Samspel i högläsningsstunden

Del ett – introduktion

Varmt välkommen! Vad roligt att du vill tillbringa denna stund tillsammans med mig. En stund då jag får prata med dig om ett spännande ämne. Jag heter Emma Bergström och är legitimerad psykolog. Jag har arbetat i många år inom föräldra- och barnhälsovården. Där träffade jag små barn och deras familjer. Just små barn, barns utveckling och relationen mellan föräldrar och deras barn ligger mig särskilt varmt om hjärtat.

Tänk dig bebisen på ca 6 veckor och föräldern, deras blickar möts och barnet ger ifrån sig ett ljud, föräldern svarar med ljus uppmuntrande röst och en glad hälsning, tystnar, inväntar barnets reaktion. Jag tror ni känner igen denna bild. Redan tidigt i barnets liv tränas samspel och dialog. En stor del av barnets utveckling handlar om kommunikation, vilket går hand i hand med barnets relationella och sociala utveckling. I min forskning har jag intresserat mig för det som händer med föräldern, med barnet och dem emellan i delade läsupplevelser. Denna podd handlar inte om traditionell högläsning där föräldern läser den text som står på bokens sida det handlar om en högläsningsmetod där föräldern lockar till samspel och dialog.

Att barnet gynnas av tidig högläsning finns det ganska mycket forskning kring. Men hur är det med föräldern och hur kan högläsning påverka föräldra-barn-relationen? Dessa frågor intresserade mig och i min forskning försöker jag förstå och beskriva vad som händer när föräldrar läser tillsammans med sina bebisar. Speciellt när de läser enligt en metod som kallas för Dialogic Reading – som också kallas för dialogläsning eller interaktiv högläsning. Jag vill nå ut med den kunskap som jag fått och hoppas att alla som träffar föräldrar och små barn kan få hjälp för att förmedla magin i att läsa högt för barn. För visst kan det vara magi att en så enkel och vardaglig aktivitet kan stödja barnets utveckling, påverka föräldraskapet positivt och gynna relationen mellan förälder och barn.

Jag har delat in den här föreläsningen i fyra delar. Den första delen är en allmän introduktion till högläsning. Det är den delen vi befinner oss i nu. I del två kommer jag först att ägna en stund åt att beskriva bakgrunden till Dialogic Reading. Dialogic Reading är ett interaktivt sätt att läsa för barn som är äldre än två år. Därefter kommer jag att fokusera på hur man kan läsa för bebisar, de som ännu inte har utvecklat ett talat språk. I den tredje delen kommer jag att  berätta om vad forskningen säger om hur högläsningen påverkar barn, föräldrar och relationen mellan dem. Till sist, i den fjärde delen, så kommer jag att rikta mig till er som i ert arbete träffar föräldrar och deras små barn. Jag hoppas att ni som lyssnar blir inspirerade till att läsa med en liten en på ett interaktivt och lekfullt sätt.

Joint attention, eller delad/gemensam uppmärksamhet, börjar utvecklas under barnets första år. Det är en tid av snabb utveckling, både kognitivt och socialt. Att kunna koordinera uppmärksamheten med någon annan är en central del i barns tidiga språkliga och kognitiva utveckling. Det handlar om att barnet och en annan person, oftast en förälder, tillsammans fokuserar på något, samtidigt som de vet att den andra också tittar på samma sak. Den här förmågan börjar ta form under det första året och blir tydligare när barnet är runt 18 månaders ålder. När det uppstår tillfällen där föräldrar och barn delar uppmärksamhet, skapas bra förutsättningar för barnets språkutveckling. När ett barn och en förälder riktar sitt fokus på samma sak, till exempel en bok under högläsning, får barnet en chans att koppla ord till objekt eller bilder. Det hjälper barnet att bygga sitt ordförråd, och forskning visar att gemensam uppmärksamhet har en stark koppling till hur barnet utvecklar sitt språk. På senare tid har man utvecklat den här hypotesen ytterligare och kommit fram till att det inte räcker med bara gemensam uppmärksamhet (joint attention). Barnet behöver också ha förmågan att hålla kvar uppmärksamheten en stund, det som kallas sustained attention. Alltså, för att lära sig nya ord behöver barnet inte bara dela fokus med någon annan, utan också kunna stanna kvar i det fokuset ett tag för att verkligen ta in och befästa de nya orden. 

