Verktyg för att hitta passande läsförslag

I den här lektionen ska vi titta närmare på hur du kan hitta läsförslag och read alikes som passar till olika biblioteksbesökare med hjälp av referensverktyg. Vi kommer också att gå igenom några olika metoder du kan använda för att öka din litteraturkännedom. 

Det är omöjligt att ha full koll på alla böcker som redan finns och alla som ges ut. Men det är möjligt att skapa rutiner för att hitta passande läsförslag och hålla sig uppdaterad kring bibliotekets bestånd. Det bör vara ett mål att alla låntagare på biblioteket i princip ska kunna få samma goda service. Det innebär att all bibliotekspersonal bör ha kunskaper om bokbeståndet, och att dessa inte enbart bygger på fritidsläsning och eget intresse.

Olika digitala referensverktyg

Det finns mängder med sökverktyg, kataloger, webbplatser och databaser att använda för att hitta read alikes och passande läsförslag till låntagare. Här är några exempel:

Nestebok

I Norge finns den digitala tjänsten Nestebok, som är en katalog där det går att söka på litteratur för att få förslag på read alikes, både för vuxna, barn och unga. Det är bibliotekarier som registrerar böcker utefter de olika nycklarna i Lesersørvis, och som därmed tillsammans bygger upp katalogen. 

Læsekompas och Buggi

Det finns även två liknande tjänster i Danmark: Bøger, med litteratur för vuxna samt Buggi, med litteratur för barn och unga. 

Google

I USA är Readers’ Advisory en väletablerad tjänst på många bibliotek. Flera bibliotek publicerar också listor med förslag på read alikes på sina hemsidor. Dessa listor går att hitta genom att söka på Google. Skriv in författarnamn eller titel i sökfältet tillsammans med orden ”read alikes”. Leta efter namn på bibliotek i sökresultaten, det är i regel biblioteken som har de bästa förslagen. Detta tillvägagångssätt fungerar dock bara om boken finns på engelska.

Kom ihåg att kontrollera att läsförslagen du hittar på nätet passar det som låntagaren söker efter. Böckerna kan vara föreslagna på grund av nycklar som den specifika låntagaren inte är intresserad av eller för att de liknar varandra tematiskt.

Amazon

Amazon är ute efter att sälja, och många av funktionerna på deras sidor är designade för att öka försäljningen. En av funktionerna gör att du får förslag på andra böcker att köpa, baserat på den bok du är intresserad av. Förslagen baseras på vad andra kunder har köpt. Detta är inte detsamma som en regelrätt lista med read alikes, men böckerna kan ge en bra hänvisning till möjliga läsförslag.

Amazon är också ett bra hjälpmedel för att få en snabb översikt över boken. Beskrivningarna är ofta hämtade från amerikanska Booklist, som arbetar med att skriva recensioner och beskrivningar riktade mot biblioteksanställda. De inkluderar medvetet ord i recensionerna som säger något om bokens nycklar. 

Goodreads

På Goodreads kan användare föra läslogg och skriva recensioner av böcker. Det är också en bra plats för att hitta read alikes. Sök på den bok som låntagaren har gillat. När du skrollar ner ser du vilka andra böcker användare som gillat den här boken också har tyckt om. Det finns även andra liknande tjänster, exempelvis LibraryThing.  

NoveList

NoveList är ett digitalt referensverktyg som genererar lästips baserat på de olika nycklarna. Databasen kopplas till bibliotekets katalog, så att låntagaren får förslag på andra böcker som påminner om den hen sökt på. Detta är framförallt en amerikansk tjänst, men det är möjligt även för bibliotek utanför USA att betala för att få tillgång till den. Novelist innehåller dock enbart böcker på engelska. 

Lesersørvis på Facebook

I Norge finns en egen grupp på Facebook för bibliotekspersonal som arbetar med Lesersørvis. Här kan du fråga medlemmarna om hjälp med att hitta lästips. Sidan kan också användas om du vill utarbeta en lista över böcker som liknar varandra, eller vill ha förslag på böcker som kan ingå i en utställning. 

