Källkritik och källtillit

När du använder dig av journalistik i mötet med barn blir källkritik och källtillit centralt. Vi vill därför passa på att ge en kort genomgång som du kan ha med dig i mötet med dina reportrar.

MIK, medie- och informationskunnighet, är enligt Mediemyndighetens definition: ”De kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang.”

När barn kliver in i journalistrollen får de viktig kunskap om hur medielandskapet ser ut och vad en publicist måste tänka på.

Förklara för barnen att journalistik alltid ska vara sann och korrekt. En reporter måste därför vara källkritisk och alltid kolla med flera av varandra oberoende källor.

Närma dig ämnet genom att ställa några av följande frågor till barnen, det brukar göra att diskussionerna blir mer intressanta och givande.

Vad är en källa?

En källa är ett ställe som du får information från. En källa kan vara en person, en text, en bild eller något annat som på något sätt bär på information. Försök ta för vana att fundera på vad källan vill ha sagt med informationen: sälja något, roa dig eller få dig att känna något? Detta är en enkel källkritisk övning man kan göra för att lära sig känna igen olika typer av påverkansförsök. Spara gärna länkar till de källor som du tänkt använda eller vill hänvisa till, det kan vara svårt att hitta tillbaka till dem i efterhand. Ta för vana att bokmärka eller spara ner, eller skärmdumpa webbsidor som du vill kunna hitta i efterhand, och tänk på att läsarna också ska kunna se vilka källor som har använts.

Vad är skillnaden mellan åsikt och fakta?

Den här övergripande frågan ställs lite på sin spets nu när barnen skapar enkäter som är proppfulla med just åsikter. Fråga gärna deltagarna vad som är skillnaden mellan åsikt och fakta. Och förklara att fakta är något som är sant och kan bevisas medan en åsikt däremot är något som någon tycker och som varken kan bevisas eller motbevisas.

Hur känner man igen falsk information?

Du bör vara misstänksam när du ser eller hör en nyhet om något som verkar otroligt bra och positivt, helt enkelt för bra för att vara sant eller när något verkar konstigt, osannolikt eller överdrivet. Alla sådana nyheter behöver inte vara falska. Men det är viktigt att du är extra källkritisk när du får ta del av den typen av nyheter. Använd gärna de fem superfrågorna för att granska information. Dessa är bra att ha med sig som källkritiska verktyg för att granska information, även om de inte alltid behövs. 

Ställ frågor om informationen:

• Är detta möjligt? Känns informationen rimlig och trovärdig?
• Vem är det som berättar? Finns det en tydlig avsändare?
• Var har nyheten publicerats? Är det en tidning eller radiokanal du känner till sedan tidigare eller är det på någons sociala medier-konto?
• Finns uppgift om vilken/vilka källor som står bakom informationen?
• Vad är syftet med informationen? Varför är den publicerad? 
• Är nyheten/informationen slarvigt presenterad och skriven?
• När publicerades informationen? Är den fortfarande giltig?
• Finns samma nyhet i andra nyhetskanaler?
• Är det personliga åsikter, till exempel en krönika, eller är det fakta?

Varför finns det falsk information eller så kallade fake news?

• Någon vill tjäna pengar på informationen eller påståendet.
• Någon har slarvat eller missuppfattat något och luras utan att veta om det.
• Någon vill sälja något och överdriver eller ljuger.
• Någon vill skrämmas för att du ska tro på en speciell åsikt eller rösta på ett speciellt parti.
• Någon vill skoja och skämta och har därför hittat på informationen eller påståendet.
• Någon är rädd för något och skyller på andra med falska fakta.

Lateral faktagranskning

Det effektivaste och enklaste sättet att granska ett påstående eller information som får dig att haja till och som du kanske tänker inte stämmer är att använda en så kallad lateral sökning, läsning eller faktagranskning. Det betyder att man istället för att gå igenom hela checklistan av kontrollfrågor, vilket ju tar väldigt lång tid, använder en sökmotor för att kolla vad andra har skrivit om det. Lateral betyder i sidled, och istället för att granska informationen uppifrån och ner, så öppnar man en ny flik och söker på påståendet där. Troligtvis kommer man då få svar från andra källor som redan gjort jobbet. Det stora kruxet då är dock att veta om dessa källor är tillförlitliga, och det är här grundläggande mediekunnighet och så kallad källtillit kommer in i bilden. Det är bra att känna till grundläggande trovärdiga källor såsom de stora dagstidningarna, Wikipedia och olika former av faktagranskningssidor som till exempel Snopes så att man vet vad man (i de flesta fall) kan lita på. Det kan också vara bra att känna till mer problematiska källor som exempelvis forum som Flashback och dylikt. Svaret kan ju så klart vara sant ändå, men de är inte så bra som källa betraktat.

Vill man lära sig mer om lateral läsning, sökning och faktagranskning så finns det en lektion i en Digiteketkurs som tar upp just detta.

Anpassa innehållet till barnens ålder och sammanhang. Förklara också att konsekvenserna av att sprida falsk information kan leda till att:

• Folk kan bli rädda eller arga i onödan. Tänk om någon säger att det är farligt att gå till skolan, fast det inte är sant. Då kanske barnen inte vågar gå dit.
  
  
• Om man delar falsk information kan oskyldiga människor råka illa ut. Att sprida falsk information om någon person är som att sprida falska rykten. Fundera på hur du själv skulle känna om någon spred något om dig på nätet som inte var sant.
  
  
• Människor kan börja lita mindre på varandra. Om man inte vet vad som är sant, blir det svårare att veta vem man ska lyssna på. Journalister jobbar med att ta reda på vad som är sant och berätta det för alla. Men om det sprids mycket falsk information, kanske folk börjar tro att inte ens nyheterna går att lita på.
  
  
• Det kan bli svårare att ta bra beslut tillsammans. I en demokrati får alla vara med och bestämma – till exempel genom att rösta. Men om man har fått fel information, kanske man röstar på något som inte hjälper samhället.