Vad är det då i lässtunden som gör den så bra för barnets språkutveckling? Vi vet från forskning att språkutveckling främjas i språkrika miljöer. För de små barnen är det oftast i hemmet och tillsammans med föräldrarna. Språket utvecklas i alla samspelssituationer. Men boken ger en unik möjlighet för föräldern att agera som barnets första språklärare. Genom böcker får föräldern möjlighet att introducera nya ord, visa bokstäver samt prata om bilder och händelser. Boken erbjuder och presenterar barnet för unika och okända ord. Till exempel kan ett barn här i Sverige presenteras för okända djur som lejon och giraffer. Dessutom visar forskning att föräldrar ofta använder ett mer avancerat språk när de läser högt jämfört med andra aktiviteter. 

Barnböcker och högläsning har flera fördelar för barnets språkutveckling. Enligt en studie av Dickinson och hans kollegor (2012) kom de fram till flera punkter:

1. För att lära sig ord behöver barn höra många ord och höra dem ofta. Det är vanligt att ord upprepas i barnböcker.

1. Barn tycker om att läsa samma bok om och om igen vilket förstärker språkinlärning.

1. Barn lär sig också nya ord om de är intresserade. Barnböcker är oftast tilltalande både vad gäller innehåll och bilder.

1. Barn lär sig om föräldrar ger positiv uppmuntran. Det är lätt i lässtunden.

1. Bilderna hjälper barnet att förstå ordens innebörd.

1. Barnet lär sig nya ord när de har roligt.

Boken ger i sig stöd till föräldern att lära barnet nya ord, men mer än boken spelar roll. Forskningen visar tydligt att läsa regelbundet, ofta och att börja läsa tidigt i barnets liv är bra och gynnar barnets språkutveckling. Det spelar roll hur man läser och just hur(et) kommer jag att fokusera på i del två, som handlar om Dialogic Reading med små barn och interaktivt läsande med bebisar.

Del två – Dialogic Reading, historia och teori

Dialogic Reading utvecklades av ett forskningsteam lett av Whitehurst i slutet av 1980-talet. De ville förstå vad i högläsning som bidrar till barns språkutveckling. Det visade sig vara svårt att mäta, eftersom föräldrar läste på väldigt olika sätt. Därför skapade de en specifik högläsningsmetod som alla deltagare kunde följa. De kallade metoden för Dialogic Reading. Tanken bakom metoden var att sättet som föräldrarna läste på uppmuntrade barnen att aktivt delta under läsningen. Föräldrarna ställde frågor till barnet, som i sin tur uppmanades att svara. Genom att vara verbalt aktiv tränade barnet sina språkliga förmågor. Metoden utvecklades i en enklare form för barn mellan 2 och 3 år, och en mer avancerad form för 4–5-åringar.

I den ursprungliga studien delades deltagarna in i två grupper. Barnen var mellan 21 månader och 35 månader gamla. Den gruppen som lärde sig Dialogic Reading deltog i två sessioner där föräldrarna fick lära sig lästeknikerna. Den andra gruppen var en kontrollgrupp. I mätningar efter studien fick de barn som ingick i Dialogic Reading-gruppen resultat som visade att de hade utvecklat sitt expressiva språk.

Nu tänkte jag beskriva de lästekniker som används i Dialogic Reading. Så, ni som vill ha tips på hur ni kan läsa kan lyssna lite extra. I lässtunden ska man observera barnet och stanna kvar vid den sidan/bilden som barnet är intresserad av. Med andra ord är det inte lika viktigt att läsa boken från början till slut. Om barnet bläddrar fram eller tillbaka och stannar vid en specifik sida så prata och fråga om den bilden. I läsningen ska du och barnet också ha roligt tillsammans. Den grundläggande idén är att fokusera mer på att samtala om boken än på att bara läsa texten. Det handlar om att prata och ställa frågor om illustrationer och händelserna i boken. Vissa kallar detta för att pratläsa.

1. För yngre barn, 2–3 år, rekommenderas det att ställa enkla ”vad”-frågor. Till exempel kan du peka på något och fråga barnet, ”vad är det”. Vänta på barnets svar (Ha tålamod. Det lilla barnet behöver tid för att lyssna och tänka ut svaret).

