsändaren. Otillbörlig informationspåverkan är däremot medvetet vilseledande och man vill underminera den öppna och konstruktiva debatten och försvaga det demokratiska samtalet. 

För att visa ”slagfältet” för var påverkan sker beksriver Irene informationens väg och de olika stegen från att den är nyskapad tills att den når individen.

Ny information kan exempelvis vara en forskningsrapport, som i sin tur tolkas av en expert, vilket rapporteras av media och på så sätt når allmänheten där den diskuteras. Påverkan kan ske i alla dessa steg. Informationen kan vara felaktig från början, experter kan vara oärliga, medier kan vara partiska och individer kan påverkas av influerare, som fått betalt för att sprida dold propaganda.

Målgruppsanpassning och strategiska narrativ

Irene förklarar att när man arbetar med kommunikation använder man oftast målgruppsanpassning och strategiska narrativ, så också när det kommer till otillbörlig informationspåverkan. Man kan vilja nå den breda massan på en samhällsnivå. Det mest taktiska är dock att försöka nå specifika grupper på sociodemografisk nivå, exempelvis att försöka rikta in sig på ålder eller kön. Men i och med dagens teknik och de digitala spår vi lämnar efter oss kan man lätt rikta sig direkt till individer, så kallad psykografisk nivå.

När målgruppen är vald så väljs ett narrativ för budskapet:

• Det positiva narrativet – att ge sken av att det här är den sanna bilden.
• Det negativa narrativet – att bryta ner ett narrativ och få mottagaren att tro att det är falskt.
• Det undvikande narrativet – att översvämma en händelse med olika teorier så att sanningen drunknar i annan information.

Påverkanstekniker

Irene förklarar några olika tekniker som en antagonist kan använda sig av för att påverka:

• Social och kognitiv hackning – man utnyttjar våra kognitiva förutsättningar och mänskliga beteenden.
• Vilseledande identiteter – att utge sig för att vara någon annan. Vanligt förekommande på nätet och numera också mycket lättare med AI-teknikens framgångar.
• Teknisk manipulation – enkla program kan skapa och sprida information via bottar på sociala medier.
• Desinformation – falska nyheter och falsk information.
• Illasinnad retorik – smutskastning.
• Symbolhandlingar – kan vara att påverka en demonstration på olika sätt.

Irene understryker att otillbörlig informationspåverkan bara är ett av verktygen i påverkansverktygslådan. Den kan exempelvis kombineras med ett cyberangrepp. Irene nämner tre exempel på olika påverkanskampanjer:

1. Genom att använda sig av sociala medier spelade främmande makt ut två olika målgrupper i USA mot varandra under upptakten till valet 2016. Det skapades två Facebookgrupper som till synes var skapade av medlemmarna själva och som förstärkte deras åsikter och ökade uppfattningen av ett polariserat samhälle.
2. Det andra exemplet är LVU-kampanjen 2021, där svenska myndigheter anklagades för att kidnappa barn. Här spreds desinformation i stor omfattning, vilket skapade oro och hot.
3. Sist nämner Irene koranbränningarna 2022 och hur både malign information och desinformation spreds och ledde till hot mot Sverige och svenskar utomlands. Hotet blev verklighet när två svenskar sköts i Bryssel i ett terrordåd 2023. 

Skyddsvärden och motverkan

Det som hotas och det som vi skyddar och värnar i vårt samhälle är våra skyddsvärden:

• Människors liv och hälsa
• Samhällets funktionalitet
• Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter
• Miljö och ekonomiska värden
• Nationell suveränitet

Irene nämner World Values Survey-kartan som mäter olika värderingar och där Sverige tydligt utmärker sig eftersom svenskarna är individualistiska och har högt förtroende för staten. Kartan kan också ge en förklaring till varför vi blir en måltavla för auktoritära styren som framhäver oss som suspekta. Det finns enligt Irene mycket bra som vi behöver skydda i Sverige, och då inte minst den demokratiska processen.  

Men hur försvarar vi oss?

Svaret är genom korrekt och saklig information. Irene lyfter slutligen det som är avgörande för att motstå påverkan, oavsett om det gäller myndighet eller privatperson, nämligen medie- och informationskunnighet (MIK). MIK är en grundförutsättning för att vi ska kunna ha ett starkt psykologiskt försvar, men även en förutsättning för demokratin i stort. Dessa kunskaper är avgörande för att hålla det demokratiska samtalet levande genom aktiva och medvetna medborgare.