Ämnesord

Det är även möjligt att använda ämnesord i den egna bibliotekskatalogen för att söka på böcker med liknande nycklar. Om en låntagare vill läsa en bok som utspelar sig i en viss typ av miljö eller tidsperiod kan detta exempelvis vara användbart. Svenska ämnesord på Kungliga biblioteket är en allmän ämnesordslista som innehåller termer för ämnesbeskrivning av alla typer av material. Listan används av de flesta bibliotek som katalogiserar i Libris. Den innehåller termer från många olika ämnesområden och används för att beskriva såväl fack- som skönlitteratur samt andra typer av material såsom film, musik och spel. Ett användbart verktyg när du vill veta vilka ämnesord som finns.

AI-verktyg

Idag finns det också flera AI-verktyg som möjligtvis kan användas för att hitta read alikes eller läsförslag utifrån specifika nycklar. Perplexity är en tjänst som använder språkmodeller för att samla information från internet i realtid och sammanställa den i översiktliga svar. Den fungerar som ett alternativ till mer traditionella sökmotorer. Här går det att söka på böcker och be om förslag på liknande läsning. Även Claude AI är en AI-tjänst som är möjlig att använda på detta sätt. 

Skapa ett eget referensverktyg

Du kanske är intresserad av att skapa ett eget referensverktyg? En läslogg är bra att börja med för att hämta inspiration i förmedlingsarbetet. Det är dessutom roligt att registrera det du läser löpande och att kunna se tillbaka på vad du har läst genom åren. Glöm inte att använda nycklarna när du ska anteckna eller lista böcker.

Lektion tre i den norska digitala kursen om Lesersørvis innehåller filmer där du får mer information och tips på hur du kan använda referensverktyg eller skapa ett eget.

Snabbläsning – att läsa en bok på 10 minuter

Snabbläsning är ett effektivt verktyg för att bekanta sig med nya böcker. Har du låntagare som läser andra genrer än du själv, eller vill du kanske få en överblick över årets böcker som nominerats till Augustpriset? Syftet med snabbläsning är att du ska bilda dig en tillräckligt bra uppfattning om en bok för att du ska kunna förmedla den som ett läsförslag.  

Att snabbläsa en bok är förstås inte detsamma som att läsa boken från pärm till pärm. Det är ett verktyg för att bli bättre bekant med bokbeståndet. Den goda läsupplevelsen får vi hemma när vi tar oss tid och njuter av boken. Snabbläsning är mer ett redskap för att fånga vad det är med boken som kommer att tilltala låntagarna, och vilka som kommer att ha glädje av att läsa den.

Lektion fyra i den norska digitala kursen om Lesersørvis innehåller filmer där du får mer information och tips om snabbläsning.

Recensioner

När du läser en recension för att använda i arbetet med att förmedla läsförslag, är det inte kritikerns bedömning av boken du är mest intresserad av. Du letar efter de ord som du senare kan använda i förmedlingsarbetet och försöker bilda dig en uppfattning om vilka låntagare boken kan passa för.

En recension ger som regel information om de viktigaste elementen i boken, samtidigt som den sätter boken i en större kontext. Kanske har författaren vunnit priser, eller kanske boken handlar om verkliga händelser? Detta är information som låntagarna kan ha glädje av. De flesta recensioner säger också något om bokens viktigaste nycklar. Om du letar efter dessa ord kommer du att märka att det dyker upp precisa beskrivningar av saker som ton, tempo, karaktärstyper och så vidare. Det gör recensioner till ett bra verktyg för att bekanta sig med nya böcker.

Lektion fem i den norska digitala kursen om Lesersørvis innehåller filmer där du får mer information och tips om hur du kan använda recensioner. 

Bokbeskrivningar

Att skriva egna bokbeskrivningar av böcker är ett bra sätt för att förmedla bibliotekets bestånd till låntagare. Texterna kan finnas på flera ställen, exempelvis som läsförslag på sociala medier, på bibliotekets webbplats eller i en skyltning i biblioteksrummet. Bokbeskrivningar får plats på baksidan av ett bokmärke eller så kan du skapa en folder med läsförslag som du kan dela ut. 