1. Om barnet svarar så kan du upprepa det som barnet har sagt, ge beröm och så kan du ställa en enkel uppföljande fråga. Till exempel: “Vad är det?” (barnet svarar en boll). “Javisst, bra, Det är en boll. Vilken färg har bollen?”

1. När barnet är lite äldre kan man börja ställa ”öppna frågor”. Öppna frågor innebär att det inte går att svara ja/nej/peka på bilden för att ge ett svar. Till exempel: “Vem tror du kommer att sparka på bollen?”

1. Om barnet svarar så ska du utveckla barnets svar genom att berätta mer om händelsen i boken. Man kan till exempel svara: ”Javisst, det är flickan som sparkar på bollen. Hon sparkar den med foten, och se vad långt den flyger genom luften.”

1. Om barnet inte kan svaret på någon fråga så ska du hjälpa barnet. Har du frågat barnet om en bild och barnet förblir tyst trots att du har gett barnet gott om tid att tänka efter ska du berätta vad bilden visar, du kan till exempel säga: ”Det är en bläckfisk. Kan du säga bläckfisk?” Och expandera, berätta mer. ”Har du sett så många armar bläckfisken har. Vi kan räkna dem tillsammans.”

Det var lästeknikerna för de små barnen, 2–3 år. Lästeknikerna blir mer avancerade och kräver ökad förståelse och förmåga till fantasi och abstrakt tänkande för barnen som är 4 och 5 år. För de äldre barnen finns en struktur som vägleder hur läsningen ska ske. Jag kommer börja med att berätta om lässtrukturen. Sedan backar jag tillbaka och ger exempel.

1. Du börjar med att använda en lästeknik som uppmuntrar barnets medverkan. Det finns några olika uppmuntrande lästekniker (jag kommer alldeles snart beskriva dessa).

1. Vänta in barnets svar och bekräfta eller korrigera svaret.

1. Nästa steg är att utveckla barnets svar genom att berätta mer.

1. Till sist kan du upprepa det som sagts.

Här kommer en beskrivning och exempel på de olika lästeknikerna. Kommer du ihåg? Man börjar varje dialog med en lästeknik.

• Låt barnet fylla i slutet på en mening. ”Hunden springer till ____”

• En andra lästeknik du kan välja: Be barnet minnas något som hände tidigare i boken.”Vad gjorde hunden i början av boken?”

• Här kommer ytterligare en teknik: Ställ öppna frågor som kräver mer än ett ja/nej-svar. Ställ frågor som börjar med ”vad”, ”var”, ”när”, ”varför” eller ”vem”. ”Varför är hunden rädd?”

• Till sist kan du distansera eller expandera svaret. Det innebär att du knyter an det ni pratar om till barnets egna erfarenheter. ”Kommer du ihåg när vi såg en stor hund när vi var på lekplatsen idag? Den såg så glad ut när den sprang till sin husse och matte.”

Studier inom området har genom åren visat lite olika resultat. En studie som ofta hänvisas till genomfördes av ett forskningsteam som leddes av Mol och publicerades 2008. Studien är lite till åren nu. I sina resultat visar forskarna att Dialogic Reading gynnar de små barnens språkutveckling mer än språkutvecklingen hos de äldre barnen. Alltså, metoden är särskilt effektiv för barnen mellan 2 och 3 år. Forskare tolkade att detta berodde på att yngre barn inte är lika bundna till berättelsen, och därför har de lättare att delta i dialoger, svara på frågor och fokusera på bilderna istället för händelserna. Resultaten för de äldre barnen var inte lika tydliga. Forskarna trodde att detta kunde ha att göra med att de äldre barnen upplevde frågorna som störande då de var mer fokuserade på handlingen.

Studier inom området har koncentrerat sig på barn över två år. Det är ganska märkligt eftersom forskningen också säger att det är viktigt att börja läsa tidigt, redan under barnets första år. Om högläsningen är tänkt att utveckla barns språk och man vill studera detta måste man titta tidigare. Barns språk handlar om mer än det talade språket och språket utvecklas från början i barnets liv. Barnets kommunikation, icke-verbala språk och språkförståelse utvecklas långt före det talade språket. Så studier borde även ha fokuserat på de allra minsta. Vissa studier finns och i stora drag visar dessa att högläsning även gynnar de minsta barnens språk.  Några få studier har istället tittat på hur Dialogic Reading och interaktiv högläsning fungerar med yngre barn.