Att vara en del av och arbeta för att upprätthålla demokratins alla grundförutsättningar skapar också en del utmaningar. Detta blir tydligt under frågestunden efter föreläsningen när Irene får frågan: Hur kan vi hantera personer som är svåra att övertyga och som drivs och påverkas av en alternativ sanning?

Som svensk medborgare har du rätt till att ha fel

Ett oväntat svar men det är så yttrandefriheten fungerar. Även om hennes myndighet MPF enbart arbetar med otillbörlig påverkan från främmande makt kan Irene ändå ge det värdefulla rådet att inte fokusera på dem som redan är övertygade. Det är är bättre att fånga upp personer som är osäkra.  

Reflektionsfrågor

De utmaningar som Myndigheten för psykologiskt försvar arbetar med kan också kännas igen i folkbibliotekens demokratifrämjande uppdrag. Inte minst förenas de båda verksamheterna genom MIK-begreppet och att hela befolkningen är målgruppen. Utifrån föreläsningen följer här några frågor att diskutera i er verksamhet:

1. I den inspelade föreläsningen uppmanar Irene till reflektion över vad som gör folkbibliotek sårbara för otillbörlig informationspåverkan. Genom att arbeta för mångfald, delaktighet och allas lika värde är folkbiblioteken en del av de skyddsvärden som det psykologiska försvaret ska skydda. Detta är värden som kan göra bibliotek till måltavlor, vilket blir tydligt när vi ser på World Values Survey-kartan. Vad arbetar ert bibliotek med som kan tänkas användas i en otillbörlig informationspåverkan?
2. Irene nämner att vi ska skydda oss genom korrekt information och goda relationer med vår målgrupp. Vilka exempel kan ni se på detta i er egen verksamhet? Vad skulle ni behöva arbeta mer med?
3. Folkbiblioteken och biblioteken i det allmänna har ett uppdrag att värna den fria åsiktsbildningen. En del bibliotek anordnar demokratiska samtal, och i grannlandet Norge ska enligt lag biblioteken vara en plats för debatt och offentliga samtal. Samtidigt står vi inför stora utmaningar med spridning av vilseledande information som kan göra stor skada. Biblioteken ses även i många kommuner som viktiga infopunkter i kris och beredskap.
4. Hur kan biblioteken hitta en bra balans i att värna yttrandefriheten och samtidigt vara en plats där korrekt information ska förmedlas? Vilken roll kan och bör ni som folkbibliotek ta?
5. Ämnet i denna artikel är en fråga som berör kris, krig och beredskap, och biblioteken är en del av totalförsvaret. Vet du vad kommunen har för beredskapsplan och vilken roll biblioteket har? Vilken roll anser du/ni att er verksamhet ska ha i er kommun? Diskutera gärna även vilken roll ditt bibliotek spelar i att värna de skyddsvärden som Irene nämner.
6. Irene lyfter medie- och informationskunnighet (MIK) som en grundförutsättning för ett psykologiskt försvar. Det är ett begrepp som innehåller olika slags kunnigheter och ingångar. Det kan handla om att du behöver kunna digital teknik, informationssökning och källkritik för att hitta pålitlig fakta om något. Folkbiblioteken har ett MIK-främjande uppdrag men kan inte arbeta med alla kunskaper och aspekter inom MIK.
7. Vad kan ert bibliotek fokusera på inom MIK? Kan ni se andra verksamheter i er närhet som kan komplettera er?

Diskussionsstöd för medie- och informationskunnighet och folkbibliotek

Boken MIK i praktiken! – Biblioteken visar vägen av Marika Alneng och Jonna Steinrud, är en bra utgångspunkt för diskussioner. Den har bland annat ett helt kapitel om informationskunnighet, falsk information och desinformation.  

Fördjupning i bibliotekens roll i totalförsvaret

Läs Anna McWilliams artikel på Digiteket och rapporten Bibliotekens roll i det civila försvaret:

För att fördjupa ert arbete i kris och beredskap, ta hjälp av verktygslådan framtagen av Biblioteksföreningens expertnätverk för bibliotekens roll i totalförsvaret.
Verktygslåda för bibliotekens roll i totalförsvaret – Svensk biblioteksförening

Att möta olika åsikter och värderingar hör till vardagen för personalen på ett folkbibliotek. Läs gärna artikeln om faktaresistens på Digiteket och diskutera.

Mer om Myndigheten för psykologiskt försvar

Vill du fördjupa dig inom otillbörlig påverkan? MPF erbjuder regelbundet utbildningar för tjänstepersoner i offentlig verksamhet.