Bokbeskrivningar följer ett fast mönster och efter lite träning går de snabbt att skriva. Det gör att du kan skriva om många böcker på kort tid. En annan fördel är att du inte behöver ha läst boken för att skriva bokbeskrivningar. Det räcker att du har fått en övergripande inblick i boken för att ge en god skriftlig beskrivning till låntagarna. Det öppnar upp för möjligheten att skriva om böcker från hela beståndet.

Vad kännetecknar en bokbeskrivning?

Syftet med en bokbeskrivning är att läsaren ska kunna se om detta är en bok som passar hen eller inte. Det ska vara en kort text, med max 100 ord, och det ska vara fokus på vilka nycklar som är viktiga i boken. Du bedömer förstås vilka böcker du ska skriva om, men i själva bokbeskrivningen bör fokus ligga på att förmedla boken till läsaren. På denna punkt skiljer sig en bokbeskrivning från exempelvis en recension, där litteraturkritiken står i centrum för texten.

En bokbeskrivning skiljer sig också från förlagens baksidestexter. En baksidestext är vanligtvis en del av en större marknadsföringsplan och har till syfte att sälja boken till så många som möjligt. En bokbeskrivning försöker inte sälja boken till ”alla”. En bokbeskrivning försöker helt enkelt förmedla boken till låntagare som har intresse av den.

Lektion sex i den norska digitala kursen om Lesersørvis innehåller filmer där du får mer information och tips om hur du kan skriva och använda bokbeskrivningar. 

Skapa rutiner för att hålla dig uppdaterad

Det är en stor fördel att vara uppdaterad kring bokmarknaden när man arbetar på bibliotek. Det kommer ofta frågor från låntagarna om nya böcker och författare. Men hur kan man hålla sig uppdaterad i ett boklandskap som ständigt växer, och där den ena bästsäljaren avlöser den andra?

Det är inte ett mål att vara uppdaterad på absolut allt som händer. Det viktigaste är att skapa en rutin som gör att du får den information du behöver. Försök inte täcka för mycket, utan skapa hellre en fast rutin. Hitta de nyhetsbrev, recensenter, bloggar eller poddar som passar dig bäst. Kanske kan du avsätta en fast tid i veckan för att snabbt bläddra igenom tidningarna efter recensioner?

Sociala medier är ett väldigt bra verktyg för att omvärldsbevaka eller dela med sig av läslistor och kunskap om läsförslag till varandra. Testa att söka på “readers’ advisory” eller “read alikes” och se vad som dyker upp. Att följa förlag, bokhandlare, litteraturorganisationer och andra bibliotek rekommenderas. För de som vill hålla sig uppdaterade kring populär läsning för unga är det bra att bevaka ”BookTok”-konton. Ett ytterligare tips är att använda bibliotekets egna sociala medier för att fråga efter förslag på böcker eller som kan ingå i en skyltning. 

Att hålla sig ajour med nyutgivna böcker är viktigt av flera skäl. Genom att titta framåt på vad som kommer, blir det också möjligt att se bakåt på det biblioteket redan har. Med utgångspunkt i kommande populära titlar kan du lyfta fram andra böcker från bibliotekets samling som kan fungera som alternativa läsförslag. Du kan samla läsförslagen i en egen folder, som du delar med låntagarna på biblioteket. Eller så kan du skapa skyltningar med utgångspunkt i en aktuell bok. Det visar att biblioteket både är uppdaterat på det senaste i utgivningen och samtidigt introducerar andra böcker och författare för läsarna som de kanske inte känner till.

Kollegialt lärande

Vet du vad dina kollegor gillar att läsa? På vissa bibliotek i USA har man hängt upp listor i personalrummet med en översikt över de anställdas läsintressen. Detta är kanske inte lika aktuellt för alla, men att göra böcker och läsning till något det talas om regelbundet är viktigt på ett bibliotek. Ett återkommande forum av något slag där kollegor kan dela med sig av sin litteraturkännedom gör att de kan stärka varandra i sin litteraturförmedling.