Vi fortsätter att titta på interaktiv högläsning och preverbala barn. Då lämnar vi de äldre barnen och tittar på hur läsning går till med bebisar. Hittills har vi pratat om hur läsmetoden uppmuntrar barn att delta genom att svara med ord. Men när man använder en interaktiv läsmetod med bebisar, som ännu inte utvecklat sitt talspråk, behöver man tänka annorlunda. De befinner sig i en preverbal utvecklingsfas och de kommunicerar med ljud, gester och blickar.

Forskning som fokuserar på högläsning tillsammans med bebisar har tittat på hur föräldrarna pratar till eller läser för sina barn i olika åldrar. Utan att några särskilda instruktioner ges så anpassar föräldrarna spontant sitt sätt att läsa så att det överensstämmer med barnets mognad och utveckling. När föräldrar läser med bebisar, så används de enklare teknikerna i Dialogic Reading, de tekniker som inte kräver ett verbalt svar från bebisen. Föräldrarna undviker att läsa med teknikerna som kräver längre verbala svar eller förmåga till abstrakt tänkande. Anpassningen till barnets utvecklingsnivå fortsätter i takt med barnets utveckling. När barnet börjar tala, kommunicerar föräldrarna på en mer avancerad nivå. Det här låter kanske logiskt och inte överraskande, men om vi stannar upp och tänker så är det verkligen intressant. Föräldrarna anpassar alltså sin läsning på ett naturligt sätt för att passa barnets utvecklingsnivå. Föräldern underlättar barnets medverkan genom att ställa ”lagom” svåra frågor vilket gör att bebisen kan medverka i läsningen. Detta gör att lässtunden blir ett ömsesidigt samspel där föräldrar och bebisar samarbetar och utvecklar sin kommunikation tillsammans. Det hjälper barnet att växa kommunikativt, språkligt och socialt. Vidare så talar det för förälderns inbyggda intuitiva förmåga att stödja barnets utveckling, att initiera dialog och samspel samt möta barnet där det är. Det sker för nästan alla föräldrar utan stöd.

Om vi nu återgår till joint attention som jag pratade om i introduktionen. Högläsning erbjuder ett utmärkt tillfälle att engagera små barn i joint attention. Vid 9–12 månaders ålder börjar barnets förmåga till joint attention utvecklas och den är helt färdigutvecklad vid 18 månaders ålder. Föräldrar kan med lite olika knep hjälpa sina barn till stunder där bebisarna kan dela uppmärksamhet. Om man tittar på hur föräldrar kommunicerar med sina barn när de är små så använder de flera olika knep för att fånga barnets uppmärksamhet, för att initiera och uppmuntra bebisen att delta i en dialog. Dessa knep i kommunikationen har i forskningen visat sig stödja barnets språkutveckling. Till exempel använder föräldrar “parentese” eller Infant Directed Speech (den ljusa melodiska rösten där vi drar ut på vokaler som de flesta vuxna använder när de pratar direkt till bebisar). Till exempel så kan vi låta såhär: ”Men heeeeej”. Infant Directed Speech syns i de flesta kulturer runt om i världen och vuxna pratar naturligt med denna ljusa melodiska röst när de kommunicerar med bebisar. Det hjälper bebisen att förstå att kommunikationen är riktad till dem.

Vidare använder föräldrar gester för att förstärka ord. De använder också onomatopoesi (som också kallas för ordljud, till exempel voff voff). Allt detta hjälper bebisen att hålla fokus och bebisen förstår att denna kommunikation är riktad till hen. Genom att kombinera gester och verbala ledtrådar kan föräldrar hjälpa barnet att koppla samman ord med de bilder eller händelser som beskrivs. De här kommunikativa knepen kan användas när föräldrar läser för sina barn. Genom dessa beteenden eller ljud kan barnet lätt imitera föräldern, och på så vis påbörjas en enkel dialog.

De få studier som har tittat på vilken effekt Dialogic Reading har på små barns utveckling har fokuserat på barn som är äldre än 14 månader. De har tittat på språkutveckling, socioemotionell utveckling och uppmärksamhetsförmåga. Studierna är genomförda i utsatta områden och resultaten visar att barnets förmågor gynnas av högläsning enligt Dialogic Reading. Vidare tittade forskarna även på föräldraförmågor. Efter den 8 veckor långa träningsperioden visade resultaten att föräldrar som lärde sig läsa med Dialogic Reading-tekniker var mer sensitiva mot barnen i lässtunden. 

Del tre – hur påverkar Dialogic Reading föräldern, barnet och relationen?

Som med all forskning finns en viss mån av osäkerhet kring resultaten. Det går att finna studier som visar positiva resultat och andra studier som inte gett samma positiva resultat. Det innebär att forskning aldrig ger heltäckande tydliga svar och att det finns en viss osäkerhet kring resultaten. Det kan vara bra att ha med när ni lyssnar till del tre.

Jag kommer att lägga störst fokus på resultat som berör föräldern och föräldra-barn-relationen. Men jag vill ändå, mycket kort, nämna vilka förmågor utöver språk och kommunikation, som forskare studerat när föräldrar läser högt för sina barn. Högläsning har väckt intresse hos forskare som har tittat på olika faktorer och riktat sig till flera olika grupper. En liten del av forskningen har visat positiva resultat när det gäller barnets uthållighet, deras fokus under lässtunden, barns kognitiva utveckling, hur högläsning hänger ihop med läs- och skrivförmåga samt deras socioemotionella utveckling. Många studier visar att högläsning gynnar de här förmågorna.

Om vi vänder blicken mot föräldrarna, hur påverkas de när de läser för sina barn? En central del i Dialogic Reading är att föräldern ska observera sitt barn, lägga märke till vad barnet är intresserad av i boken, stanna upp och samtala kring just de delarna. Det innebär att föräldern bör bli mer följsam och låta barnet leda läsningen. Om vi stannar upp en stund och reflekterar. Detta sätt att läsa tillsammans med barnet skiljer sig ganska rejält från mer traditionell läsning. I mer traditionell läsning är det den vuxne som leder läsningen, som läser orden, ofta ordagrant och barnet är passivt, lyssnande. I Dialogic Reading är det inte nödvändigt att läsa boken från början till slut. Läsningen har inte fokus på själva berättelsen, utan istället ligger fokus på barnet, på det barnet är intresserad av. Det innebär också att läsningen är helt på barnets villkor. Till exempel hur länge barnet orkar och är intresserad av att sitta i knät och titta i böcker. Detta öppnar för att föräldrar kan känna ett lugn, att läsningen inte behöver vara kravfull. Det är lika givande att läsa för barn som sitter still en mycket kort stund som för de barn som har förmågan att stanna kvar i lässtunden. Det innebär också att föräldrar behöver titta på barnet och läsa av barnets kommunikation. Det kan vara blickar, pekningar, att barnet bläddrar och att följa barnets kommunikation.

I interventionsstudier där föräldrar får lära sig använda Dialogic Reading-teknikerna visar resultaten att föräldrar generellt har lätt att ta till sig de olika teknikerna. De flesta studier pekar också på att föräldrar aktivt använder dessa lästekniker när de läser tillsammans med sina barn, vilket tyder på att teknikerna är lättillgängliga. Samtidigt finns det annan forskning som pekar i en annan riktning. Den visar att vissa föräldrar upplever att det kan vara utmanande och komplicerat att anpassa sig till det nya sättet att läsa, vilket innebär att inte alla tycker att teknikerna är lika enkla att använda i praktiken och utan stöd.

Forskning som har studerat föräldrars upplevelser av högläsning tillsammans med sina barn visar tydligt att denna stund ofta förknippas med positiva känslor och upplevelser. Många föräldrar beskriver högläsningen som ett värdefullt och mysigt tillfälle att skapa närhet och fördjupa relationen med sitt barn. Det ses som en stund där man inte bara läser, utan också har möjlighet att prata och reflektera kring det som boken handlar om. Föräldrar med äldre barn tenderar dessutom att välja böcker med omsorg, där de ofta letar efter berättelser som de tror kan hjälpa barnet att lära sig något nytt, oavsett om det handlar om kunskap, etiska frågor eller sociala situationer.

Högläsning har visat sig inte bara vara bra för barn, utan också ha en positiv inverkan på föräldrar. Föräldrar som upplever höga nivåer av stress, antingen på grund av pressen som kan komma med föräldraskapet eller på grund av att deras barn har ett mer utmanande beteende, rapporterar ofta att de känner sig lugnare och mindre stressade när de gör högläsning till en del av vardagen. Den gemensamma lässtunden verkar skapa en stund av ro och närhet som gynnar både barnet och föräldern. Man tror att det kan ha att göra med närheten som uppstår när föräldrar och barn sitter tillsammans i en delad aktivitet.

Forskning har också undersökt hur högläsning påverkar föräldrar på lång sikt. Långtidsstudier visar att föräldrar som börjar läsa för sina barn redan vid 1 års ålder har ett mer avslappnat och mindre strikt bemötande när barnet når 3 års ålder.  Nu går vi vidare och tittar lite närmre på vad forskningen säger om relationen mellan föräldrar och barn i lässtunden. Som ni redan vet är högläsning inte bara en fråga om att läsa upp orden som står på sidan, utan det handlar också om att skapa en dialog och ett aktivt samspel mellan föräldern och barnet. Denna interaktiva form av läsning gör inte bara lässtunden mer engagerande, utan också mer lärorik och meningsfull för båda.

När föräldrar och barn läser tillsammans uppstår en speciell dynamik där de påverkar varandra genom samtalet kring boken, den gemensamma läsupplevelsen och deras delade fokus på berättelsen. Det blir en stund där de möts på lika villkor. Barn som får höra sina föräldrar läsa upplever ofta en stor glädje och ett starkt intresse för det som sker under lässtunden, vilket syns i deras engagemang och reaktioner. Detta i sin tur ger föräldrar en känsla av belöning och motivation att fortsätta läsa. De ser hur mycket deras barn uppskattar stunden, och det uppmuntrar dem att göra högläsning till en regelbunden aktivitet.

Det är ett ömsesidigt utbyte där båda påverkar varandra positivt. Barnets entusiasm och intresse gör att föräldrar känner sig mer involverade, och förälderns engagemang gör i sin tur att barnet blir ännu mer fångad av läsningen. På så sätt förstärker högläsning både relationen och kommunikationen mellan förälder och barn och säkrar upp för fler lässtunder.

Del fyra – till dig som arbetar med små barn och deras föräldrar

Nu har vi kommit till den sista delen av vår stund tillsammans. Jag riktar mig nu till dig som arbetar med små barn. Du är kanske förskollärare, logoped, sjuksköterska inom barnhälsovården eller så arbetar du som bibliotekarie. Vad kan du ta med dig från den här stunden? Jag hoppas att du har fått med dig något konkret som du kan börja använda i ditt arbete i morgon. Kanske har du fastnat för Dialogic Reading-metoden, som du kan förmedla vidare till föräldrar du möter. Föräldrar till bebisar och småbarn som uttrycker en osäkerhet kring när de ska börja läsa för sina barn och hur de kan läsa på ett bra sätt. Men, föräldrar som får lära sig en metod, till exempel Dialogic Reading, har lätt att ta till sig metoden och använda den tillsammans med sina barn.

Till dig som arbetar i förskolan: Du har förmånen att träffa barn varje dag, och det finns studier som har genomförts i förskolemiljöer. Dialogic Reading handlar om att göra barnet delaktigt i läsningen och att rikta uppmärksamheten mot barnet. Metoden bygger på tanken att barn lär sig bäst när de aktivt får svara på frågor om bilderna i boken, samtidigt som en vuxen uppmuntrar och stödjer intresset de visar.

Dialogic Reading är i grunden utformad för en-till-en-läsning, där det finns mer utrymme för den typen av interaktion. När man istället läser för en hel grupp kan det bli svårare att få till samma nivå av delaktighet, och det finns en risk att fokus hamnar på att barnen ska sitta stilla istället för att vara engagerade i samtalet. Enligt en studie rekommenderas att barngrupperna inte har fler än 5 barn, medan andra studier har till och med satt gränsen vid 2–3 barn för att optimera interaktionen.

Forskning visar att när pedagoger i förskolan använder Dialogic Reading med små barngrupper, så bidrar det till en positiv utveckling av barnens språkutveckling. Däremot kan det vara en utmaning i förskolans vardag att hitta tid och utrymme för att sitta ner med en liten grupp barn. Det kräver planering och anpassning.

Du som arbetar på bibliotek: På biblioteken har du en bra möjlighet att hjälpa föräldrar att utveckla sina högläsningsstunder genom att informera dem om Dialogic Reading. Med din kunskap kan du stötta föräldrar på flera olika sätt och ge dem verktyg för att göra läsningen både roligare och fängslande. För det första, för att metoden ska fungera optimalt, särskilt med barn under 3 år, krävs det att rätt typ av bok används. Boken bör innehålla bilder som är rika på detaljer och föreställer objekt som barnet lätt kan känna igen och relatera till. Dessa bilder ger utrymme för att ställa frågor och föra ett samtal med barnet.

Som bibliotekarie kan du dela med dig av tips på bra bokval och hur föräldrar kan använda lästeknikerna. Denna kunskap kan du förmedla både på ett informellt sätt, till exempel när du pratar med föräldrar du möter vid bokhyllorna, eller genom mer organiserade aktiviteter. Du kan till exempel arrangera lässamlingar där föräldrar och barn deltar tillsammans, och där du kan visa hur Dialogic Reading fungerar. Under sådana stunder kan du visa hur man ställer frågor till barnen, uppmuntrar deras svar och skapar en dialog kring boken. Vi vet att föräldrar har lättare att ta till sig metoden om de också ser den användas. En studie som jag har läst har tittat på hur en gruppaktivitet på bibliotek stärkte föräldrar i användning av Dialogic Reading. Resultaten visade att föräldrar kom igång med läsningen, de läste mer för sina barn och upplevde sin stressnivå lägre tre månader efter att de hade avslutat gruppaktiviteterna. Ganska fantastiskt.

Genom att erbjuda föräldrarna både rätt typ av böcker och praktiska tips på hur de kan läsa dem, hjälper du inte bara barnen att utveckla sitt språk och sin förståelse, utan nu vet du att läsning även bidrar till att stärka relationen mellan föräldrar och barn.

Till dig som är logoped: Jag vet att du redan har en mängd verktyg för att stödja både föräldrar och barn i ditt arbete, särskilt när det kommer till barn med språkliga svårigheter. Du kanske redan ger tips på olika lästekniker, men jag hoppas att några av teknikerna från Dialogic Reading kan vara värda att lägga till. De få studier jag har sett som riktar sig till din målgrupp visar att barnets språkutveckling verkligen kan dra nytta av den här läsmetoden. Jag misstänker att du redan är medveten om detta. Men, nu när du har hört hur Dialogic Reading också kan stärka relationen mellan föräldrar och barn, kanske detta kan bredda hur du använder högläsning som ett verktyg? Jag hoppas det.

Till dig som arbetar inom barnhälsovården: Du kanske redan har en rutin för att uppmuntra föräldrar att börja läsa högt för sina barn under de vanliga BHV-besöken. Vissa av er har kanske ett mer omfattande program som ni följer. Barnen får bokgåvor och föräldrar instruktioner i hur de kan läsa tillsammans med barnet. För barn som utvecklas som förväntat visar forskningen att även små insatser kan sätta igång en positiv spiral i deras utveckling. Men annan forskning visar att uppföljning och påminnelser hjälper föräldrar att hålla i läsningen på lång sikt. Att förklara och visa hur läsning kan gå till med de yngsta hjälper föräldrar att förstå hur de ska göra och hur de kan locka barnets medverkan.  Dessutom är det bra att lyfta fram hur högläsning kan gynna både barnet och föräldern. Berätta om hur en mysig lässtund inte bara främjar barnets språkutveckling, utan också stärker relationen mellan förälder och barn och dem i sitt föräldraskap. Genom att lyfta fram dessa aspekter i dina samtal kan du hjälpa föräldrar att förstå både de långsiktiga fördelarna och den dagliga glädjen av att läsa tillsammans.

Nu har vi nått slutet på den här stunden tillsammans. Jag hoppas att du som har lyssnat har fått ny kunskap och nya tankar kring högläsning tillsammans med de allra yngsta samt hur du i vardagen eller på ditt arbete redan i morgon kan lägga till Dialogic Reading. Kom ihåg, det är inte enbart barnet som gynnas av högläsning. Du som vuxen mår också bra när du delar en bok med ett barn.

Stort tack för att du har lyssnat!